Hepatit A

Vad är hepatit A?

Hepatit A är en inflammation i levern orsakad av hepatit A-virus (HAV). Hepatit A kan uppträda i epidemier, men förekommer oftast som enstaka fall. I Sverige insjuknar knappt 100 personer per år och runt 60 % har smittats utomlands, framförallt i länder med sämre dricksvatten- och livsmedelshygien. Det har också förekommit utbrott/epidemier bland missbrukare, och under 2014 såg man epidemier över hela Europa där män som har sex med män framförallt drabbades. Även utbrott orsakade av hepatit A i frusna bär sågs 2013-2014 och under 2019 misstänktes färska dadlar ha orsakat ett mindre utbrott i Sverige. 

Symtom

Sjukdomens förlopp kan delas in i tre faser:

• I den inledande fasen kan patienten vara trött och håglös, ha dålig aptit, gå ned i vikt, värk i övre högra delen av buken, diarré, muskel- och ledvärk samt eventuellt feber.
• Efter denna period får de flesta vuxna patienter gulsot (cirka 70 %). Detta visar sig som gulfärgning av hud och ögonvitor. Avföringen blir färglös/vitaktig.
• Den akuta fasen av sjukdomen varar vanligen en till tre veckor, men det är vanligt med trötthet i två till tre månader därefter.

Små barn kan ha hepatit A och utsöndra virus från tarmen utan att uppvisa några sjukdomstecken alls. Hos barn under 6 år utvecklar bara runt 10 % av de smittade gulsot. Hos barn i åldersgruppen 7–14 år ses gulsot hos cirka hälften av de smittade, medan resten är symtomfria. Hos personer över 15 år utvecklar cirka 50–70 % symtom och vanligtvis gulsot.

Orsak

Hepatit A-viruset är motståndskraftigt. Hepatit A-viruset utsöndras från infekterade personers avföring och kan överleva på människors händer, samt kräver en temperatur på mer än 85°C för att inaktiveras. Hepatit A överlever i längre perioder i sjövatten, färskvatten och förorenat vatten. Viruset överlever utanför kroppen i torkat tillstånd i cirka en vecka. Viruset är motståndskraftigt mot frysning, rengöringsmedel och syror men inaktiveras av formalin och klor.

Hepatit A-viruset sätter igång en inflammation i levern. Denna inflammation ger leverskador som gör att de små gallvägarna i levern blir igentätade under en period. Detta gör att gallpigment byggs upp och så småningom kommer in i blodet. Gallpigment som kommer ut i kroppen färgar bland annat huden gul, vilket kallas för gulsot.

 

Smittöverföring

Man smittas via mat eller dricksvatten förorenat med hepatit A-viruset. Man är särskilt utsatt för smitta i länder med dålig dricksvatten- och livsmedelshygien.

Hepatit A-virus finns i avföringen hos de som är sjuka. Smittan sprids genom att man får i sig viruset via munnen med förorenat vatten eller livsmedel eller genom kontakt person till person (fekal-oral smitta). Spridningen ökar i stora folkmängder med dåliga sanitära förhållanden. Utbrott kan också bero på att vatten eller mat innehåller själva viruset. Det tar 15–50 dagar från det att man blivit smittad tills man blir sjuk, i genomsnitt 28 dagar (inkubationstid).

Viruset finns i blod och avföring under inkubationstiden (två till tre veckor) och i början av sjukdomsstadiet. Maximal smittsamhet är under perioden med högst virusutsöndring i avföringen, två veckor före debut av gulsot och/eller när levervärdena (transaminaser) stiger. Virus finns i blodet vid etablerad infektion och kvarstår under hela perioden med höga levervärden, men det är ovanligt att hepatit A smittar genom blod.

Riskgrupper

Hepatit A-smitta i Sverige är ovanligt men förekommer både via förorenade livsmedel och person till person smitta, framför allt sekundärfall till utlandsresenärer. Under 2016 kopplades flera stora europeiska utbrott till smitta vid sexuell kontakt där män som har sex med män framförallt var representerade. I många länder, särskilt utvecklingsländer, är det dåliga sanitära och hygieniska förhållanden som är den huvudsakliga förklaringen till den höga risken att smittas av hepatit A.

Ålder är en avgörande faktor för infektion och sjukdomens allvarlighetsgrad. Cirka 70 % av vuxna med hepatit A utvecklar symtom, inklusive gulsot. Bland barn under sex år får de flesta inga symtom alls och de cirka 30 % som får symtom får inte gulsot utan ospecifika besvär med diarré och förkylningsliknande symtom. Barn med hepatit A som är asymtomatiska kan utsöndra virus i avföringen i flera veckor och i enstaka fall månader. Detta innebär att särskilt i utvecklingsländer kan infektion hos barn smitta och ge upphov till varaktiga lokala epidemier av hepatit A.

