Smittfri eller inte? Nya råd gällande smittfrihet efter covid-19

Den testmetod som idag används för att se om en person har coronavirus i kroppen kan inte skilja på om viruset är aktivt eller ett inaktivt. Proven kan alltså inte användas för att avgöra om en person fortfarande är smittsam eller inte. Om viruset är aktivt kan det fortfarande infektera celler och då också smitta andra personer. Ett inaktivt virus har dock förstörts av immunförsvaret och smittar därför inte längre. 

Bedömningen får istället bygga på tecken på tillfrisknande

För att bedöma en persons smittsamhet efter en covid-19-infektion får man istället titta på tecken på tillfrisknande, kliniska kriterier, och på hur lång tid det gått sedan insjuknandet, menar Folkhälsomyndigheten.

Här är kriterierna för smittfrihet vid covid-19:

• Personer med konstaterad covid-19 som håller sig isolerade i hemmet kan bedömas som smittfria efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring, när det dessutom gått minst sju dygn sedan insjuknandet.

• För personal inom vård och omsorg med misstänkt eller konstaterad covid-19 gäller samma tidsgränser, med tillägget att de alltid bör provtas vid misstanke.

• Symtomfria personer bör generellt inte provtas, men om det ändå skett så kan man bedöma dem som smittfria först sju dagar efter positivt prov. Skulle de utveckla symtom efter provtagningen så får man räkna från insjuknandedagen. Om de nyligen haft symtom förenliga med covid-19 kan man räkna från den insjuknandedagen.

• Inom särskilda boenden för äldre samt korttidsvård och miljöer med särskilt känsliga individer så tillämpas, med hänvisning till försiktighetsprincipen, tidsgränsen minst 2 dagars feberfrihet och stabil förbättring samt 14 dagar efter insjuknande.

• För sjukhusvårdade personer som haft en svårare sjukdomsbild så är kriterierna minst 2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring samt minst 14 dagar från insjuknandedagen, ända upp till 21 dagar för de allra sjukaste som också behövt vård på intensivvårdsavdelning.

Kriterierna är framtagna av en arbetsgrupp bestående av Svenska Infektionsläkarföreningen, Föreningen för klinisk mikrobiologi, Svenska Hygienläkarföreningen, Smittskyddsläkarföreningen och Folkhälsomyndigheten. De nationella kriterierna kommer att uppdateras allteftersom ny kunskap om SARS-CoV-2 tillkommer.