Soleksem

Vad är soleksem?

Soleksem kallas också för solallergi eller på medicinskt fackspråk polymorf ljusdermatos. Det leder ofta till utslag och klåda. Soleksem uppstår med mycket mindre solexponering än det som krävs för att en brännskada ska uppstå. 

Soleksem är vanligt: i Norden är upp till 10–20 % av befolkningen drabbad och det finns en tendens till att förekomsten ökar. Soleksem är vanligare hos kvinnor än hos män. Oftast uppträder det hos ungdomar och yngre vuxna, men det kan också visa sig för första gången i högre åldrar.

Symtom

Det typiska med soleksem är utslag och klåda. Utslagen finns bara på solbestrålad hud. Vanligast är V-formade utslag på bröstet och över skjortkragen i nacken. Men utslagen finns också på armar, händer, ben och fötter. Ansiktet är oftast skonat, vilket man tror beror på att huden i ansiktet bir härdad genom exponering för sol och ljus under hela året.

Soleksem uppstår vanligen på våren eller tidig sommar när huden utsätts för de första starkare solstrålarna. Utslagen utvecklas från några timmar och upp till några dagar efter att huden har varit i solen. Oftast blir huden intensivt röd med små knölar, plitor, blåsor och/eller bettliknande förändringar. Klåda förekommer nästan alltid och i vissa fall finns klåda utan några utslag.  

De flesta personer med milda symtom förbättras under sommaren, med upprepad försiktig solning. Men det verkar som att överkänsligheten kvarstår med risk för nya omgångar under nästa säsong om personen inte skyddar sig tillräckligt.

Orsak

Det är inte helt klarlagt vad som egentligen händer i huden hos personer som lider av soleksem. Solljuset, framför allt UVA-strålar, kan skapa en hudreaktion som resulterar i bildandet av kemiska föreningar som kroppen uppfattar som främmande. En motreaktion startas av kroppen och det utvecklas en lokal inflammation.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av en typisk sjukdomshistoria tillsammans med fynd som ger misstanke om sjukdomen. Ofta är det lätt att utesluta akut solbränna och eksem. Andra utslag till följd av solstrålning kan förekomma, som till exempel vid användning av vissa läkemedel. Prover har inget värde vid utredningen. 

Behandling

Symtom

Vid utbrott av soleksem är det viktigaste att hålla sig borta från solen. Själva utslaget dämpas ofta effektivt med kortisonsalvor och vanlig receptfri hydrokortisonkräm är i regel tillräcklig. Smörj på 2 gånger dagligen tills symtomen är borta. Om klådan är besvärlig kan receptfria allergidämpande och klådstillande mediciner användas (antihistaminer, såsom loratadin, cetirizin eller desloratadin). 

Förebyggande åtgärder

Soleksem förebyggs mest effektivt genom skydd mot solen. Det bästa är täckande kläder, men det är viktigt att notera att tunna bomullskläder släpper igenom mycket UVA-ljus. 

Solskyddsmedel ger inte fullständigt skydd, men krämer med en hög solskyddsfaktor (50 och högre) och filter för både UVA- och UVB-strålning kan ha en god förebyggande effekt. Det är viktigt att smörja på relativt tjockt och minst 30 minuter innan man vistas i solen. Solskyddsmedel bryts ned under dagen och försvinner från kroppen när man svettas eller har kontakt med textilier och smörjningen måste därför upprepas. Bad kan skölja bort solskyddskrämen. Solskyddskrämer som är vattentäta/water proof är bäst i sådana situationer, även om inte heller dessa är helt säkra mot svett och bad.

Om man vistas en kort tid i solen och gradvis ökar exponeringstiden under våren och sommaren (härdning av huden) upplever många att symtomen minskar eller försvinner. I svåra fall, där man inte kan uppnå detta på egen hand, kan ljusbehandling hos en hudläkare innan säsongen börjar ha effekt.

Prognos

Hos de flesta kommer besvären successivt att gå över under de närmaste fyra till sju dagarna om ny exponering för solen undviks. Däremot kan nya utslag komma under samma säsong och även nästföljande säsonger. Ofta ser utslagen ungefär ut som förra gången och är därför lätta att känna igen. 

Inga allvarliga komplikationer eller ökad risk för hudcancer har setts hos patienter med soleksem. Det är med andra ord en ofarlig, men för många mycket besvärlig sjukdom.