Hepatit A är ofta endemisk i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden, bland annat för att symtomfria barn som bär på sjukdomen är stora smittspridare. I dessa länder har de flesta haft hepatit A i barndomen och därför är många vuxna immuna. I utvecklade länder där hepatit A är ovanligt är få personer immuna. Här förekommer hepatit A framför allt hos vuxna, och därför är andelen patienter med symtom högre. Det är också lättare då att försöka avstanna utbrottet.

Diagnos

Diagnosen ställs baserat på typiska symtom och smittorisk, och bekräftas med blodprover.

Fasen innan gulsot inträffar varar i fem till sju dagar och kännetecknas av diffusa symtom som svaghet, trötthet, feber, aptitlöshet, viktminskning, ihållande värk/obehag under revbenen på höger sida, ledvärk, diarré. När gulsot inträffar, börjar patienten oftast känna sig lite bättre. Denna fas varar från 4–30 dagar. Den börjar med mörkfärgning av urinen. Efter några dagar blir avföringen färglös och gulsotsfasen börjar.

Blodprover visar förhöjd bilirubinhalt (ämnet som ger gulsot) och förhöjda leverenzymer (transaminaser). Diagnosen bekräftas med ett blodprov som påvisar antikroppar mot hepatit A-viruset.

Behandling

Syftet med behandlingen är att förebygga sjukdom, lindra symtomen och förhindra spridning av viruset. Sjukdomen är självbegränsande. Det betyder att infektionen går över utan aktiv behandling. Det är emellertid viktigt att skapa goda förutsättningar för immunförsvaret att arbeta effektivt. Det vill säga att man bör ta det lugnt, äta bra och få tillräckligt med vila.

Alkohol bör undvikas. Levern fungerar dåligt och klarar inte att bryta ner alkohol lika snabbt som vanligt. Alkohol kan också orsaka ökade skador på levern. Man bör heller inte använda läkemedel som innehåller paracetamol. Man bör också vara noggrann med den personliga hygienen för att förhindra att smittan sprids. Man måste vara sjukskriven om man arbetar i livsmedelsindustrin eller med matservering. Inläggning på sjukhus kan bli aktuellt för patienter med mer uttalade symtom såsom tecken på uttorkning, utmattning eller allvarlig leverpåverkan. Runt 30 % kan behövas läggas in.

Den akuta fasen av sjukdomen varar vanligtvis en till tre veckor. Återhämtningsperioden, som kännetecknas av svaghet, kan pågå i två till tre månader. Hos vissa kan tillståndet pågå utan att personen märker det.

Det är möjligt att förebygga sjukdomen med vaccin eller antikroppar. Vaccin kan användas vid resor till områden med hög risk för smitta, samt för släktingar eller människor i närheten av någon som är smittad med hepatit A-viruset. Om man misstänker att patienten redan kan ha smittats av någon i sin närhet kan en injektion med gammaglobulin (som innehåller antikroppar mot hepatt A-virus) ges för att förhindra sjukdomsutbrott. Numera görs det dock sällan då en enda dos av vaccinet bedöms vara lika effektivt som gammaglobulin för att förebygga sjukdom, även efter att man utsatts för smitta. Därför föredras det oftast att ges vaccin.

Hepatit A-vaccin är mycket effektivt. En dos ger beskydd i cirka ett år. Efter 2 vaccindoser kan man räkna sig som immun (inte mottaglig för smitta) resten av livet.

Ett barn med hepatit A kan återvända till förskola eller motsvarande en ecka efter debut av gulsot eller andra symtom.

Hepatit A är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Man ska alltid diskutera med sin läkare om hur länge man ska stanna hemma. Man är skyldig att följa sin läkares/smittskyddsläkarens anvisningar.

Prognos

Hepatit A brukar läka ut helt utan att ge permanent leverskada. Sjukdomen ger immunitet mot HAV, vilket innebär att du inte kan få sjukdomen två gånger. Det finns ingen övergång till kronisk hepatit eller att bli kronisk smittbärare, och i princip alla blir friska. I mycket sällsynta fall kan sjukdomen få ett allvarligare förlopp (fulminant hepatit). Detta sker nästan uteslutande hos personer som redan sedan tidigare har någon allvarlig sjukdom.