Hepatit C

Vad är hepatit C?

Hepatit C är en inflammation i levern som orsakas av hepatit C-virus (HCV). Det finns flera olika typer av hepatit som namngivits i bokstavsordning efter att de upptäckts. Hepatit C är den mest utbredda hepatitformen i Sverige.

Sjukdomen delas in i akut och kronisk hepatit C. Ofta märker man inte att man har smittats vilket gör att den akuta fasen kan passera obemärkt. Hos de flesta, cirka 60–80 % av de smittade, övergår infektionen i kronisk hepatit C. Kronisk hepatit C delas in i olika genotyper. Det olika genotyperna skiljer sig från varandra, inte tillräckligt för att klassas som olika virus, men tillräckligt för att svara olika på behandling och därför kräver olika val av läkemedel.

Levern är kroppens största körtel och har många uppgifter. Bland annat ska den rena blodet, lagra fett och socker och bryta ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Levern är även viktig för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar. Hepatit C-viruset kan göra att levern inte kan bryta ner vissa ämnen lika effektivt längre, bland annat blir man extra känslig för alkohol och vissa läkemedel.

Man uppskattar att mellan 35 000–45 000 av Sveriges befolkning har kronisk hepatit C. Aktiva och tidigare sprutmissbrukare är en högriskgrupp och många i denna grupp är infekterade med hepatit C-virus. Globalt beräknas 71 miljoner människor ha kronisk hepatit C, motsvarande 1 % av världens befolkning, där de flesta drabbade finns runt Östra Medelhavet.

Symtom

Hos 70–80 % av de smittade ger akut hepatit C inga symtom. Övriga får lindriga symtom med trötthet, illamående, magsmärtor, diarré och feber. Cirka 10 % utvecklar gulsot (ikterus) och får gulfärgad hud och ögonvitor. Symtomen brukar vanligtvis komma inom fyra till tolv veckor från det att man blivit smittad. Kronisk hepatit C fortgår vanligtvis länge utan symtom (20–30 år), men kan på sikt ge leverskador. Efter 20 år har 5–30 % utvecklat skrumplever (cirros) och komplikationer som kan leda till leversvikt och levercancer. Kronisk hepatit C är den vanligaste orsaken till levertransplantation.

Orsak

Den största smittkällan för hepatit C-virus är infekterat blod. Gemensam användning av sprutor och andra tillbehör gör därför sprutnarkomaner särskilt utsatta. Yrkesrelaterad infektion eller sexuell smitta är sällsynt. I samband med graviditet kan smitta överföras från mor till barn. Hepatit C-viruset upptäcktes 1989 och under 1992 började man testa blodgivare. Alla som fått blodtransfusion, behandlats med blodprodukter eller genomgått en organtransplantation före 1992 kan kostnadsfritt testa sig för hepatit C. I dag är smitta via blodtransfusion eller transplantation av infekterad vävnad mycket ovanligt i Sverige.

Det finns några saker den smittade kan göra för att undvika att smitta andra:

• Sprutnarkomaner ska inte dela sprutor.
• Vid tillfällig sex bör smittade använda kondom.
• Infekterade personer får inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.
• Man ska inte dela toalettartiklar som rakhyvel, rakapparat eller tandborste med andra.
• Man ska vara noga med att sätta plåster eller lägga förband även på små sår. Den som hjälper till ska använda plasthandskar vid omläggning av sår.
• Personer med hepatit C-smitta måste berätta detta vid besök inom hälso- och sjukvården och hos tandvården. Likaså om man tatuerar sig, tar hål i öronen eller något liknande som gör att man blöder.
• Hepatit C är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och man måste därför följa de föreskrifter man får från sin läkare eller från smittskyddsläkaren.

Diagnos

Antikroppar mot hepatit C-virus i blodet (anti-HCV), visar om man har eller har haft hepatit C. För att ta reda på om hepatit C-virusinfektionen är pågående kompletteras antikroppstestet med ett test för hepatit C-virusets arvsmassa (HCV-RNA). Patienter med positivt test får vägledning om uppföljning och eventuell behandling. Elastografi är en form av ultraljudsundersökning som ger information om det föreligger skrumplever (cirros), vilket har betydelse för behandlingen.

Behandling

Akut hepatit C. I akutfasen efter smittotillfället kan läkemedelsbehandling vara aktuellt. Akut hepatit C går över utan behandling i 20–40 % av fallen. Det är därför vanligt att vänta minst tolv veckor efter akut hepatit C-infektion innan man tar ställning till behandling.

Kronisk hepatit C. De som inte blir av med viruset får en kronisk hepatit C. Det finns stora individuella skillnader vad gäller förlopp av infektionen. Många har inga besvär, men upptäcks av en tillfällighet när det påvisas onormala levervärden på blodprover. Andra har en mer aktiv leverinflammation med påverkat allmäntillstånd, eventuellt gulsot, förändrad färg på avföringen eller vätska i magen.

Målet med behandling av kronisk hepatit C är att förhindra utveckling av skrumplever och därmed förhindra komplikationer som leversvikt och levercancer.

Behandlingen består av en kombination av två eller tre antivirala läkemedel som vanligen ges under åtta till tolv veckor. Behandlingen ges efter bedömning hos en specialistläkare inom området och i samarbete med sjuksköterska.

Utvecklingen av nya läkemedel inom hepatit C-området har den senaste tiden gått mycket snabbt och 2014 godkändes de första så kallade direktverkande antivirala läkemedlen för behandling av kronisk hepatit C. De nya antivirala läkemedlen leder till utläkning i nästan samtliga fall och har endast lindriga biverkningar, jämförbara med placebo.

Personer med hepatit C bör undvika alkohol för att minska risken för allvarlig leverskada.

Prognos

Ungefär 20–40 % av alla som smittats med hepatit C blir friska utan behandling. Efter 20 år har 5–30 % av patienter med kronisk hepatit C utvecklat komplikationer. Andelen fortsätter att öka ju längre tiden går efter smittotillfället. Komplikationer är ökande grad av leverinflammation, skrumplever och leversvikt och i några fall levercancer.

Med nya direktverkande antivirala läkemedel blir nästan alla friska från sjukdomen och kan undgå alla komplikationer.

Patientförening

• Riksförbundet för Leversjuka