Leverabscess

Vad är en leverabscess?

En abscess är en böld, som är ett hålrum fyllt av pus/var. Det uppstår när mikroorganismer såsom bakterier tränger in i kroppens vävnader (infektion) och kroppens försvarar sig genom att försöka avgränsa infektionen. I de flesta fall är den underliggande orsaken en bakteriell infektion – en så kallad pyogenes abscess. Ett annat exempel är en abscess i levern som orsakas av den tropiska sjukdomen amöbiasis.

Leverabscess är ett sällsynt tillstånd. Förekomsten anges vara cirka 2 fall per 100 000 invånare per år.

Symtom och tecken

Symtom på en abscess i levern är ofta feber och smärta i magen. Andra symtom kan vara slöhet, aptitlöshet, illamående, kräkningar, smärta på undersidan av bröstet på höger sida, eventuellt stickande smärta vid andning och eventuellt hicka.

Om abscessen beror på en amöba har patienten oftast varit i ett område där amöba finns, som till exempel Afrika, Indien, Mexiko, Central- och Sydamerika.

Orsak

En leverabscess kan ha många olika faktorer. Om det handlar om en bakteriell infektion är det ofta en följd av bukhinneinflammation (peritonit) på grund av läckage av tarminnehåll i buken, till exempel från ett hål i magen eller tarmarna, som kan uppstå i samband med endoskopi eller som ett resultat av en cancertumör.  Infektionen kan sprida sig till levern via blodkärlen i buken som går till levern. I andra fall kan bakterierna sprida sig via gallgångarna och in i levern. I undantagsfall kan leverabscess också uppstå i samband med bakterier som fraktas med blodet från en källa till ett annat ställe i kroppen (spridning av systemisk infektion).

Andra orsaker är att en nyligen genomgången operation i buken eller endoskopisk undersökning av tarmen eller magsäcken. En del patienter har en historia av cancer i mag-tarmkanalen som har utvecklats över tiden. Vid vissa tillstånd uppstår leverabscesser oftare, som till exempel vid diabetes mellitus, skrumplever och sjukdomar i gallvägarna.

Diagnos

Diagnosen misstänks ofta på grund av sjukhistorien och kroppsundersökning. Vid kroppsundersökningen kan man se att man är sjuk, att man har feber och att man har ont i magen. Eventuellt kan andra tecken på en bakteriell infektion (sepsis) uppstå, såsom lågt blodtryck och hög hjärtfrekvens. 

Prover kan påvisa typiska tecken på infektion, såsom ett högt CRP-värde och förhöjda vita blodceller. Ofta är levervärdena påverkade. 

Ultraljud och datortomografi, DT, av buken är de bilddiagnostiska undersökningar som ger säkrast resultat på att symtomen orsakas av en leverabscess.

Behandling

Behandlingen består i att dränera bölden, tömma den och behandla med antibiotika.

Dräneringen består ofta i att leda en kateter genom huden/bukväggen och in i bölden (perkutan dränering). För att bölden ska träffas rätt med katetern behöver läkaren, som gör ingreppet, vägledning från ultraljud eller datortomografi, DT. Förutom tömning av bölden sköljs ofta hålrummet där bölden har bildats med saltvatten.

Små bölder kan ibland behandlas enbart med antibiotika, medan större bölder alltid behöver dränage. Om det inte är möjligt att föra in en kateter i bölden måste patienten opereras så att kirurgen får direkt åtkomst till bölden. I vissa fall kan läkaren komma åt bölden via ett endoskop (ERCP).

Alla patienter behandlas med antibiotika direkt i blodet. Om bölden kan tömmas är behandlingstiden två till fyra veckor.

Prognos

Leverabscess är ett tillstånd som kan utvecklas till en allvarlig och livshotande sjukdom. Detta gäller särskilt om bölden brister och var/bakterier sprider sig till buken, vilket kan orsaka en bukhinneinflammation. Tillståndet kan också leda till blodförgiftning (sepsis).

Med rätt behandling är prognosen god och den har blivit allt bättre. Faktorer som ger en dålig prognos är om det finns flera bölder, allvarlig bakomliggande sjukdom, komplikationer och sen diagnos.