Sol och solskydd

UVB och UVA

Det är de kortvågiga UVB-strålarna som bränner huden, medan det är de längre UVA-strålarna som oftast ger soleksem. UVA kan också bränna huden, men först vid en energimängd som är tusen gånger högre än för UVB. Det har antagits att det är UVB som har cancerframkallande effekt i huden, men bilden är inte längre entydig. Både UVA och UVB orsakar snabbare åldrande av huden, en långsiktig effekt av UV-strålning som kallas fotoåldrande. I motsats till UVB, sprids och absorberas UVA-strålarna lite i atmosfären. Vid klart väder och solsken kommer UVA-stråldosen att variera lite med tiden på dygnet och breddgraden på jorden. Flera läkemedel kan vara fotosensibiliserande, det vill säga att de ökar känsligheten för UV-strålning.

Effekterna av UVA och UVB

UVA (320-400 nm) ger omedelbar pigmentering, i tillägg till mer permanent pigmentering som kan ses efter två till tre dagar. UVB (290-320 nm) ger fördröjd, synlig pigmentering efter tre dagar, på grund av stimulering av de celler som producerar pigment. UVB gör också huden tjockare, vilket hindrar strålningen från att tränga in i vävnaderna. Solarier har inte samma sammansättning av UVA och UVB som solen, vilket gör att solariebrunhet inte skyddar mot solens skadliga effekter.

Solens UVB-strålning hjälper kroppen att producera D-vitamin, men 15–30 minuters exponering av huden mitt på dagen är tillräckligt.

Skydd mot UV-strålning

Åtgärder

Det bästa sättet att minska UVB-strålning på sommaren är genom att undvika att vara i solen mellan kl 11 och 15 då solen står som högst på himlen. Basen i solskyddet ska vara kläder. Solskyddsmedel används bara i de fall man inte kan använda kläder. 

Ultravioletta strålar tränger väl genom:

• Tunna moln släpper igenom 60-80 %.
• Våt bomull 20-30 %.
• Havsvattnet vid bad cirka 50 % av den totala mängden ultraviolett ljus.

Tänk också på att solen har starkare effekt på höga berg och i länder närmare ekvatorn. Snö och sand reflekterar solens UV-strålar och ökar risken för solskador. 

För att undvika akut solbränna

Försiktig tillvänjning är nödvändig. Vid snabb övergång till dagar eller områden med hög UVB-strålning är det särskilt viktigt att undvika att uppehålla sig i solen under de närmaste timmarna före och efter solen står som högst. Solariebrunhet skyddar inte mot akut solbränna.

Solskyddsmedel

Allmänt om solskyddsmedel

Solskyddsmedel innehåller kemiska filter som absorberar UV-strålar, och de kan även innehålla fysiska blockerare som reflekterar strålar. Preparatets effekt anges av vad som kallas solskyddsfaktor. Faktorn är hur mycket längre hud som är täckt med medlet kan bestrålas innan den blir röd, jämfört med motsvarande hudbestrålning utan skydd. Det är i allmänhet UVB-faktor som anges.

Viktigt att veta vid användning av solskyddsmedel

För allmänt bruk, appliceras ofta mindre medel än rekommenderat, och därför blir effekten i praktiken minskad. Vissa solskyddsmedel bryts också ned med tiden vid bestrålning, och effekten kan bli mindre än förväntat på grund av att man smörjer in sig för sällan. Preparaten ger sämre skydd mot UVA och UVA-faktorn är ofta inte angiven. Om faktor 6 används mot UVB, bör man också ha UVA-skydd, för att inte bli bränd av UVA. Man måste med andra ord använda tillräcklig mängd tillräckligt ofta och kompensera för tunn insmörjning genom att välja en högre solskyddsfaktor.

Fysiska blockerare innehåller partiklar och mikropigment såsom titanoxid och zinkoxid, som absorberar och reflekterar ultraviolett ljus. Skyddet från dessa är dock för närvarande oklart.

Börja solsäsongen med en hög faktor. Applicera generöst med solskyddskräm. De flesta är alltför sparsamma. Kom ihåg att man kan vara allergisk mot de kemiska solskyddsmedlena, även om detta är sällsynt. Man blir då mer och mer röd i huden med klåda. Välj solskyddsmedel som skyddar mot både UVA- och UVB-strålar.

Det är särskilt viktigt att skydda barn , då de första 20 åren av vårt liv verkar vara viktigast för utvecklingen av strålningsskador.

Gradering av vattenfasthet

• "Waterresistant" - då är solskyddsfaktorn oförändrad efter 40 minuter i vatten.
• "Waterproof" - solskyddsfaktor är oförändrad efter 80 minuter i vatten.

Solskador

• Solbränna. Den röda huden försvinner efter några dagar. Är den smärtsam och irriterande varm, kan kallt och fuktigt omslag lindra. Hydrokortisonkräm (receptfritt) kan användas under några dagar. Eventuella blåsor ska lämnas ifred och inte göras hål på. Fortsatt solande bör undvikas under ett par veckor.
• Soleksem är en överkänslighet mot solstrålar. Med användning av solskyddskrämer och försiktigt solande kommer hudens eget skydd göra huden mer motståndskraftig efter hand. Tillfällig användning av hydrokortisonkräm kan hjälpa.
• Vissa personer får "solakne" på axlar och bröst. Detta försvinner några veckor efter att solandet upphör.
• Om man ofta får herpesutbrott på läpparna vid solning kan man använda läppcerat med hög solskyddsfaktor i förebyggande syfte.

Man bör inte sola med smink. Parfymer kan ge röd, irriterad hud och permanenta pigmentfläckar. Också vissa läkemedel kan ge reaktioner i huden vid solande. 

Solar man för kraftigt och utan skydd kan man få brännskador med blåsor, feberfrossa och temperaturhöjning. På lång sikt kan överdriven solexponering ge grova rynkor, röd och fjällig hud, pigmentfläckar och hudcancer.