Jag är en 25-årig tjej med astma och problem med "kronisk" nästäppa som har behandlats med Nasonex i tio års tid. Men sedan ett år tillbaka har besvären med nästäppa, dagliga blödningar i näsan, krustabildning och framför allt outhärdlig täppa nattetid och snarkningar uppkommit. Via remiss från allmänläkaren på vårdcentralen till Öron-Näsa Hals kliniken där man gjorde en "skopi" av näsan och konstaterade flera sår längs näsväggarna (insatt på Fuidin antibiotika/kortison-kräm behandling) och trånga näsmusslor och då rekomenderas operation. Nu till Problemet Läkaren vidhåller att operationen endast görs under lokalbedövning. När jag blev "skoperad" av läkaren först med vanlig "tång" höll jag på att svimma av smärta, när läkaren sedan skoperade med fiberoptik fick jag en en bedövningsspray men höll ändå på att svimma av smärta. Det hela var mycket obehagligt. Läkaren och sjuksköterskan hanterade detta med att hålla tillbaka mitt huvud och säga "att det inte är så farligt". Läkaren nästan skällde ut mig för min användning av Nasonex (som jag har fått utskriven av läkare för mina besvär!) och sa att det var självförvållat med mina sår i näsan då jag använt Renässans nässpray och vid förkylning då jag inte alls kan andas genom näsan, Nezeril. När jag gråtfärdig efter det inte särskilt angenäma bemötandet eller undersökningen ifrågasatte varför ingreppet inte kan göras i lätt narkos (PVK med lite stesolid och propofol eller liknande) fick jag ett hånande svar att "den här operationen gör vi faktiskt med BARA lokalbedövning t.o.m. på ungdomar! Jag känner mig inte alls motiverad eller trygg med att göra operationen under endast lokalbedövning, särskilt när jag som SSK-student är medveten om att andra alternativ faktiskt finns. Jag är av den uppfattningen att jag som patient faktiskt måste kunna få säga ifrån när det inte känns bra med en behandling. Har jag några alternativ eller rättigheter som patient, vad ska jag göra? Jag måste få någon hjälp för mina besvär! Jag känner mig inte alls trygg eller vidare motiverad med att låta den här läkaren behandla mig.
Hej,
Det låter verkligen som att du och ÖNH-kliniken hamnade fel på en gång. Självfallet har du rätt i att du som patient ytterst bestämmer över din egen kropp.
Jag tror tyvärr att det här framförallt handlar om personkemi, eller i vart fall stress och dålig kommunikation och sånt är svårt att reparera snabbt. Därför tycker jag att du i första hand ska se till att få bli behandlad av en annan läkare. Du bör framföra precis det du beskrivit för mig dina besvär, din upplevelse av besöket och din oro inför ingreppet och begära att få en annan läkare, vilket du självfallet skall erbjudas.
Sen tycker jag att du ska ha en ny konsultation med den nya läkaren för att diskutera igenom dina problem, sannolikt även göra en förnyad undersökning och diskutera ett eventuellt ingrepp. Som du som sjuksköterska vet är lokalbedövning alltid att föredra då det funkar, då lättnarkos alltid medför större risker och ett större vårdåtagande Typingreppet komplicerar förstås också möjliggörandet av fria luftvägar under narkos. Lokalbedövning kan vid behov kombineras med en lugnande tablett. Om det är rutin med lokalbedövning är det nog klokt att överväga det för dig. Det betyder inte att du ska göra något emot din vilja. Men med en läkare som du känner förtroende för, som kan genomföra en undersökning utan att det gör ont kan kanske få dig att återfå tilliten. Att genomföra planerat ingrepp i lokalbedövning med den tidigare läkaren och din stress inför ingreppet låter som en riktigt dålig idé. Att kunna vara lugn och känna tillit är A och O för att inte uppleva smärta.
Om du även efter denna diskusson med en ny läkare inte känner att du klarar av ingreppet i lokalbedövning så måste det förstås tas hänsyn till så man kan diskutera alternativa sätt. Det medför ökade risker, men är ju inget som sjukvården inte klarar av idag. Men se till att först och främst få en ny konsultation med en ny läkare så att ni kan börja på ”rätt köl” och ni båda får redogöra för hur ni tänker och bli förstådda. Sen kan du avgöra hur du vill göra. Men det låter inte som att du bör gå vidare med den redan inledda läkarkontakten. Det finns det ingen anledning till.
Med vänlig hälsning
Åsa Vilbäck, ST-läkare
