Adenoidförstoring – förstorad körtel bakom näsan hos barn

Vad är adenoid?

Adenoiden kallas ibland för "körteln bakom näsan". Den är belägen i översta delen av svalget vid näsans bakre öppning. Adenoiden finns hos alla barn men dess storlek kan variera och hos vuxna har den till stor del tillbakabildats.

Adenoiden är tillsammans med halsmandlarna en normal del av lymfvävnaden i svalget som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Den stora ansamlingen av lymfvävnad i detta område är viktig för immunförsvaret eftersom näsa, mun och svalg är viktiga inkörsportar för många virus och bakterier.

En förstorad adenoid innebär en onormalt stor tillväxt av körtelvävnaden, vilket kan leda till symtom. På fackspråk kallas det för adenoidhypertrofi. 

Adenoiden kallas ibland felaktigt för polyp, men det är missvisande eftersom polyper, som förekommer i näsan och oftast hos vuxna, inte är samma sak.

Symtom

Symtom uppstår när adenoiden blir tillräckligt stor för att orsaka trängsel i bakre näsöppningen mot svalget eller vid örontrumpetens mynning, som också finns i samma område. 

Det mest typiska symtomet är nästäppa, vilket gör att barnet andas genom munnen. På natten kan detta leda till snarkningar och ibland kortvariga andningsstopp som stör sömnen. Det kan i sin tur göra att barnet kan vara trött och ha koncentrationssvårigheter under dagen. En förstorad adenoid kan också påverka rösten så att den låter nasal. 

Om den förstorade körteln täpper till örontrumpeten kan det leda till undertryck och vätska i mellanörat, vilket kan orsaka en lockkänsla i örat och försämrad hörsel hos barnet. 

Orsak

Orsaken till adenoidhypertrofi är inte helt fastställd. Upprepade infektioner och allergi med symtom från luftvägarna verkar öka risken. Exponering för tobaksrök kan också bidra.

Diagnos

Vid typiska symtom väcks misstanke om diagnosen som kan bekräftas genom att läkaren undersöker området antingen med en spegel eller med hjälp av en tunn slang med ljuskälla och kamera (fiberskop) som förs in genom näsan. 

Att lysa med en lampa i näsan och svalget är ofta den undersökning som utförs först, även om det oftast inte går att se adenoiden på det sättet. Anledningen till att det görs är för att utesluta andra orsaker, som till exempel att barnet har stoppat något främmande föremål i näsan. 

Behandling av förstorad adenoid

I lättare fall behöver barnet ingen behandling. Hos många blir symtomen bättre i och med att adenoiden spontant blir mindre. Barnet bör dock skyddas från att utsättas för tobaksrök eftersom det kan förvärra besvären.

Medicinsk behandling i form av nässprej med kortison kan prövas i vissa fall. Användning av receptfri slemhinneavsvällande nässprej rekommenderas inte.

För barn med uttalade symtom som till exempel svårigheter att andas genom näsan, andningsuppehåll nattetid, dagtrötthet och koncentrationssvårigheter kan operation vara ett alternativ. Om barnet har långvariga besvär med vätska i mellanörat kan det också vara en anledning till att operera. En operation för att ta bort adenoiden kallas för adenoidektomi eller abrasio och utförs av öron-näsa-hals-läkare. 

Själva ingreppet går vanligtvis snabbt och är inte förknippat med några speciella risker förutom en liten risk för blödning.

Prognos

Prognosen är god, antingen växer besvären bort eller avtar i och med behandling. Hos de flesta har operation en mycket bra effekt. I vissa fall kan det bildas mer körtelvävnad efter operationen vilket gör att besvären kan komma tillbaka, men i de flesta fall blir barnet besvärsfritt. 

Om barnet har uttalade besvär som lämnas obehandlade kan det leda till att gommen utvecklas felaktigt och barnet kan också få en nedsatt språkutveckling. Detta beror dels på den felaktiga utveckligen av gommen men också på att hörseln kan försämras om det ansamlas vätska i mellanörat.