Influensavaccinering

Influensa och vaccin

Sjukdomen influensa är en virussjukdom som sprider sig som en större eller mindre epidemi i Sverige varje vinter, vanligtvis under perioden november till mars. Epidemin startar vanligtvis i tätbefolkade områden i Asien, och sprids långsamt till övriga världsdelar. Viruset är antingen ett influensa A-virus eller ett influensa B-virus, men båda virustyperna har många undergrupper. Varje år är det ett nytt virus som är orsaken, och man saknar därmed antikroppar som kan skydda mot sjukdomen. Varje år tillverkas därför ett nytt vaccin utifrån kunskaper om vilken virustyp som mest sannolikt ska uppstå kommande år.

Syftet med vaccinet är att tillföra delar av viruset (antigen) så att kroppen kan tillverka antikroppar mot detta virus utan att genomgå sjukdomen. På detta sätt kan man förebygga sjukdomen, eller åtminstone lindra förloppet om man utsätts för smitta.

Influensasymtom

Typiska symtom vid influensa är feber, frossa och muskelsmärtor. Många upplever dessutom irritation i hals och näsa och ibland hosta. Detta skiljer sig ofta tydligt från vanlig förkylning, där besvär i hals och näsa dominerar, men där det bara i undantagsfall förekommer feber hos vuxna.

Sjukdomen är hos de allra flesta självbegränsande, det vill säga att den går över utan behandling och utan att leda till komplikationer. Men hos personer med försvagad hälsa på grund av ålder eller sjukdom kan influensa leda till allvarliga komplikationer. Det finns belägg för att influensan varje år leder till många allvarliga sjukdomsfall, inläggningar på sjukhus och dödsfall.

Vem rekommenderas vaccin?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccin till personer med ökad risk för komplikationer efter influensa eller där influensa kan vara en orimligt stor belastning. Det gäller:

• Personer som är 65 år eller äldre
• Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår inte)
• Kronisk lungsjukdom såsom kol eller svår instabil astma
• Diabetes mellitus typ 1 och 2
• Leversvikt
• Njursvikt
• Kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av organtransplantation, blodcancersjukdomar eller annan immunhämmande behandling, sjukdom eller tillstånd, till exempel Downs syndrom
• Sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation, till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning
• Graviditet efter graviditetsvecka 12. För gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13
• Annan sjukdom eller tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, där en influensasjukdom riskerar ett allvarligt vårdförlopp. Exempel på sådana sjukdomar eller tillstånd kan vara demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa

Övriga grupper som av Folkhälsomyndigheten rekommenderas årlig vaccination mot influensa är: 

• Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
• Personal, oavsett ålder, inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten

Biverkningar av vaccinet

Influensavaccinet är ett säkert vaccin som nästan aldrig ger farliga biverkningar. De flesta blir lite svullna och känner ömhet på vaccinationsstället. Vissa får lite feber och eventuell muskelvärk och ledvärk, men besvären är vanligtvis lindriga och går över utan behandling inom ett till två dygn.

Vaccinen ska inte ges till personer som tidigare har haft kraftiga reaktioner på influensavaccin. Den ska inte heller ges till personer som har haft allvarliga allergireaktioner efter intag av ägg. Vaccinet rekommenderas inte heller till barn under sex månader, och ska inte ges till personer som har sjukdom med feber över 38 grader.