Alkoholleversjukdom

Vad är alkoholleversjukdom?

Alkoholleversjukdom är skada på levern som beror på för hög alkoholkonsumtion. Skadan kan utvecklas till fettlever (steatos), ärrbildning i levern (fibros) och skrumplever (cirros). Dessutom kan en akut inflammation i levern uppstå, alkoholleverinflammation (alkoholhepatit). 

Intag av alkohol är relaterat till en stor del av alla dödsfall i världen. Bland alla som utvecklar skrumplever står alkohol för cirka 50 % av orsakerna. Alkoholleversjukdom är vanligast i åldrarna 45 till 70 år och två tredjedelar av alla är män. 

Nästan alla patienter som dricker stora mängder av alkohol utvecklar fettlever, oftast efter bara några veckor. Redan låga doser (mer än 2,5 standardglas för män och mer än 1,5 standardglas för kvinnor) kan ge leverskada med ärrbildning i levern med tiden. 

Standardglas och risk

Standardglas är ett mått som används i Sverige. Ett standardglas innehåller 12 gram ren alkohol, vilket översatt till olika drycker på ett ungefär blir:

• 1 starköl, 33 cl (4,5 %)
• 1 folköl, 50 cl (3,5 %) 
• 1 glas (15 cl) bordsvin (12 %)
• 1 litet glas (7,5 cl) starkvin (20 %)
• 4 cl starksprit (40 %)

Mindre än tio standardglas alkohol i veckan – och mindre än fyra vid ett tillfälle – innebär en låg risk för skador både för kvinnor och män.

Symtom på skada i levern till följd av alkohol

Över 90 procent av alla med alkoholleversjukdom har inga symtom alls eller ibland trötthet. Även vid ärrbildning i levern (fibros) till följd av långvarigt intag av höga mängder med alkohol saknas ofta symtom.

Först när levern har svårt att fungera eller har svårt att släppa igenom blodet från tarmarna uppstår tydliga symtom. Sådana symtom kan vara nedsatt allmäntillstånd med trötthet, minskad aptit och eventuellt gulsot (gulfärgning av hud och ögon). Blodiga kräkningar kan vara en följd av blödning från åderbråck i matstrupen (esofagusvaricer), som kan uppstå till följd av ärrbildning i levern. 

Skrumplever (cirros) kan uppstå till följd av ett långvarigt alkoholmissbruk och patienten kan bli svårt sjuk med gulsot (ikterus), svaghet, betydliga svullnader i benen (ödem), stor mage på grund av vätska i buken (ascites) och blödning i magtarmkanalen. Levern fungerar normalt som ett reningsorgan för blodet. Vid leversvikt ökar därför mängden slaggprodukter i kroppen. Sådana slaggprodukter kan ha negativa effekter på hjärnan (leverencefalit), vilket kan leda till att man förlorar medvetandet (leverkoma).

Akut inflammation i levern till följd av alkohol (alkoholhepatit) kan ge symtom och fynd i form av gulsot (ikterus), feber, sjukdomskänsla, viktnedgång och undernäring. 

Orsak

Som namnet antyder beror alkoholleversjukdom på för högt intag av alkohol över tid. Alla som dricker mycket utvecklar inte alkoholleversjukdom. 

Faktorer som ökar risken för att utveckla alkoholleversjukdom är:

• Mängden alkohol – högre alkoholintag ger högre risk att utveckla skador i levern. Risken för alkoholleversjukdom ökar vid >30 gram/dag hos män och >20 gram/dag hos kvinnor
• Kvinnligt kön, sannolikt på grund av annan kroppssammansättning
• Frekvensen spelar en roll, där ett dagligt intag ger högre risk än att dricka motsvarande mängd mer sällan.
• Rökning
• Andra leversjukdomar såsom hepatit eller inlagring av järn i levern
• Ärftlighet

Akut alkoholorsakad inflammation i levern (alkoholhepatit) utvecklar oftast hos personer som druckit mer än 100 gram alkohol per dag i många årtionden. 

Diagnos

Oftast upptäcks leverskadorna i samband med rutinmässiga prover eller bildundersökning av den övre delen magen. Det är ovanligt att personer söker med symtom. Vid misstänkt eller konstaterad alkoholleversjukdom fastställs varaktigheten och omfattningen av alkoholkonsumtionen genom samtal. Ibland används särskilda skattningsskalor för att bedöma hur mycket alkohol personen dricker. 

Vid fettlever på grund av alkohol finns ofta inga fynd alls. Vid utveckling av ärr i levern kan det uppstå tydliga fysiska tecken i form av gulsot, synliga små blodkärl i huden (spider naevi), röda handflator (palmarerytem), framträdande blodkärl i huden på magen, oförmåga att sträcka ut fingrarna (Dupuytrens kontraktur), bröstförstoring hos män (gynekomasti), små testiklar och långsamma skakningar i händerna.

Blodprover har ett begränsat värde för att påvisa sjukdomen, men kan ge viktig information för att utesluta andra orsaker till leverskada. De kan också användas för att bedöma risken för att utveckla skrumplever.

Om det inte tidigare har gjorts utförs ofta en ultraljudsundersökning av levern för att utesluta andra sjukdomar och för att se om det finns tecken på ärrbildning i levern. I sällsynta fall behövs vävnadsprov (biopsi) genom nålstick i levern, men detta prov tas endast om det är nödvändigt och om diagnosen är osäker.

Behandling

Målet med behandlingen är att stoppa den fortsatta utvecklingen av leversjukdomen för att förhindra leversvikt. Den viktigaste och absolut nödvändigaste behandlingen är att sluta dricka alkohol. Ibland behövs hjälp av särskilda mottagningar för att kunna sluta dricka. Det finns läkemedel som kan hjälpa till att minska suget eller göra att man mår dåligt av att dricka. Man måste också se till att man får bra näring i sig, särskilt om man har ärrbildning i levern. Även rökstopp är viktigt eftersom det ökar alkoholens skadliga effekt på levercellerna. 

Om man utvecklar alkoholorsakad leverinflammation behövs ofta akut behandling på sjukhus.  

Prognos

Prognosen varierar kraftigt beroende på hur långt framskriden sjukdomen är. Om man bara har fettlever på grund av skadligt intag av alkohol är prognosen relativt god. Om man har utvecklat fibros/cirros i levern är prognosen sämre, och det beror på hur mycket levern har påverkats. Att sluta dricka förbättrar prognosen avsevärt, hur mycket fibros eller cirros än finns.

Högt intag av alkohol är inte bara dåligt för levern. Det ökar också risken för flera olika cancerformer, bland annat levercancer. 

Vid akut alkoholorsakad leverinflammation i levern är prognosen dålig och upp till varannan patient kan dö i vid sådan leverinflammation.