Aktinisk keratos
För att förhindra aktinisk keratos är det bra att skydda huden på hjässan och ansiktet mot alltför mycket solljus med en solhatt. Tillståndet är vanligt bland ljushyade äldre personer, särskilt män.
Vad är aktinisk keratos?
Aktinisk keratos är en hudskada som beror på solljus. Förekomsten ökar med stigande ålder och är vanligare bland män och bland ljushyade personer. I norra Europa förekommer aktinisk keratos hos upp till drygt en tredjedel av ljushyade personer som är över 50 år.
Symtom
Typiskt förekommer en eller flera rödaktiga till gulbruna, torra, fjällande hudförändringar med en diameter på 0,2–2,5 cm. Förändringarna är lätta att upptäcka och finns i områden som är särskilt exponerade för sol – ansikte, handryggar, underarmar, hals och hjässa. I de tidiga stadierna känns huden ojämn och sträv, men efter hand blir den tjockare och fjällar. Det kan också bildas små skorpor eller sår. De flesta fläckarna är symtomfria men en del ger klåda eller irritation.
Orsak
Tillståndet beror på skadlig inverkan av solljus på arvsmassan i cellerna i överhuden. Det leder till förändringar i cellernas funktion och utveckling. Personer med ljus hy är en särskilt utsatt grupp. Vid stor exponering för solen kan hudförändringar uppstå också i tåligare hud, till exempel hos personer som befinner sig utomhus väldigt mycket.
Diagnos
Diagnosen brukar kunna ställas av läkare bara genom att titta på de typiska hudförändringarna. Ibland används en sorts förstoringsglas, dermatoskop, för att se typiska förändringar. I vissa fall vill läkaren ta ett vävnadsprov, biopsi, för att säkert kunna utesluta andra tillstånd, exempelvis skivepitelcancer, som kan likna aktinisk keratos.
Behandling
Val av behandling görs utifrån en helhetsbedömning av hur hudförändringarna ser ut och vad man som patient önskar. Det är inte nödvändigt att behandla aktinisk keratos, särskilt inte om det bara finns lite aktinisk keratos och man är gammal.
Det finns en liten risk för att aktiniska keratoser utvecklas till skivepitelcancer, en form av hudcancer. Än så länge finns dock inga forskningsstudier som vare sig bevisar eller motsäger att behandling av aktinisk keratos förhindrar utveckling av skivepitelcancer.
Egenbehandling
Om man har aktinisk keratos bör man inte utsätta sig för stark sol, med ytterligare solskada som följd. Det innebär att man bör använda huvudbonad som ger skugga åt hjässan, ansiktet och öronen, och att man bör smörja in sig med skyddande solkräm med solskyddsfaktor (SPF) på minst 30 när man är ute i solen. Under sommaren kan man också undvika att vara i solen när den är som starkast mitt på dagen (klockan 11–15).
Behandling inom sjukvården
Lokalbehandling med krämer
Lokalbehandling med krämer kan användas på drabbade hudområden, framför allt när större hudområden ska behandlas. Olika alternativ för lokalbehandling är 5-flouracil, imikvimod och diklofenak. Studier visar att dessa preparat leder till utläkning i över hälften av fallen. Problemet är att behandlingarna är långvariga, och att de har förhållandevis mycket biverkningar med rodnad och sårighet i huden.
5-Flouracil
5-Flouracil är ett cellgift som verkar genom att förstöra de skadade cellerna. Biverkningar är övergående smärta, inflammatoriska reaktioner och sår – vilket kan göra den mindre lämplig för ansiktet.
5-Flouracil finns också som kräm i kombination med det immundämpande läkemedlet salicylsyra.
Imikvimod
Imikvimod är ett läkemedel som verkar mot de skadade cellerna genom att påverka immunförsvaret. Två krämer används i Sverige; en med 5 % och en med 3,75 %.
Kräm med 5 % appliceras en gång dagligen tre dagar i veckan (kvällstid) under fyra veckors tid. En månad senare syns resultatet. Om hudförändringarna inte har försvunnit kan behandlingen upprepas under ytterligare fyra veckor.
Kräm med 3,75 % appliceras en gång dagligen (kvällstid) under två veckor, därefter tar man två veckors paus från behandlingen för att sedan återigen behandla under två veckor. Åtta veckor efter behandlingsstart kan man bedöma resultatet. Om hudförändringarna inte har försvunnit kan behandlingen upprepas under ytterligare två veckor.
Diklofenak
Det inflammationsdämpande läkemedlet diklofenak kan användas i gelform, 3 %. Behandlingen kräver insmörjning två gånger dagligen under 60–90 dagar, och ger mindre hudirritation.
Annan behandling
Frysbehandling (kryoterapi)
Om det bara finns enstaka aktiniska keratoser är frysbehandling (kryoterapi) lämpligt. Sådan behandling ges hos hudläkare och innebär att den aktiniska keratosen fryses med flytande kväve under cirka 5–10 sekunder. Frysningen upprepas sedan efter cirka 15–30 sekunder. Med denna behandling är läkningsfrekvensen hög, men det kan bli kvarstående ljus hud på huden som utsatts för frysbehandling. I vissa fall måste den aktiniska keratosen skrapas innan frysbehandling kan ges.
Fotodynamisk behandling
Fotodynamisk behandling (PDT) kan ges hos hudläkare. PDT innebär att huden smörjs med kräm som innehåller ett ämne som endast tas upp av solskadade hudceller och gör dem ljuskänsliga. Efter tre timmar belyses huden med ljus av en bestämd våglängd, vilket leder till att solskadade celler dör. Fotodynamisk behandling är en något omständlig procedur som ibland upplevs som smärtsam, men som ger bra resultat.
Prognos
Effekten av behandling är god, men det kan uppstå nya förändringar i solutsatt hud. Endast ett fåtal leder till skivepitelcancer.
