Så gör du för att minnas lukter bättre

– Vår studie visar att vi minns lukter bättre om vi andas genom näsan när minnet konsolideras. Det är den process som sker mellan inlärningen och det tillfälle då du plockar fram minnet igen. Det är första gången någon har visat detta, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Forskarna lät försökspersoner, vid två olika tillfällen, lära sig tolv olika lukter. Efter det fick försökspersonerna antingen andas genom munnen eller näsan under en timmes tid.

När timmen hade gått blev de introducerade för de gamla lukterna igen, men även tolv nya lukter. Uppgiften nu var att avgöra om lukten var de samma som vid inlärningstillfället eller om det var en helt ny lukt.

Det visade sig att de personer som fått andas genom näsan (under perioden mellan inlärning och igenkänning) mindes lukterna bättre än de som hade andats genom näsan.

Vad sker i hjärnan?

Nästa steg för forskarna är att mäta vad som verkligen sker i hjärnan, berättar Artin Arshamian i pressmeddelandet, något som tidigare varit praktiskt omöjligt då man skulle ha behövt placera elektroder direkt i hjärnan.

Men enligt honom lyckades han och kollegan Johan Lundström utveckla en ny metod, där man slipper stoppa in elektroder, men som ändå mäter aktiviteten i luktbulben och hjärnan. Luktbulben är ett område i hjärnan som gör att vi ska kunna uppfatta och tolka dofter.

Forskning har tidigare visat att luktreceptorerna i luktbulben inte bara känner av lukt men även variationer i själva luftströmmen. I de olika faserna av in- och utandning aktiveras olika delar av hjärnan.

Däremot är det oklart hur synkronisering mellan andning och hjärnaktivering sker och hur det påverkar hjärnan och då också vårt beteende.

"Kunskapen har funnit i tusentals år"

– Att andningen påverkar vårt beteende är egentligen inget nytt, tvärtom så har kunskapen funnits i tusentals år inom bland annat meditationen. Däremot har ingen lyckats visa vetenskapligt vad som verkligen händer i hjärnan. Nu har vi de verktygen vilket kan leda till ny klinisk kunskap, säger Artin Arshamian.