Utslag med feber hos vuxna, patientrådgivning

Vad är utslag med feber?

• Utslag med samtidig feber beror vanligtvis på en infektionssjukdom, som oftast orsakas av virus. Viruset sprids med blod och kan utlösa allergiliknande reaktioner i huden. Viruset kan även fästa sig i huden där det utvecklas en lokal inflammation.
• Vid smittsam hjärnhinneinflammation, som orsakas av bakterietypen meningokocker, kan blodets koagulationssystem förstöras eller rubbas, så att det uppstår blödningar. Utslagen vid denna sjukdom är därför små blödningar i huden. I motsats till vanliga utslag kommer dessa hudblödningar inte att blekna om man trycker ett glas mot utslaget.

Vad är orsaken?

Utslag med blåsor

• Vattkoppor:
  • Ofta är det få allmänsymtom och det är inte säkert att patienten får feber
  • Det börjar med upphöjda utslag som utvecklas till vätskefyllda små blåsor, först i ansikte och på kroppen, därefter på armar och ben
  • Besvärande klåda är vanligt
• Höstblåsor:
  • Är vanligast hos barn, sällsynt hos vuxna
  • Virusinfektion med blåsor i munhålan, på händer och fötter – kan uppträda som mindre epidemier
  • Små (< 5 mm) grå blåsor på händer och fötter som omges av en tunn, röd ring
  • I munnen på läppar, kinder, tunga och gom och framför allt baktill i svalget kan man se små fläckar och blåsor, som brukar brista och bilda ytliga sår
• Herpesutslag:
  • Oftast hos barn, sällsynt hos vuxna
  • Feber och mycket halsont. I munnen finns många små vätskefyllda blåsor som inom kort tid blir till små sår i munhålan

Småprickiga utslag utan blåsor

• Röda hund (rubella):
  • Lindriga inledande allmänsymtom, lätt feber
  • Små ljusröda, flata utslag som börjar i ansiktet en till fyra dagar efter symtomdebuten, utslagen flyttar sig ofta från ansikte till kropp och till armar och ben, utslagen flyter sällan ihop
  • Lymfkörtlarna i nacken och på halsen är förstorade
  • Utslagen varar i två till tre dagar, vissa personer får inga utslag
• Scharlakansfeber (scarlatina):
  • Vanligast hos barn i åldern 5–15 år
  • Ger lätt upphöjda utslag, ilsket röd tunga med upphöjda punkter (smultrontunga) och ofta samtidig halsinfektion
  • Patienten är ofta rödflammig i ansiktet, men blek runt munnen. I övrigt är utslagen framträdande i nacken, armhålorna, skrevet och hudvecken
  • Patienten fjällar på händer och fötter efter genomgången infektion

Utslag med hudblödningar

• Smittsam hjärnhinneinflammation (meningit):
  • Sällsynt, men mycket allvarligt tillstånd. Uppträder oftast bland tonåringar
  • Meningit bör övervägas vid alla oklara tillstånd med akut påverkat allmäntillstånd, utslag och feber
  • Debutsymtomen kan variera med huvudvärk, feber, påverkat allmäntillstånd, hudblödningar (petekier), nack- och ryggstelhet samt lokal smärta
• Henoch-Schönleins purpura:
  • Sällsynt tillstånd och förekommer först och främst hos barn
  • Den sjuka har ofta haft en övre luftvägsinfektion strax innan
  • Tillståndet kan börja akut och utveckla sig under veckor eller månader
  • Det börjar oftast med ljusröda lätt upphöjda utslag som bleknar om man trycker på dem. Utslaget kan efterhand övergå till små hudblödningar. Utslagen visar sig oftast först på fötterna och breder sedan ut sig uppåt

Vad kan man göra själv?

• Eventuellt intag av febernedsättande/smärtstillande.

När ska man söka vård?

• Enbart feber är sällan ett skäl att söka vården.
• Vid klart nedsatt allmäntillstånd eller symtom och tecken på lokal infektion, till exempel halsinfektion, eller lunginflammation – bör man kontakta vården.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur började sjukdomen?
  • Föregående förkylning, utslag som kom då febern försvann?
• Framträdde utslagen snabbt?
• Var började utslaget?
• Hur är ditt allmäntillstånd?
• Har barnet/ungdomen följt vaccinationsprogrammet?

Undersökningar

• Bedömning av allmäntillstånd, medvetandegrad, undersökning av utslagen för att utesluta hudblödningar, kontroll om den sjuka är stel i nacken.
• Oberoende av sjukdomsbilden kommer man i regel att undersöka öron, hals, lungor och mage.
• Andra undersökningar krävs vanligtvis inte, men vid oklara och allvarliga sjukdomsbilder kan en omfattande diagnostik bli nödvändig på sjukhus.

Remiss

• Är sällan nödvändigt, men vid allvarlig sjukdom kan den sjuka bli inlagd på sjukhus för utredning och behandling.