Hiv, skyldigheter och rättigheter
Smittskyddslagen är den lag som ska skydda människor från en antingen samhällsfarlig sjukdom eller allmänfarlig sjukdom. Till de allmänfarliga sjukdomarna räknas bland annat hivinfektion som både är anmälningspliktig och smittspårningspliktig.
Smittskyddslagen innebär både rättigheter och skyldigheter. Syftet med smittskyddslagen är att skydda befolkningen mot överförbara sjukdomar. Samtidigt måste den som har en sjukdom få den vård och det stöd som hen behöver från samhällets sida. Det gäller hivinfektion som är en av de cirka 60 sjukdomar som omfattas av lagen.
Skyldigheter
Att en sjukdom är anmälningspliktig betyder att vården ska rapportera hivfall till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. En smittspårning ska göras för att tidigare partners ska få veta att de kan ha fått hiv och bli kallade till hivtestning. Smittspårningen kan ske utan att den hivpositivas identitet avslöjas, på samma sätt som vid andra sexuellt överförbara infektioner.
För att hindra vidare spridning av viruset ska den som har hiv få särskilda förhållningsregler. Förhållningsreglerna skiljer sig mellan personer som har en välinställd hivbehandling och personer som inte har det. Personen som är välinställd uppfyller följande krav:
- Antalet viruspartiklar i blodet är omätbart lågt vid två olika mätningar.
- Personen ska följa behandlingsrekommendationerna.
- Personen kommer på regelbundna uppföljningsbesök.
Av alla som känner till sin hivdiagnos i Sverige står 98 procent på behandling och av dessa har 95 procent omätbara virusnivåer vilket innebär smittfri hiv.
Förhållningsregler
Det är den behandlande läkaren som bestämmer vilka förhållningsregler som ska gälla för en enskild person.
Om man har fått en förhållningsregel som man tycker är fel, kan man ta kontakt med smittskyddsläkaren i sin region.
| Förhållningsregler som handlar om: | Aktuellt vid hivinfektion? |
| Inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet. | Det är ovanligt att man inte kan ha ett visst yrke för att man lever med hiv. Man kan jobba med i princip vad som helst. |
| Förbud att donera blod och organ. Särskild hantering av blod. | Man får inte lämna blod, organ eller vävnad för transplantation. |
| Förbud att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg. |
Om man använder sprutor/kanyler/annan stickande utrustning för medicinskt bruk får du inte låta andra använda dessa. Om du använder sprutor/kanyler för att injicera droger eller dylikt får du inte låta andra använda dessa. Du får heller inte använda gemensam blandningskopp. All injektionsutrustning måste förvaras och kastas på så sätt att den inte utgör en smittrisk för andra. |
| Skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap. |
Man måste berätta att man har en "blodsmitta" när du söker tandvård eller sjukvård där personal kan komma i kontakt med ditt blod vid till exempel provtagning eller kirurgi/operation. Det gäller också om man vill tatuera sig, ta hål i öronen eller låta utföra annan behandling där skarpa verktyg används och där blödning kan uppkomma. När ens hivbehandling är välinställd behöver man inte informera om sin hivstatus vid rutinmässiga enklare undersökningar inom sjukvård och tandvård såsom inklusive blodprov och injektioner, eller vid piercing/tatuering. |
| Skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap. |
Du måste informera din sexpartner om att du är infekterad med hiv före sexuell kontakt som innebär risk för att hiv kan överföras. Sådan smittrisk finns vid alla typer av munsex, slid- och analsamlag. Eftersom kondomer kan gå sönder måste du informera om hiv även om ni planerar att använda kondom. Du ska använda kondom vid samlag där penis är inne i slidan, ändtarmen eller munnen. När ens hivbehandling är välinställd behöver man inte informera om sin hivstatus och man har ingen skyldighet att använda kondom vid samlag. |
| Skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner. | Dela inte toalettartiklar som rakhyvel eller tandborste med andra. |
| Skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare. | Man måste komma på de återbesök som din läkare anser nödvändiga. |
| Amning. | Bör inte göras. |
Rättigheter
Som hivpositiv har man rätt till kostnadsfria läkarbesök, provtagningar och behandling. Som hivpositiv har man rätt till kostnadsfria läkarbesök, provtagningar och behandling. Hivmedicinerna är alltid gratis och det gäller oavsett om man är svensk medborgare, har uppehållstillstånd, är asylsökande eller papperslös. Man har även rätt till psykosocialt stöd.
Fritt val av sjukhus och möjlighet att byta läkare ingår också i rättigheterna som patient.
Det är förbjudet att diskriminera på grund av en persons hivstatus.
Livet med hiv – Nytt avsnitt: ”Jag känner mig inte bekväm med att gå till vårdcentraler”
Två berättelser om att leva med hiv som ung. “Alice” och Gustav delar med sig av sina tankar om öppenhet, samhällets okunskap och den viktiga kampen mot stigmat. I samtalet deltar även Victor Westergren från Venhälsan i Stockholm.
Barn med hivinfektion
När barnet är litet är det vårdnadshavaren som ansvarar för att förhållningsreglerna följs. Det är endast vårdnadshavaren som bestämmer om och när hen vill berätta om barnets hivstatus, såvida inte förhållningsreglerna kräver det. Barn med hivinfektion har samma rätt till barnomsorg och skola som andra barn. Man behöver inte berätta för tex skolpersonal, ledare inom fritidsaktiviteter eller föräldrar till andra barn att barnet lever med hiv. Barn med hiv ska inte ammas.
Smittskyddsanmälan
Hiv-infektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och upptäckta fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Det är inte tillåtet att anmäla hiv med patientens fullständiga identitet utan istället används så kallad rikskod. Rikskoden består av patientens födelseår samt de fyra sista siffrorna i personnumret.
