Klåda vid leversjukdomar
Klåda kan förekomma vid en rad olika leversjukdomar och kan vara mycket besvärande.
Vad är klåda vid leversjukdomar?
Levern har en mängd olika uppgifter. En av dem är att rena blodet från slaggprodukter, skadlig ämnen som uppstår i kroppens ämnesomsättning. Sådana ämnen förs ut från kroppen via galla, som tömmer sig i tarmen. Av olika skäl kan det här galldränaget hämmas, så att man inte blir av med alla slaggprodukter. Det kan leda till klåda och kallas också för hepatisk klåda eller kolestatisk klåda.
Symtom och tecken
Egentligen är klåda vid leversjukdomar ingen sjukdom i sig. Klåda vid leversjukdomar har en specifik orsak och en mer eller mindre typisk presentation jämfört med andra sjukdomar som kan ge klåda.
Klådan brukar befinna sig i större delar av kroppen, mest på armar, ben, i handflator och under fotsulor. Klådan brukar försämras på kvällen och under natten. Den kan vara allt från lindrig, något besvärlig klåda till en så pass intensiv klåda att det gör det svårt att sova, och kan leda till depressiva känslor.
I vanliga fall ses inga särskilda hudförändringar, men tecken på att man har kliat sig förekommer.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Orsak
I de flesta fall beror klådan på en hämning av leverns förmåga att bli av med galla (kolestas) som i vanliga fall hamnar i tarmen. Förklaringen kan vara sjukdom i levern eller blockering av de gallgångarna inne i levern eller längre ut, mot tarmen. Det finns en rad olika teorier om hur klådan uppstår. Ämnen som tros spela en roll är bland annat gallsyror, sertralin, histamin, steroider och opioider.
Besvärande klåda kan förekomma vid en rad olika leversjukdomar. Exempel på sådana tillstånd är hepatisk klåda under graviditeten, kronisk virushepatit, primär biliär kolangit, inflammation i gallgångar, obstruktion av gallgångar, primär skleroserande kolangit, cancer i gallvägarna, läkemedelsinducerad störning i galldränaget och olika sällsynta ärftliga sjukdomar.
Diagnos
Tillståndet kan misstänkas vid typiska symtom. I många fall finns en känd leversjukdom och då är förklaringen enkel. Om tillståndet börjar med klåda, kan det vara en diagnostisk utmaning att hitta förklaringen. Blodprover visar vanligtvis på störningar i leverfunktionen och/eller påverkad förmåga av levern att dränera galla.
Vid misstanke om en specifik leversjukdom görs specifika diagnostiska utredningar, såsom blodprover och ultraljud av levern.
Behandling
Behandlingen av klådan beror på hur mycket man är påverkad av klådan. För vissa kan kylande krämer med menthol räcka, medan andra behöver läkemedel som kan minska klådan.
Ett vanligt läkemedel är en så kallad resin som kallas för kolestyramin. Det är ett ämne som gör att gallsyror i tarmen inte tas upp igen utan kommer ut med avföringen. Det kan hos vissa patienter ge minskad klåda. Andra alternativ är läkemedel som rifampicin, naltrexon och ursodeoxicholsyra. Ursodeoxicholsyra ges vid hepatisk klåda under graviditeten. Läkemedel som används mot allergi, antihistaminer, har ingen effekt vid klåda på grund av leversjukdom.
I vissa, sällsynta fall, behövs mer avancerad behandling såsom kirurgi, ljusbehandling eller särskild behandling där man filtrerar bort vissa ämnen från blodet, plasmaferes.
Prognos
Klådan är ofarlig och påverkar inte prognosen av leversjukdomen. I de flesta fall upphör klådan av sig själv, men den kan vara i flera veckor till månader, och ibland år. Det beror på det bakomliggande tillståndet som gör att klådan har uppstått.
