Hepatit D
Hepatit D-infektion är en sällsynt virusinfektion i Sverige. Sjukdomen ses bara hos individer som redan har en hepatit B-infektion. Även hepatit D drabbar levern.
Vad är hepatit D?
Hepatit D-virus är ett ofullständigt virus vilket innebär att det inte kan skapa en infektion på egen hand, utan den behöver hepatit B-virus hjälp. Hepatit B-virus kan orsaka leverinflammation. Hepatit D-virus ensamt orsakar inte sjukdom. Som vid hepatit B är infektionen oftast symtomfri, men ibland kan sjukdomen få ett allvarligt förlopp.
Hepatit D är mycket sällsynt och ses bland en liten del av de som har hepatit B-infektion. I Sverige upptäcks ett fyrtiotal nya fall varje år.
Symtom
Oftast ger sjukdomen inga specifika symtom. Den kan ibland förvärra förloppet av en hepatit B-infektion.
Vid symtom kan förloppet delas in i tre faser:
- En till sex månader efter smittotillfället kan man känna dig slö, trött, få minskad aptit, viktminskning, smärta i övre högra delen av buken, ledvärk eller diarré.
- Efter den första fasen får en del patienter (20 %) gulsot, med gulfärgning av huden och ögonen. Man kan också få ljus avföring och mörk urin.
- En del patienter kan utvecklas till smittbärare och efter hand få symtom på kronisk hepatit.
Symtomen är alltså densamma som vid hepatit B-infektioner. Dessa, liksom hepatit D, märks oftast itne heller av.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Orsak
Man får en inflammation i levern som orsakas av dubbelinfektion med hepatit B- och hepatit D-virus. Denna inflammation ger leverskador, som gör att gallpigment ansamlas och efterhand kommer ut i blodet. Gallpigment som kommer ut i kroppen färgar bland annat huden gul, vilket kallas för gulsot.
Smitta sprids genom blod eller genom sexuell kontakt. Det krävs att man redna har en hepatit B-infektion eller att man smittas med både B och D samtidigt.
Behandling
För riskgrupper rekommenderas förebyggande behandling med vaccin mot hepatit B-virus, då skydd mot hepatit B indirekt ger skydd mot även hepatit D. Det ges som tre injektioner sammanlagt 90–95 % får ett gott skydd mot hepatit B (och därmed också mot hepatit D).
Kroniska bärare med svår kronisk hepatit kan behandlas med interferon. Detta är ett ämne som förändrar immunförsvaret och ibland kan leda till förbättring. Det är osäkert vad som är den optimala behandlingstiden och sättet, just nu behandlar man oftast i cirka ett års tid.
Sedan 2023 finns ytterligare ett läkemedel i Sverige mot kronisk hepatit D, bulevirtid, som minskar virusets möjlighet att tränga in i levercellerna och förstöra dem. Bulevirtid ges som spruta under huden en gång om dagen.
Prognos
Den dubbla infektionen med både hepatit B och D ökar risken för allvarlig leverinflammation – det vill säga akut livshotande inflammation. Hos vissa utvecklas en kronisk leverinflammation med hepatit B och D. Viruset ger inga komplikationer i sig. Läs gärna även vår text om hepatit B.
