Skivepitelcancer
Skivepitelcancer är en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige. Solexponerad hud som huvud och nacke drabbas oftast.
Vad är skivepitelcancer?
Skivepitelcancer är en typ av elakartad tumör som utgår från det översta cellskiktet i huden. Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av hudcancer, efter basaliom. Mer än hälften av fallen sitter på huvudet eller i nacken. Det är en av de snabbast ökande cancerformerna och varje år diagnostiseras i Sverige drygt 9 000 personer med skivepitelcancer.
Symtom
Vid skivepitelcancer är tumören fast, fjällande och ibland vårtliknande. Storleken kan variera från några få millimeter till flera centimeter. Ofta ser man ett sår i mitten, ett sår som är lättblödande och som inte läker, och kanten runt såret kan vara hård. Ofta har hudförändringen utvecklats snabbt. I typiska fall ser man samtidigt tecken på tidigare solskadad hud med skrovlig hud, bruna fläckar/pigmentförändringar, rynkor och utvidgade blodkärl.
Bowens sjukdom är ett tillstånd som kan utvecklas till skivepitelcancer. Vid denna sjukdom finner man en fjällande eller skorpbelagd röd fläck som kan likna psoriasis eller eksem.
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Orsak
Många olika faktorer ökar risken att få skivepitelcancer i huden. Den viktigaste faktorn är för mycket solande, såväl utomhus som i solarium. Ljushyade personer som bor i tropiska områden har störst risk. Skivepitelcancer är också vanligare med stigande ålder. Dessutom har personer som får immunhämmande läkemedel, till exempel efter transplantation, ökad risk.
Diagnos
Hudens utseende och patientens sjukdomshistoria väcker misstanke om skivepitelcancer. Med hjälp av dermatoskopi, ett slags mikroskop som läkaren kan lysa med mot huden, kan bedömning av hudförändringen förbättras. Om dermatoskop används på vårdcentralen kan dermatoskopibilder skickas till en hudläkare för bedömning. I samråd med hudläkare avgörs om den misstänkta förändringen ska tas bort, om ett prov (biopsi) från förändringen bör tas, eller om ingen åtgärd krävs. Många gånger bedöms och opereras hudförändringen bort hos hudläkare eller kirurg.
Diagnosen fastställs genom mikroskopisk undersökning av hudförändringen.
Behandling
Skivepitelcancer ska opereras så snabbt som möjligt. De flesta fall av skivepitelcancer upptäcks i ett tidigt stadium och då räcker operation som behandlingsåtgärd. I mer avancerade stadier finns ytterligare behandlingsalternativ som strålning och läkemedel.
Enkät om kronisk urtikaria (nässelfeber)
Lever du med kronisk urtikaria (nässelfeber)? Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att skapa en djupare förståelse för de känslor och upplevelser som patienter med kronisk urtikaria står inför. Genom att ta del av dina erfarenheter kan vi identifiera områden där förbättringar och stöd behövs mest.
Prognos
En skivepitelcancer som utvecklas från en solskada, en så kallad aktinisk keratos, har god prognos och sprider sig sällan. Tumörer som uppstår i frisk hud, i ärr eller efter strålbehandling sprider sig däremot oftare. Det är mycket viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt så att man kan operera bort hela tumören innan den har spridit sig. Efter operationen kan man i många fall betrakta sig som botad, men det är viktigt att kontakta vården om det uppstår ömmande känsla, rodnad, sårbildning eller blödning i tidigare behandlat, nya misstänkta hudtumörer eller svullna lymfkörtlar.
