Kompressions- och sårbehandling
Allmänt om kompressionsbehandling
- Kompression (yttre tryck) används vid venösa sår och bensvullnad (ödem).
- Venösa bensår kan uppstå om blodet av någon anledning har svårt att pumpas från benen mot hjärtat. Benen kan då bli svullna och huden skör vilket gör att man lättare får sår. När blodcirkulationen är försämrad får såren också svårare att läka.
- Genom kompression transporteras det venösa blodet bort från underbenen och svullnaden går snabbare tillbaka.
- Promenader och fotgymnastik är fördelaktigt.
- För att minska bensvullnaden kan man lägga upp benet på en pall.
Kvarliggande kompression (dygnskompression)
- Idag används övervägande kvarliggande kompression i form av flerlagerbandage.
- Närmast huden läggs en tubgas, därefter ofta polstervadd och sedan lindas benet med olika typer av bindor, där ytterförbandet inte sällan är självhäftande.
- Flerlagerbandage byts lämpligen en gång i veckan.
Utbildning för dig med BÄLTROS
Till utbildningen »
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Dagligt applicerad kompression (dagkompression)
- Vid dagligt applicerad kompression används en elastisk binda under dagen, vilken måste lindas på varje morgon och lindas av varje kväll.
- Lindning sköts av sjukvårdspersonal/hemtjänst, då det är svårt att linda på sig själv.
- Den elastiska bindan lindas runt hela underbenet och lindningen ska börja vid tåbasen och sluta strax under knät. Kompressionen ska vara störst längst ner och avta uppåt.
Bensvullnad där kompressionen är otillräcklig
- En pumpstövel används gärna som komplement vid bensvullnad. Den används dagligen under 30–60 minuter. Man ska undvika att ha flerlagerbandage under pumpstöveln, då detta kan ge för stor kompression och orsaka tryckskador.
Principer för sårbehandling
- Dagliga såromläggningar ska undvikas i de flesta fall, men kan vara viktigt för att följa utvecklingen vid sårinfektioner.
- Underben och såret rengörs med kroppstempererat kranvatten, gärna med hjälp av handdusch.
- Tjocka gula områden med död vävnad bör skrapas bort.
- Lokalbedövande salva placeras direkt i såret en halvtimme innan såret rensas upp med pincett och sax eller sårytan skrapas ren.
- Om behandlingen är smärtsam trots bedövning ges snabbverkande, stark smärtstillande medicin.
- Man kan också använda sårplattor som innehåller enzymer (proteiner) eller speciella geler som löser upp områden med död vävnad.
- Det finns speciella sårplattor som kan suga upp sårvätska. Vissa sårplattor kan användas även vid duschning.
- Djupa sår kräver ofta ett sårfyllnadsmedel bestående av gel, pasta eller specialkompress.
- Huden längs sårkanten skyddas genom att där smörja med ett tunt lager med zinkpasta/zinksalva.
- Vissa sårprodukter ger smärtlindring.
Urtikaria
Till enkäten »
Enkät om kronisk urtikaria (nässelfeber)
Lever du med kronisk urtikaria (nässelfeber)? Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att skapa en djupare förståelse för de känslor och upplevelser som patienter med kronisk urtikaria står inför. Genom att ta del av dina erfarenheter kan vi identifiera områden där förbättringar och stöd behövs mest.
Huden utanför såret
- Behandlas med mjukgörande kräm.
- Vid eksem smörjs en kortisonkräm på huden runt såret.
Allmänt
- En bra kost med tillräckligt med protein och C-vitamin är viktigt.
- Eventuell järnbrist är viktig att behandla med järntillskott och zink kan tillföras genom kosten vid brist.
- Vid övervikt är viktminskning starkt rekommenderat.
- Sömnlöshet, smärta och depression försämrar kroppens förmåga att läka sår.
