Läkemedelsutslag
Läkemedelsutslag är biverkningar vid läkemedelsbehandling som visar sig som hudreaktioner. Hudreaktioner kan variera från utslag som inte ger symtom alls till allvarliga hudreaktioner som behöver akut sjukhusvård.
Vad är läkemedelsutslag?
Läkemedelsutslag är en form av en läkemedelsbiverkning, en effekt av ett läkemedel som är oavsett och som vanligen upplevs som negativt.
Biverkningar är läkemedel är mycket vanliga och bland biverkningar är hudbiverkningar särskilt vanliga. Lyckligtvis är de allra flesta hudbiverkningarna ofarliga.
Symtom
Läkemedel kan ge en rad olika utslag och olika symtom. Den vanligaste formen kallas för läkemedelsexantem och består av röda hudfläckar som ibland är lite upphöjda. De finns främst på bålen och kan sprida sig till ben, armar och ansikte. Utslaget kan ge klåda, fjällning och lätt feber.
En annan vanlig form är nässelutslag eller urtikaria. Typiskt är lätt upphöjda, kraftigt kliande förändringar i huden som påminner om myggbett.
I ovanliga fall uppstår en mer allvarlig hudreaktion. Symtom och tecken som talar för en allvarligare hudreaktion är kraftig sjukdomskänsla, feber över 38 grader, andningsproblem, avlossning av huden, spridda finnar, utslag i ansikte eller i munnen och förstorade lymfkörtlar.
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Orsak
Läkemedelsutslag kan bero på olika mekanismer. Det kan bero på en förväntad effekt som nästan alla får bara dosen är tillräckligt hög. Ett exempel är kortison som kan ge skör hud med blödningar.
Andra gånger handlar det om en överkänslighet som kan bero på en aktivering av immunsystemet (en läkemedelsallergi). Sådana reaktioner kan uppstå på kort efter intag av läkemedlet såsom nässelutslag, eller uppstå efter en längre tid. Inte sällan uppstår hudutslaget flera veckor efter intaget av läkemedel.
Förutom läkemedelsallergi kan hudbiverkningar också uppstå genom en individuell känslighet för läkemedlet eller att läkemedlet ger biverkningar om huden exponeras för infraröd strålning (oftast solljus).
Diagnos
Diagnosen baseras på sjukdomshistorien och en undersökning av huden. Det är viktigt att kartlägga all läkemedelsanvändning, både när det gäller receptbelagda och receptfria läkemedel. Dessutom är det bra att skriva ner om man har tagit kosttillskott och andra preparat. Det är allra troligast att det är ett läkemedel man precis har börjat att använda som är orsaken till allergiutvecklingen.
Vid misstanke om allergi mot penicillin kan man ta ett blodprov där man analyserar antikroppar mot detta. Det är viktigt att skilja mellan en farlig biverkning med penicillin och en en ofarlig reaktion. Vid en ofarlig reaktion kan man om det verkligen behövs ändå använda penicillin och andra besläktade antibiotika.
Ibland tas blodprover för att bedöma hur allvarlig hudreaktionen är.
Behandling
Vid ett läkemedelsutslag är det viktigast att, i samråd med sjukvården, avbryta behandlingen med det läkemedel som har utlöst utslaget. Vid ett lindrigt utslag utan tecken på allvarlig hudreaktion kan man använda lokala kortisonsalvor för att dämpa eventuella besvär.
Vid klåda och nässelfeber är det vanligast att använda antihistaminer, som minskar svullnaden i huden och lindrar klådan. Vid mer allvarliga reaktioner kan kortisonpreparat i tablettform användas.
Vid förekomst av allvarlig allergi är det viktigt att snabbt komma till ett akutsjukhus med kompetens inom hudsjukdomar.
Prognos
Vissa utslag kan komma inom några timmar efter intag av läkemedel medan andra kan uppstå flera veckor (ibland månader) efteråt. Den vanligaste hudreaktionen, läkemedelsexantem, är en godartad reaktion som försvinner vanligen inom en till två veckor efter att man slutat ta läkemedlet.
I ovanligare fall uppstår en mer allvarlig hudreaktion som behöver akut omvårdnad. De allvarligaste hudutslagen har en sämre prognos.
