Dysfagi (svårt att svälja)
Dysfagi är ett samlingsbegrepp för symtom på svårigheter att äta och svälja. Sväljssvårigheter är ett delproblem vid flera olika sjukdomar, bland annat en del cancerformer och vissa neurologiska sjukdomar. Bristande kunskaper om dysfagi inom sjukvården kan leda till att patienter blir felbedömda och går miste om behandling och stöd.
Dysfagi kan yttra sig på olika sätt och ha vitt skilda orsaker. Därför kan flera olika medicinska specialiteter och olika yrkesgrupper i sjukvården behöva engageras, både för korrekt diagnostik och behandling. När vi är friska tar vi kanske tuggandet och sväljandet som något självklart, men att svälja kräver egentligen en motoriskt ganska komplicerad koordination av nerv- och muskelfunktion.
Är du läkare eller sjukvårdspersonal, se vår medicinska översikt om dysfagi här »
Orsaker och symtom till dysfagi
För att förklara orsakerna underlättar det att dela in dysfagi i olika grupper av symtom, som i sin tur är kopplat till var felet sitter:
- Oral dysfagi innebär svårigheter att hantera födan i munnen, från tuggning till sväljning. Vid en del kroniska neurologiska sjukdomar eller efter en stroke som påverkar tungans eller käkarnas motorik kan oral dysfagi uppstå. Det medför då att tuggan kan ligga kvar i munhålan utan att en korrekt sväljning utlöses.
- Faryngeal dysfagi innebär att mat kan ligga kvar i nedre delen av svalget. Det leder till obehag från svalget. Man riskerar då också en aspiration, det vill säga att delar av tuggan hamnar i luftvägarna. Även detta problem kan uppstå efter en stroke men också av cancer i svalget. Då kan det bero på växt av cancer som påverkar funktionen eller sviter av operation eller strålbehandling av sådan cancer.
- Esofageal dysfagi är matstrupens bristande förmåga att transportera födan från nedre svalget till magsäcken. Det kan i sin tur innebära att det blir helt eller delvis stopp i matstrupen. Då kan det, med viss fördröjning, bli uppstötningar av gamla matrester som blivit liggande kvar i matstrupen. Även detta kan bero på lokal växt av cancer som påverkar funktionen eller sviter av operation eller strålbehandling av cancer. Orsaken kan också vara störningar av funktionen i övre magmunnen, oftast till följd av Hiatusbråck (”mellangärdesbråck”).
Läs även: Faktablad om cancer och dysfagi »
Diagnos
Om du drabbats av upprepad felsväljning eller andra ät- och sväljsvårigheter bör du söka läkare, i första hand börja hos husläkaren. En bedömning av sväljningsförmågan är vanligen det första steget. Det kan göras med ett vattensväljningstest. Om resultatet från testet påvisar svårigheter bör en noggrannare kartläggning av sväljningsförmågan göras. Ofta innebär det remiss till specialistläkare eller logoped. Där kan en mer avancerad bedömning av sväljningen göras, antingen en fiberskopisk undersökning (FUS) eller en funktionsinriktad röntgenundersökning (FRAS).
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Prognos vid dysfagi
Orsaken till dysfagin påverkar prognosen för besvären. Av alla som drabbas av stroke får nämare två tredjedelar dysfagi under det akut skedet. Hos flertalet är sväljsvårigheter efter en stroke övergående.
Är dysfagin cancer-orsakad kommer prognosen för sväljproblemen att hänga ihop med prognosen för cancern. Om dysfagin beror på cancerväxt som sedan behandlas framgångsrikt kan också besväret försvinna. Om den beror på biverkningar av cancerbehandlingen kan dysfagin vara mest uttalad vid eller kort efter avslutad behandling och sedan successivt avta.
