Akut öroninflammation, akut mellanöreinflammation

Vad är akut öroninflammation, akut mellanöreinflammation?

Öroninflammation är en akut infektion av slemhinnan i mellanörat, det vill säga en infektion bakom trumhinnan. På fackspråk kallas tillståndet också för akut mellanöreinflammation eller akut mediaotit. Infektion innebär att tillståndet beror på mikroorganismer såsom bakterier och virus. 

En annan typ av öroninflammation är ytteröroninflammation eller extern otit. I dessa fall är hörselgången påverkad och inte området bakom trumhinnan. Andra former av öroninflammation är kronisk inflammation i örat. 

Öroninflammation är ett mycket vanligt tillstånd. Cirka 7 av 10 barn under 2 år har haft öroninflammation någon gång. Det är vanligast hos barn mellan 6 och 18 månader, men förekommer även hos äldre barn och vuxna. Cirka 20 % av alla barn har haft öroninflammation minst tre gånger. Dessa barn kallas ibland för "öronbarn" eftersom de har återkommande problem med öronen.  

Symtom

En mellanöreinflammation kommer ofta efter en förkylning och det vanligaste symtomet är öronsmärta. Öronvärken kan debutera eller bli sämre på natten. Smärtorna förvärras ofta när man ligger och hörseln kan vara nedsatt på den sida man har öroninflammation.

Barn kan bli mindre aktiva, få sämre aptit och ha störd sömn. Ibland tar de sig för öronen. Feber förekommer hos mindre än hälften av alla med akut mellanöreinflammation. Hos vissa ger sig de värsta smärtorna plötsligt i samband med att trumhinnan spricker (perforation) och varet som har tryckt på från insidan av trumhinnan tömmer sig ut i hörselgången och kan rinna ut genom hörselgången.

Orsak

Från ytterörat leder en 1–2 cm lång hörselgång in till trumhinnan. Trumhinnan är så tunn att det går att skymta mellanörat innanför. Från mellanörat leder en trång kanal, örontrumpeten, ned till bakre delen av näsan/övre delen av svalget. På detta sätt kan mellanörat luftas, något som bland annat är viktigt när det förekommer tryckskillnader mellan utsidan och insidan av trumhinnan, till exempel när vi flyger eller kör bil i fjällen. 

I samband med förkylningar kan slemhinnan som klär insidan av mellanörat svullna upp, vilket kan täppa till kanalen mellan örat och näsan. När örontrumpeten täpps till, kommer vätskan som produceras i slemhinnan i mellanörat inte att dräneras bort, något som skapar goda tillväxtförhållanden för bakterier. Det kan leda till en infektion i örat med ansamling av var. Varet trycker på omgivande vävnaden vilket leder till smärta. 

Diagnostik

Vid en undersökning av öronen med hjälp av ett förstoringsglas kan läkaren ofta bekräfta eller avfärda att det föreligger en mellanöreinflammation. Undantaget är om vax i hörselgången gör att man inte kan se trumhinnan. Ibland är det tveksamt om det föreligger en akut öroninflammation och en ny bedömning kan behövas efter ett par dagar. Ibland kan undersökaren blåsa in luft i mellanörat för att se om trumhinnan rör sig. 

Om barn får öronvärk på natten kan man avvakta till nästa dag för att få en bedömning, om inte barnet är kraftigt allmänpåverkat.

Behandling av akut öroninflammation

Vad kan man göra själv?

Många öroninflammationer går över av sig själva inom loppet av cirka tre dagar. I början är därför behandlingen inriktad på att behandla smärtor och feber. När man misstänker akut öroninflammation kan man pröva högläge (huvudet högre än resten av kroppen) för att lindra smärtorna och ta smärtstillande läkemedel som till exempel paracetamol eller ibuprofen (barn över sex år). 

Läkemedelsbehandling

I de flesta fall är det inte nödvändigt med antibiotika eftersom kroppen klarar av att besegra sjukdomen på egen hand. I följande fall rekommenderas antibiotika:

• Barn under ett år och personer över tolv år
• Barn under två år som har akut öroninflammation i båda öron
• Barn mellan ett och tolv år som har en ökad risk för att utveckla komplikationer, till exempel barn som har missbildningar i örat, ökad infektionskänslighet eller sjukdomar som påverkar immunförsvaret.
• Alla med akut öroninflammation där trumhinnan har spruckit.

