Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Bullerskada

Bullerskador kan uppstå både som en följd av långvarig exponering av buller och som ett resultat av ett kortvarigt mycket starkt ljud, till exempel en explosion. Vid kortvarigt strarka ljud kan hörseln förbättras, men risken är stor för bestående hörselnedsättning framförallt vid upprepat eller långvarigt buller.


Uppdaterad den: 2023-10-20

Annons

Vad är en bullerskada?

Med bullerskada menas en hörselnedsättning som beror på starka ljud, buller. Ibland kan hörseln bli nedsatt under en kortare period, och därefter bli normal igen. Ofta kan hörseln förbättras efter ett kort starkt ljud, till exempelen explosion eller ett skott. Andra gånger blir hörselnedsättningen bestående. Risken för bestående skada ökar vid långvarigt eller upprepat buller. 

Oftast påverkar buller diskanten först, det vill säga de höga tonerna. Det kan göra att det är svårt att upptäcka hörselnedsättningen eftersom man fortfarande hör normalt tal. Hörselnedsättningen kan upptäckas vid hörseltest.

Exponering för buller över 85 dB (decibel) under längre tid innebär risk för hörselskada. Rekommendationen är att inte utsätta sig för genomsnittliga ljudnivåer över 80 dB i sin vardag.

Buller kan förutom att påverka hörseln, upplevas störande och orsaka stressymtom och trötthet. Den individuella känsligheten är stor och beror också på typen av arbetsuppgifter.

Annons
Annons

Hur fungerar hörseln?

Ljudvågor leds in genom hörselgången till trumhinnan och får den att vibrera. Vibrationerna i trumhinnan leds via hörselbenskedjan till det ovala fönstret i innerörat (koklea, snäckan). I koklea utlöser vibrationerna en vågrörelse i kokleavätskan som stimulerar känselcellerna i koklea (hårcellerna) och skapar en elektrisk impuls. Den elektriska impulsen överförs via hörselnerven till hjärnan, där den uppfattas och tolkas som ljud. Allt som kan störa ljudvågen från ytterörat till mellanörat till innerörat, och till hjärnan, kan orsaka hörselnedsättning. Vid bullerskador uppstår skadan i koklea.

Vad är hörselnedsättning?

Hörselnedsättning definieras som nedsatt hörsel på ena eller båda öronen. Den kan vara övergående eller bestående och den kan komma plötsligt eller gradvis under flera år. Om hörselnedsättningen kommer gradvis är det inte säkert att man märker något förrän hörseln är så pass nedsatt att manhar problem att följa med i ett normalt samtal. En akut hörselnedsättning kan komma efter ett plötsligt starkt ljud. 

Det finns många andra orsaker till hörselnedsättning förutom bullerskada. Den vanligaste orsaken hörselnedsättning som följd av åldersförändringar i hörselorganen (presbyacusis).

Annons
Annons

Symtom 

Det kan vara svårt att upptäcka en bullerskada tidigt eftersom hörselnedsättningen först och främst drabbar de höga tonerna i diskanten som inte användsnvid tal. Öronsus, tinnitus är vanligt.

Orsak

Bestående hörselnedsättning uppstår som följd av upprepat, långvarigt eller kraftigt buller när sinnescellerna i innerörat (i koklea, snäckan) dör, eftersom sådana celler inte ersätts av nya. Det finns stora individuella variationer i benägenheten att utveckla bullerskador vid samma bullerbelastning.

Exponering för buller kan leda till övergående nedsättning av hörseln, med öronsus och en känsla av lock för öronen. Hörselnedsättningen kan avta främst under de första dygnen men under upp till flera veckor. Nedsatt hörsel omedelbart efter bullerexponering är en varningssignal.

Mycket höga ljud med kort varaktighet, till exempel skott och explosioner, kan ge en ögonblicklig, allvarlig och bestående hörselnedsättning. I vissa fall kan en övergående hörselnedsättning bero på att trumhinnan spruckit, och när trumhinnan läkt blir hörseln normal igen.

Arbete i bullriga miljöer innebär ökad risk att drabbas av bullerskador till exempel vid  plåtbearbetning, betongbilning eller kapning av trä eller metall. Musiker och yrkesmilitärer löper också ökad risk. På fritiden kan hög musik på diskotek, vid konserter och användning av hörlurar vara skadligt.

Diagnos

Diagnosen ställs med hörseltest, så kallad audiometri. Man gör också en undersökning av örat, otoskopi, för att utesluta andra orsaker till hörselnedsättning till exempel vaxpropp.

Om man i arbetet utsätts för skadligt buller ska arbetsgivaren erbjuda regelbundna hörselkontroller, i regel var till varzt tredje år beroende på ljudnivåer.

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Behandling

Det går inte att bota själva hörselnedsättningen. Skadan sitter i nervsystemet och kan inte repareras. Hörapparat och andra hjälpmedel kan förbättra möjligheten att höra. Det viktigaste är att undvika ytterligare hörselnedsättning. 

Vad kan man göra själv?

Att förebygga bullerskador är den viktigaste åtgärden mot tillståndet. Användning av hörselskydd, att undvika kraftigt, upprepat och långvarigt buller samt bullerdämpande åtgärder är avgörande.

Prognos

Bullerskador ger ofta bestående hörselnedsättning. Akuta bullerskador kan leda till en övergående hörselnedsättning som förbättras under de första 48 timmarna och upp till några veckor.


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.