Nedkylning – hypotermi
Nedkylning inträffar i kalla miljöer framförallt vid vistelse under längre tid och i samband med olyckor, till exempel drunkning eller lavinolycka. Det kan finnas bidragande faktorer som förvärrar tillståndet som alkoholpåverkan. Nedkylning kan vara potentiellt allvarligt.
Vad är hypotermi?
Hypotermi betyder låg temperatur. I detta sammanhang menas låg central kroppstemperatur, under 35 ℃. Central kroppstemperatur är temperaturen inuti kroppen och mäts oftast i örat eller ändtarmen.Temperaturmätningar i armhålan eller liknande är inte tillförlitliga för att mäta den centrala kroppstemperaturen. Hypotermi delas in efter svårighetsgrad (olika indelningar förekommer):
- Lätt: 32–35 ℃.
- Måttlig: 28–32 ℃.
- Svår: under 28 ℃.
Symtom
Symtomen utvecklar sig oftast långsamt. Hos en nedkyld person försvinner gradvis förmågan att tänka klart och att röra sig. Personen i fråga kan därför vara ovetande om att han eller hon behöver första hjälpen. Allvarlig hypotermi kan orsaka dödsfall.
Temperatur mellan 32 och 35 °C
Kroppen försöker att återställa temperaturen genom frossa, skakningar och genom att dra ihop blodkärlen i huden. Puls och blodtryck ökar och andningen blir snabbare.
Temperatur under 32 ℃
Alla kroppsfunktioner nedregleras gradvis om man inte får behandling. Ämnesomsättningen sänks och syreförbrukningen minskar. Frossan avtar, hjärtat arbetar mindre och pulsen går ner. Blodet cirkulerar långsammare, risken för blodpropp och allvarlig hjärtrytmrubbning ökar och till slut kan tillståndet i värsta fall leda till döden.
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Orsak
Kroppen klarar i de flesta situationer av att upprätthålla normal kroppstemperatur. Om man utsätts för låg temperatur eller kylig och fuktig omgivning under en längre tid kan kroppens kontrollmekanismer tappa förmågan att upprätthålla kroppstemperaturen. När kroppen förlorar mer värme än den kan producera blir den nedkyld och hypotermi uppstår. Våta eller fuktiga kläder ökar risken för nedkylning.
En stor del av de fall av hypotermi som är livshotande uppkommer i samband med akuta förgiftningar. Det gäller särskilt alkohol och narkotika men man kan få låg kroppstemperatur utan att vara berusad eller påverkad av droger.
Barn och äldre är särskilt utsatta. Barn, eftersom de har en stor avdunstningsyta i förhållande till sin kroppsvolym, ett omoget system för temperaturkontroll och lägre värmeproduktion. Äldre människor känner ofta inte kyla lika bra och har samtidigt lägre värmeproduktion. Personer med demenssjukdom kan försätta sig själv i situationer där de kan bli nedkylda.
Nedkylning kan inträffa i samband med olyckor eller skador i kalla omgivningar, till exempel drunkning, drunkningstillbud, människor som går vilse på fjället eller hamnar under ett snöskred. Förutom kylan kanfuktighet och vind att öka nedkylningshastigheten. Nedkylning kan också ske inomhus, till exempel om en äldre person faller i sitt hem och blir liggande på golvet i flera timmar eller dagar.
Diagnos
Diagnosen ställs med temperaturmätning och undersökning av patienten. Symtomen blir allvarligare beroende på graden av hypotermi.
Lätt hypotermi
- Personen darrar men är vid fullt medvetande.
- Huden är kall och blek.
- Personen är ofta orolig och kan klaga över generell smärta.
Måttlig hypotermi
- Personen darrar inte längre och medvetandegraden sänks gradvis.
- Talet blir sluddrigare.
- Andningen är långsam och svag.
- Pulsen har långsam frekvens och kan vara oregelbunden.
Svår hypotermi
- Personen är medvetslös.
- Huden blir mycket kall.
- Pulsen blir mycket låg och kan oftast inte kännas i armar eller ben på grund av dålig eller ingen blodcirkulation.
- Andningsrörelserna blir få och små.
Behandling
Kraftigt nedkylda personer bör hanteras varsamt och transporteras liggande då det kan finnas risk för hjärtrytmrubbnimg. På sjukhus ger man fortsatt varsam uppvärmning och övervakar patienten noga framförallt vad gäller hjärtrytmrubbning.
Vad kan man göra själv
- Ring 112 och tillkalla medicinsk hjälp. Bedöm livstecken medvetandegrad och andning och påbörja eventuellt hjärt-lungräddning.Det är bra att ha telefonen på högtalarfunktion då larmoperatören kan tala om hur man ska göra.
- Få bort personen från kylan. Om det inte går att komma inomhus ska personen skyddas mot vind, huvudet täckas och om möjligt ska kroppen isoleras från den kalla marken.
- Ta av våta kläder. Ersätt dem med ett varmt och torrt täcke.
- Använd kroppsvärme. För att värma upp personens kropp kan man ta av sig kläder kläder och lägga sig intill den nedkylda personen hud mot hud. Täck över båda med en filt.
- Ge personen varm sötad dryck (utan alkohol) om hen kan dricka. Det är även bra att äta om man klarar av det.
Enkät om kronisk urtikaria (nässelfeber)
Lever du med kronisk urtikaria (nässelfeber)? Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att skapa en djupare förståelse för de känslor och upplevelser som patienter med kronisk urtikaria står inför. Genom att ta del av dina erfarenheter kan vi identifiera områden där förbättringar och stöd behövs mest.
Förebyggande åtgärder
Det är viktigt att ha koll på väderförhållanden vid friluftsaktiviteter och vara medveten om risk för nedkylning. Det är bra att äta ordenligt innan och ha med varma torra kläder och filtar.
Prognos
Lätt nedkylning har god prognos och man blir i regel återställd inom något dygn. Vid allvarligare nedkylning finns risk för hjärtrytmrubbning och död om man inte får behandling.
