Hudbristningar (striae)
Upp till 90 % av alla gravida kvinnor har hudbristningar i slutet av graviditeten.
Hudbristningar uppstår i regel på grund av snabb viktökning samt hormonella faktorer. Tillståndet är mycket vanligare bland kvinnor än män eftersom den största delen av alla hudbristningar uppstår under graviditeten.
Under graviditeten förändras den gravida kvinnans hormonutsöndring betydligt. Det leder hos de flesta till hudförändringar. Förändringarna är godartade och går i regel tillbaka efter förlossningen, men det finns undantag. Ett av undantagen är hudbristningar – striae gravidarum.
Vad är hudbristningar (striae)?
Hudbristningar (striae) är skador som uppstår i kroppens underhud. De uppträder i början som rosa till blålila ränder eller band på magen, rumpan, brösten, låren eller armarna. Ränderna innebär att hudens elastiska fibrer har sträckts ut för mycket. Fibrerna återfår inte sin elasticitet, vilket gör att det i de allra flesta fall rör sig om bestående förändringar i huden.
Hudbristningar uppges förekomma hos upp till 90 % av alla gravida kvinnor i slutet av graviditeten. Hudbristningar är vanligare bland yngre kvinnor, bland kvinnor med stora bebisar och överviktiga kvinnor. Kvinnor som har haft hudbristningar på bröst eller lår tidigare, eller som har en familjär anhopning av sträckmärken, har också ökad risk.
Överviktiga och kroppsbyggare tillhör också riskgruppen när det gäller hudbristningar.
Orsak
Det finns många orsaker till tillståndet. Bland dessa finns fysiska faktorer (sträckning av huden) och hormonella faktorer (effekter av steroider från binjurarna, östrogen och relaxin på hudens elastiska fibrer). Under graviditeten är det magens snabba växt som gör att huden "brister" och de typiska vertikala ränderna uppstår.
Vid kraftig övervikt ger huden också efter till slut så att det uppstår hudbristningar. Kraftig muskeltillväxt hos kroppsbyggare kan leda till att exempelvis huden på överarmarna ger efter. Det kan även uppstå hudbristningar hos personer med Cushings syndrom eller personer som behandlas med höga doser kortison under en längre tid.
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Förebyggande
Många använder olika slags krämer, mjukgörare och oljor för att förebygga sträckmärken, till exempel vitamin E-kräm, kakaosmör, aloe vera-lotion eller olivolja. Det finns dock ingen forskning som bevisar att dessa åtgärder har någon effekt.
Viss forskning har visat att medlet tretinoin kan dämpa utvecklingen av hudbristningar Det gäller de hudbristningar som är nyare än sex veckor och som fortfarande är rosa eller röda i färgen. Tretinoin kan dock vara skadligt för fostret och ska inte användas under graviditeten.
Behandling
Det finns inte heller någon effektiv behandling mot sträckmärken som har uppstått. Många olika medel brukar dock prövas, men de är alla ospecifika och det saknas vetenskapliga belägg för att de har någon verkan. En del uppger att tretinoin kan hjälpa lite, men det förutsätter att sträckmärkena är relativt nya – mindre än sex veckor gamla. Tretinoin är dock inte godkänt för användning enligt denna indikation i Sverige. Säkerheten hos ammande kvinnor som eventuellt provar medlet är okänd, men enligt tillverkaren har man inte observerat några ogynnsamma effekter på barnet.
Fysisk aktivitet och träning motverkar övervikt och hjälper till att strama upp huden. Regelbunden motion och träning gör därför hudbristningarna mindre synliga.
Laserbehandling är också en möjlighet, men hittills finns det inga bra vetenskapliga sammanfattningar av effekten av sådan behandling. Det finns inte heller några bra kirurgiska åtgärder.
Prognos
Hudbristningarna krymper efter förlossningen, men de försvinner vanligtvis inte helt. De flesta hudbristningar bleknar med tiden. De blir vitaktiga eller hudfärgade ränder och framträder lite vaxartade.