För barn mellan ett och tolv år, som utgör den största gruppen, rekommenderas alltså inte antibiotika vid en ensidig, okomplicerad öroninflammation. 

Eftersom antibiotikasorten fenoximetylpenicillin smakar illa kan det ibland vara svårt att få barn att svälja vätskan som innehåller läkemedlet. Det finns olika tips och råd på nätet för att kunna ge läkemedlet men inga är vetenskapligt prövade:

• Att distrahera, belöna eller berömma kan fungera
• Dra upp antibiotika i en spruta som sprutas på insidan av kinden, långt bak i munnen
• Ge något som smakar gott snabbt efter intaget
• Inte manipulera/ljuga om den dåliga smaken
• Tvinga inte att öppna munnen eller att svälja, men vara tydlig med att barnet inte kan välja bort läkemedlet
• Tabletter kan delas/krossas men det kan leda till att smaken känns mer.
• Tabletter kan ges från 3–5 års ålder, ibland kan tablettöverdrag med smak göra det lättare att svälja tabletten. Man kan också prova att lägga tabletten i en kokt makaron, eller ge tillsammans med till exempel yoghurt med bitar eller sylt.

Förskola/skola

Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det går tillbaka till förskolan/skolan.

Prognos

Akut öroninflammation går vanligtvis över av sig självt på några dagar. Om det inte gör det är det viktigt att söka vård. Antibiotika har främst som mål att skydda mot komplikationer. Hos barn mellan ett och tolv år med en okomplicerad, ensidig öroninflammation påverkar inte antibiotika utläkningen nämnvärt. 

Hörseln kan vara nedsatt i flera månader efter att inflammationen har gett med sig, eftersom det ofta uppstår kvarstående vätska i mellanörat. Efter en akut öroninflammation har cirka 10–20 procent vätska i mellanörat lång tid efteråt.
Små barn har ofta inga symtom alls men vårdgivare och närstående kan märka att hörseln är nedsatt. Äldre barn och vuxna har ofta nedsatt hörsel och känsla av lock för örat.

Det rekommenderas att vissa barn kontrolleras för att säkerställa att vätskan försvinner och hörseln blir normal igen:

• Barn under 4 år med dubbelsidig öroninflammation eller ensidig öroninflammation och vätska bakom trumhinnan på andra örat bör kontrolleras efter 3 månader.
• Vid fynd av vätska bakom trumhinnan på båda sidor med symtom på hörselnedsättning under minst 3 månader rekommenderas remiss till en specialist i öronsjukdomar.
• Vid fynd av vätska bakom trumhinnan på båda sidor utan symtom på hörselnedsättning rekommenderas en ny uppföljning efter 3 månader

Komplikationer är ovanliga men följande tillstånd kan uppstå:

• Akuta mellanöreinflammationer kan leda till att trumhinnan får en permanent skada (hål i trumhinnan) och tillståndet kan övergå i en kronisk mellanöreinflammation.
• Mycket sällan kan också en akut mellanöreinflammation sprida sig till benet omkring örat (mastoidit). Detta är en allvarlig komplikation som behöver akut behandling på sjukhus. Det mest typiska symtomet på mastoidit är att örat börjar stå ut. Om man misstänker mastoidit och/eller om allmäntillståndet försämras under behandling ska man alltid ta kontakt med sjukvården. Tyvärr skyddar inte antibiotika särskilt väl mot mastoidit. Mastoidit kan uppstå på kort tid och ibland till och med samma dag som öroninflammationen uppstod. 

Hos vissa barn med återkommande akuta mellanöreinflammation opereras ett litet dräneringsrör eller plaströr in i trumhinnan. Plaströret ser till att eventuell vätska i mellanörat dräneras med mål att förhindra att nya perioder med akut öroninflammation uppstår. Tyvärr är skyddseffekten begränsad.