Bättre handhygien hos flygresenärer skulle bromsa smittspridning avsevärt

Säkerhetskontrollens lådor, olika handtag, armstöd och incheckningsdiskar, det finns många ytor på flygplatser där ofantligt många händer har vidrört. På flygplatser trängs också ofta människor från många olika delar av världen, så det är inte konstigt att infektionssjukdomar sprider sig på dessa platser. 

Ett bra sätt att skydda sig är genom god handhygien, att man tvättar händerna helt enkelt. Det är både billigt och effektivt.

Endast 20 procent har rena händer 

Men forskare uppskattar att endast 20 procent av resenärerna på flygplatser har rena händer. I alla fall om man menar att rena händer betyder att man har tvättat dem med tvål och vatten, i minst 15 sekunder, den senaste timmen. 

I den aktuella studien har forskarna också utgått ifrån tidigare studier som visat att endast 70 procent av människor tvättar händerna efter ett toabesök. Endast hälften av dessa tvättar händerna på rätt sätt, resten sköljer bara av händerna snabbt med vatten. 30 procent tvättar inte händerna alls efter ett toalettbesök, skriver Vårdfokus. 

Forskarna har identifierat 120 flygplatser i världen som har störst betydelse vid smittspridning. Det var inte nödvändigtvis de mest trafikerade flygplatserna, vissa har kanske istället några av världens största flygplats-knutpunkter och tar emot långväga direktflyg från flera väderstreck. 

Global smitta skulle kunna bromsas ordentligt

70 procent av global smitta skulle kunna bromsas om 60 procent av resenärerna hade rena händer, enligt forskarnas beräkningar. Det målet kan så klart vara svårt att uppnå. 

Men bara genom att hitta de tio viktigaste flygplatserna närmast ett utbrott och sedan sätta in utbildningsinsatser om handtvätt där, skulle hastigheten av smittspridningen kunna minska med strax under 40 procent. Det menar i alla fall forskarna bakom studien. 

För att komma fram till de här slutsatserna har forskarna bakom studien använt sig av statistiska beräkningar samt detaljerade epidemiologiska simuleringar

Slutsatserna har forskarna nått genom statistiska beräkningar och detaljerade epidemiologiska simuleringar som innehöll: data från långdistansflyg, hur länge flygningarna varade, reseavstånd, byten och väntetider på flygplatserna. De använde sig också av andra studier över hur mycket resenärer interagerar med andra personer. 

Studien är publicerad i tidskriften Risk Analysis.