Rosfeber (erysipelas)
Rosfeber, erysipelas, är en streptokockinfektion i huden. Tillståndet behandlas med antibiotika.
Vad är rosfeber?
Rosfeber eller erysipelas är en infektion i det översta hudlagret som beror på bakterier ur gruppen streptokocker. Det är vanligt tillstånd, särskilt bland barn och äldre.
Ett annat, närliggande tillstånd är cellulit. Det är också en infektion i huden men den sprider sig till djupare hudlager.
Symtom
Rosfeber börjar ofta ganska plötsligt, inom loppet av något eller några dygn. Man kan få feber, frossa, illamående även innan hudutslaget har uppkommit. Typiska symtom är en välavgränsad, kraftig rodnad över ett hudområde. Huden kan vara öm, men rosfeber brukar inte ge någon kraftig smärta. Vanliga områden för rosfeber är underben, ansikte och huden runt örat. Den påverkade huden är ofta varmare än den omkringliggande huden.
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Orsak
Rosfeber beror i regel på infektion med streptokocker, närmare bestämt betahemolytiska streptokocker grupp A, C eller G. Grupp A-streptokocker kan många olika infektioner och ett vanligt exempel är halsinfektion (halsfluss). Rosfeber uppstår när bakterierna tar sig in i huden genom små hudskador. Tillståndet är därför mycket vanligare hos personer som har en hudsjukdom som eksem, vattkoppor, fotsvamp eller dålig cirkulation i benen. Ett sår, insektsbett eller en spricka i huden kan också leda till att bakterierna tar sig in i huden.
Diagnos
Diagnosen ställs med genom undersökning av huden. Ofta är det lätt att ställa diagnosen, men ibland kan det vara svårt att skilja rosfeber från andra tillstånd som borreliainfektion eller bältros.
Om det är svårt att bedöma hur allvarlig infektionen är eller vid allvarliga symtom behövs ibland bedömning av en specialistläkare på ett akutsjukhus.
Blodprover eller odlingar har i regel inget värde för att kunna ställa diagnosen. Odlingar av blod kan dock övervägas hos personer som är allvarligt sjuka.
Behandling
Om man har fått rosfeber behöver tillståndet behandlas med antibiotika för att förebygga att det uppstår komplikationer. Med antibiotika blir de flesta snabbt bra utan bestående skador. I allvarliga fall skickas man till ett akutsjukhus för att få antibiotika direkt in i blodet. Om rosfebern sitter i ansiktet brukar man ofta påbörja behandlingen på ett akutsjukhus.
Förutom antibiotika är det viktigt att behandla eventuella underliggande sjukdomar som kan ha lett till att infektionen har uppstått. För att undvika svullnad rekommenderas ibland stödstrumpa om infektionen sitter på benet. Minskad svullnad kan påskynda läkningen. Huden ska hållas mjuk och utan eksem för att undvika sår där bakterier kan komma in.
Enkät om kronisk urtikaria (nässelfeber)
Lever du med kronisk urtikaria (nässelfeber)? Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att skapa en djupare förståelse för de känslor och upplevelser som patienter med kronisk urtikaria står inför. Genom att ta del av dina erfarenheter kan vi identifiera områden där förbättringar och stöd behövs mest.
Prognos
Prognosen är mycket god om man behandlar rosfeber tidigt. Utan antibiotika finns det en risk att infektionen sprider sig till djupare hudlager eller andra delar av kroppen. Det kan ge allvarliga komplikationer som i vissa fall är dödliga.
Med rätt behandling förbättras tillståndet inom ett till tre dygn. Om rodnaden inte blir bättre eller om det uppstår nya symtom kan det handla om en annan sjukdom. Det kan också vara så att man behöver en annan antibiotikabehandling. Det är väldigt viktigt att man hör av sig till sjukvården igen när behandlingen inte har den förväntade effekten.
Om man har haft rosfeber är risken större att man får det igen, antagligen för att man har andra tillstånd som gör att man lättare drabbas. Ungefär var femte person drabbas av rosfeber igen.
