Svenska fästingar kan ge köttallergi

Den vanligast reaktionen vid köttallergi är nässelutslag och ofta även symtom från magen som värk, gaser och illamående. Men det kan också leda till allergisk chock med blodtrycksfall och svimning eller andningsbesvär.

– Det är fästingbettet som startar processen, sedan dröjer det ett tag innan en person utvecklar allergi. Så man blir inte fästingbiten en dag och köttallergisk nästa, säger Marianne van Hage,som leder ett forskningsprojekt kring köttallergi vid Karolinska institutet, till Dagens Nyheter. 

200 personer i Stockholm har köttallergi

I forskargruppen deltar också Maria Stakhammar, överläkare och specialist i allergologi och allmänmedicin på Södersjukhuset.  

– Allergin kan vara svår att upptäcka. Reaktionerna är fördröjda och kommer först 2 – 7 timmar efter att personen har ätit kött. Vid andra matallergier, till exempel jordnöts­allergi, får man ganska omgående klåda i munhåla och svalg, men inte vid den här allergin, säger hon till tidningen.  

Eftersom detta är en relativt ny företeelse missar många läkare kopplingen till kött och de som drabbats kan därför gå länge med besvären utan att få en diagnos.  Men hur många som har drabbats i Sverige är alltså ännu oklart, men enligt Maria Starkhammar har minst 200 personer i Stockholm fått diagnosen.  

En kolhydrat triggar köttallergin 

Forskargruppen har kunnat konstatera är att det är en kolhydrat, alfa-gal, som triggar allergin. Denna kolhydrat finns i magen på en fästingart som är vanlig i Sverige, Ixodesricinus.   

De som utvecklat köttallergi har allergiantikroppar mot alfa-gal och många även mot fästing. 

– Allergiantikroppar mot alfa-gal förekommer även hos friska. Men deras nivåer är betydligt lägre jämfört med nivåerna hos köttallergiker, säger Marianne van Hage, som har undersökt friska blodgivare till DN.  

De med blodgrupp B har lägre risk att drabbas 

Av de som får fästingbett är det bara en minoritet som utvecklar allergin, varför vet man inte. Däremot har forskarnasett att personer med blodgrupp B verkar ha en lägre risk att drabbas än andra – vilket verkar bero på att blodgrupp B har en kolhydrat som liknar alfa-gal och därför är risken att få en reaktion mot den lägre.  

Kolhydraten finns i nöt, lamm och fläsk 

Kolhydraten, alfa-gal, finns inte hos människor, men hos övriga däggdjur. Därför blir man just allergisk mot kött som nöt, lamm och fläsk. De som drabbas bör därför undvika att äta kött och inälvsmat, även väl tillagat kött. De bör även begränsa intaget av mejeriprodukter och godis som innehåller gelatin. Däremot går innehåller kyckling och kalkon inte kolhydraten och kan därför ätas av de som har köttallergi.  

Mer forskning behövs 

På grund av klimatförändringarna kommer antalet fall sannolikt öka – då antalet fästingar ökar och sprider sig till nya områden i landet.  

Och eftersom forskarna ännu inte vet varför vissa utvecklar köttallergi och andra inte så behövs mer forskning på ämnet, menar Marianne van Hage, enligt DN