Vaccinering mot lunginflammation - en billig försäkring

– I Europa är lunginflammation en ledande orsak till död orsakad av infektioner och en betydande andel av alla lunginflammationer orsakas av pneumokocker, säger Åke Örtqvist, specialist i infektionssjukdomar och smittskyddsläkare vid Stockholms läns landsting.

Bakterien pneumokocker är den vanligaste orsaken till att man insjuknar i lunginflammation. Pneumokockbakterier finns huvudsakligen i näsan och svalget, ofta utan att ge symtom, men de kan också orsaka olika sjukdomstillstånd såsom bihåleinflammation och öroninflammation. Pneumokocker kan även orsaka allvarligare infektioner, framför allt lunginflammation.

När en person drabbas av en lunginflammation så innebär det luftrummen i lungorna har täppts igen med vätska eller var. De allra vanligaste symtomen är då hög feber,  hållsmärtor, det vill säga att man får ont när man andas, hosta och ibland även andningssvårigheter.

– En allvarlig lunginflammation kännetecknas alltid av förhöjd andningsfrekvens och har man då även feber och hosta så är det ett klart och tydligt tecken på att man kan ha lunginflammation, förklarar Åke Örtqvist.

Han berättar att det kan ta upp till flera månader för en person som drabbats av lunginflammation att bli bra igen.

– Det tar tid för lungorna att återhämta sig från en lunginflammation och det vittnar även många patienter om. Det är en sjukdom som innebär mycket lidande men också en hel del sjukhusinläggningar som i sin tur kan innebära sjukskrivningar.

Riskgrupper rekommenderas vaccination

I september 2016 kom Folkhälsomyndigheten ut med nya rekommendationer om pnenumkockvaccination till riskgrupper.

– De uppdaterade rekommendationerna är tydligare än föregående, i grunden är det alltså samma typ av grupper vi rekommenderar ska erbjudas vaccination mot pneumokocker, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.  

De två vaccin som finns mot pneumokocker skyddar mot olika många typer av pneumokocker. Det ena vaccinet ger ett smalare skydd, men ger bättre immunstimulering till de minsta barnen och till personer med nedsatt immunförsvar, medan det andra skyddar mot fler pneumokocktyper.

– Den moderna rekommendationen är att man ger den smalare varianten först och sedan fyller på med den bredare så att säga. Men detta kan behöva anpassas till olika personer, säger Anders Tegnell.

Vaccinet subventionerat i vissa landsting

Folkhälsomyndighetens rekommendationer utgör dels ett underlag för regionala och lokala beslut om hur vaccination mot pneumokocker ska erbjudas, och dels ett stöd för enskilda läkare i bedömningen av vilka patienter som ska erbjudas vaccination.

Det innebär att det kan se olika ut i olika landsting. Dels kan vaccin ingå i läkemedelsförmånen och därmed vara subventionerat på det sättet och sedan kan även landstingen själva bestämma om pneumokockvaccinering ska vara subventionerat eller inte.

Gratis vaccination för alla barn

Barn erbjuds gratis vaccination i hela landet sedan 1 januari 2009 vid tre, fem och tolv månaders ålder. Ännu inte vaccinerade barn som riskerar att bli svårt sjuka av pneumokocker rekommenderas vaccination oavsett ålder. Det gäller till exempel barn med kronisk hjärt-, lung- eller njursjukdom, medfödd immunbristsjukdom, cochleaimplantat i örat eller barn som är mycket för tidigt födda. Vaccination av barn inom riskgrupper sker enligt separat schema.

– Vi har kunnat se en dramatisk effekt på barn som blivit sjuka med pneumokocker sedan vaccineringen startade 2009. I en del länder har man även indirekt sett en effekt på äldre, där är vi dock ännu inte i Sverige. Den effekten tar tid att se, vilket även visat sig vara fallet i andra länder också. Effekten är varierande i olika länder men i exempelvis USA har man sett väldigt god indirekt effekt av vaccinering på äldre.

Lunginflammation orsakar stor sjukdomsbörda

Bland äldre är lunginflammation orsakad av pneumokocker en av de större infektionssjukdomarna vi har. Under 2015 hade vi 1 3000 fall av allvarlig infektion. Ungefär hälften av dem var över 70 år. 10 procent av alla som blev sjuka var småbarn innan vaccinet ingick i barnvaccinationsprogrammet 2009. Idag ligger siffran på två procent.

– Behandlar man inte en pneumokock lunginflammation idag är risken överhängande att man dör, säger Anders Tegnell.

– Att vaccinera sig är en billig försäkring. Det finns två olika typer av vaccin mot pneumokocker och de ger olika skydd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vissa riskgrupper använder båda. I Stockholms läns landsting är indikationen för att använda båda vaccinationerna begränsad till personer som har nedsatt immunförsvar, saknar mjälte, har liquorré, cystisk fibros eller cochleaimplantat, eftersom det framför allt är dessa patientgrupper som har nytta av det vaccin som ger en bättre immunstimulering. Det vaccin som används till huvuddelen av riskgrupperna  ger ett skydd mot fler pneumokocktyper. Båda vaccinerna ger ett gott skydd, upp till 70 procent, mot den allra svåraste formen av pneumokockinfektion, den när bakterien också ger en blodförgiftning, säger Åke Örtqvist. 

Tillhör jag riskgruppen?

Till riskgrupperna hör:

• Personer som är 65 år eller äldre
• Personer med alkoholmissbruk
• Rökare
• Personer med kronisk lungsjukdom så som astma eller KOL
• Diabetes mellitus
• Kronisk hjärtsjukdom
• Kroniska leversjukdomar
• Kronisk njursvikt