Värmeutslag

Vad är värmeutslag?

Värmeutslag, miliaria, är inte något som bara förekommer hos spädbarn. Även om det är vanligast hos spädbarn så förekommer värmeutslag hos upp till en tredjedel av vuxna som lever i tropiskt klimat, och värmeutslag kan besvära alla i varmt, fuktigt väder.

Värmeutslag uppstår när svettkanalerna blir blockerade och svetten inte släpps ut genom huden. Symtomen varierar från ytliga blåsor till djupa, röda klumpar. Vissa former av värmeutslag kan vara extremt kliande eller stickande.

I de flesta fall går värmeutslagen bort av sig själva. Svåra former av värmeutslag kan behöva medicinsk hjälp, men det bästa sättet att lindra symtom är att kyla ned huden och förhindra svettning.

Symtom

Vuxna utvecklar värmeutslag i hudveck och på ställen där kläder skapar friktion. Hos spädbarn finns utslagen främst på huvud, hals, axlar, rygg och bröst, men de kan även förekomma i armhålor och ljumskar.

Det finns flera olika typer av miliaria. De klassificeras efter var svettkanalerna är blockerade. Symtom och tecken kan variera avsevärt mellan de olika typerna.

• Miliaria crystallina: Detta är den mildaste formen av värmeutslag som är 1–2 mm stora. Svettkörtlarna är blockerade i kroppens yttersta hudskikt. Tillståndet visar sig som små, tydliga och ytliga blåsor och prickar, som det lätt går hål på. De ger inte klåda eller stickningar. Utslagen försvinner i regel av sig själva inom några dagar, men de kan komma tillbaka om vädret fortsätter vara varmt och fuktigt. Även om miliaria crystallina är vanligast hos nyfödda så kan vuxna också få det, särskilt om de nyligen har flyttat från ett tempererat klimat till tropikerna.
• Miliaria rubra: Är den vanligaste varianten av värmeutslag, är 2–4 mm stora och uppstår djupare ner i hudens yttre lager. Miliaria rubra orsakar röda knölar som är intensivt kliande och stickande. Det är ofta lite eller ingen svettning i områdena med utslag. Vuxna kan utveckla miliaria rubra strax efter att de har utsatts för varmt väder, men det är vanligare att utslagen kommer efter flera månader i vamt väder. Spädbarn utvecklar vanligen denna typ av värmeutslag mellan första och tredje levnadsveckan.
• Miliaria pustulosa: En variant av miliaria rubra där det förekommer små bölder med var i (pustler).
• Miliaria profunda: Detta är en mindre vanlig form av värmeutslag. Utslagen förekommer främst hos vuxna som har haft upprepade anfall av miliaria rubra. De uppstår i de djupare skikten av huden och visar sig efter träning eller någon aktivitet som orsakat svettning. Utslagen är fasta och hudfärgade, ungefär som gåshud. Även om själva utslagen inte är obehagliga kan miliaria profunda orsaka markant nedsatt svettproduktion, vilket kan ge obehag i form av yrsel, illamående och ökad puls.

Orsak

Huden har två typer av svettkörtlar, ekrina och apokrina. Ekrina körtlar förekommer över större delen av kroppen och öppnas direkt mot ytan av huden. Apokrina körtlar finns i områden med rikligt med hår, såsom hårbotten, armhålor och ljumskar.

När kroppstemperaturen stiger, kommer det autonoma nervsystemet att stimulera de ekrina körtlarna att utsöndra svett. Svetten passerar genom svettkanalerna till ytan av huden, där den kyler ned kroppen när den avdunstar. Värmeutslag uppstår när några av de ekrina svettkörtlarna blockeras. Istället för att avdunsta blir svetten kvar under huden där den orsakar inflammation och utslag.

Det är inte alltid uppenbart varför svettkanalerna är blockerade, men vissa faktorer verkar spela roll som till exempel omogna svettkanaler som hos nyfödda, tropiskt klimat, fysisk aktivitet, feber, kläder som inte tillåter svett att avdunsta normalt, läkemedel, bakterier och överhettning av andra orsaker.

Läkarkontakt

Värmeutslag går vanligtvis över spontant och kräver inte läkarvård. Man bör kontakta sjukvården vid symtom som varar längre än tre till fyra dagar, om utslagen förvärras eller om det finns tecken på infektion. Infektionstecken föreligger om det utvecklas smärta, svullnad, rodnad eller värme i det drabbade området, om det kommer var från utslagen, om det finns svullna lymfkörtlar i armhålan, på halsen eller i ljumsken, om det föreligger feber eller frossa.

Det är inte nödvändigt att ta några prover för att ställa diagnosen värmeutslag. Diagnosen ställs baserat på utseendet.

Behandling

Den bästa behandlingen för varje form av värmeutslag är att minska svettningen genom att hålla sig i luftkonditionerade byggnader eller, om möjligt, använda fläktar för att få luften att cirkulera, att bära lätta kläder som är av ett material som "andas" samt att begränsa fysisk aktivitet. När huden har svalnat, kommer värmeutslagen snabbt att försvinna.

Milda värmeutslag kräver inte någon annan behandling, men svåra former kan behöva lokalbehandling för att lindra obehag och förebygga komplikationer som infektion. Lokalbehandling kan omfatta:

• Hydrokortison eller annan klådstillande kräm som finns att köpa på apotek.
• Starkare receptbelagda kortisonkrämer i allvarligare fall.

Förebyggande åtgärder

• På sommaren bör lätta bomullskläder användas. Undvik att klä på för mycket kläder på vintern – barn bör ha på sig lika mycket kläder som en vuxen skulle använda för att känna sig bekväm.
• Undvik åtsittande kläder som kan irritera öm hud.
• Var i skuggan när det är mycket varmt, stanna kvar i luftkonditionerad byggnad eller använd en fläkt.
• Håll sovrummet svalt och väl ventilerat.
• Bada i kallt vatten och använd en skonsam tvål.
• Undvik att använda puder, vanliga krämer eller salvor. De hindrar inte värmeutslag, utan ökar tvärtom blockeringen av svettporerna och förvärrar därmed utslagen!