Hej, Jag är en yngre frisk kvinna som undrar lite om levertransplantation med levande donator till vuxen mottagare görs i Sverige? Hur vanligt är det? Hur ser konvalescentstiden ut för donatorn när man plockat ut högerloben, kan levern växa ut till sin föregående storlek eller kommer det alltid att kvarstå en mindre funktionsnedsättning efter ingreppet. Är det vanligt att donatorn får nej å grund av 1. att loben är för liten för mottagaren, 2. organet inte matchar. Är möjligheten att organet (levern) passar större om man är 1:a gradssläkting till mottagaren? Hur lång tid brukar en utredning om donation ta?
Hej,
Tack för din fråga.
Det är idag möjligt att levertransplantera en vuxen människa med höger leverlob från en levande donator, vilket också framgår av din fråga. Operationen är emellertid förenad med vissa risker, både för donatorn och för mottagaren. Uppskattningsvis drabbas mellan 30-60% av donatorerna av någon komplikation.
Den vanligaste komplikationen utgörs av galläckage, som oftast kan behandlas utan större svårigheter. Det finns dock en liten risk för leversvikt efter högerlobsdonation.
Dessutom har ett fåtal dödsfall rapporterats runt om i världen efter leverdonation.
Sammantaget har den höga risken för komplikationer, både för donatorn och för mottagaren, inneburit att antalet levertransplantationer av vuxna med levande donator, varit mycket begränsat. I USA har, exempelvis, ca 3 % av alla levertransplantationer av vuxna, utförts med levande donator under de senaste åren.
I Sverige är motsvarande siffra ännu lägre, mindre än 1 %. I Sverige är väntetiden för levertransplantation med avliden donator, i regel, relativt kort. Av den anledningen är det oftast inte motiverat att levertransplantera en vuxen person med lever från en levande donator.
Vad gäller konvalescentiden, vårdas donatorn inneliggande på sjukhus i ca 1-3 veckor men det tar längre tid innan man är helt återställd efter operationen, ofta 3-6 månader men ibland längre. Efter en donation växer levern ut igen till sin fulla storlek inom några månader. Därefter återfås för det mesta en normal leverfunktion.
Angående matchning av en levande donator och mottagaren, är det flera faktorer som är av betydelse. Dels måste donatorn vara fullt frisk, dels måste storleken på levern vara tillräcklig för att transplantationen skall lyckas.
Storleken på levern mäts genom datortomografi (skiktröntgen) eller MR och både höger- och vänsterloben måste vara tillräckligt stora.
Om högerloben (=den donerade loben) väger mindre än ca 0,8 % av mottagarens kroppsvikt ökar risken för att transplantationen misslyckas. Om vänsterloben (= den kvarvarande leverloben) är för liten (mindre än ca 30 % av den totala levervolymen) ökar risken för donatorn att utveckla leversvikt efter donationen.
Att donator och mottagare är blodgruppskompatibla, är dessutom eller har åtminstone varit ett krav men flera transplantationscentra i världen har rapporterat om lyckade levertransplantationer över blodgruppsbarriären.
Sannolikheten att två obesläktade personer har oförenliga blodgrupper är ca 36 %. Blodgruppsinkompatibilitet är därför den vanligaste orsaken till att någon som vill donera, inte kan accepteras som donator.
Hos förstagradssläktingar är sannolikheten att blodgrupperna passar större. Sammantaget accepteras ungefär knappt hälften av alla potentiella donatorer för leverdonation.
Utredningen av donatorn omfattar flera undersökningar och provtagningar, däribland analyser för vissa virusinfektioner, röntgenundersökningar, blodgruppering och ett flertal andra blodprover, läkarundersökning, psykiatrisk bedömning och ibland leverbiopsi (=vävnadsprov av levern). Utredningen tar ofta några veckor men kan genomföras på några dagar om det är nödvändigt.
Min förhoppning är att du har fått svar på dina frågor om leverdonation och att det kan vara till hjälp.
Om du vill ha ytterligare information, kan du alltid vända dig till de transplantationscentra som utför levertransplantation i Sverige, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Sahlgrenska.
Med vänliga hälsningar
