Håravfall, symtomguide
Vad är håravfall?
- Håret har stor kosmetisk betydelse för många. Håravfall upplevs därför ofta som ett problem. Många behandlingar för att motverka håravfall har lanserats, men med dålig effekt.
- Håravfall kallas inom medicinsk terminologi för alopeci. Androgen alopeci är det håravfall som många män får, och i högre ålder även kvinnor. Detta kännetecknas av ökande vikar vid tinningarna och begynnande flint på bakhuvudet hos män. Hos kvinnor är håravfallet mer måttligt och diffust, ofta lokaliserat kring pannan och på hjässan. Total skallighet utvecklas sällan hos kvinnor.
- 75 % av männen och 20 % av kvinnorna drabbas av androgen alopeci i vår del av världen. Hos 5 % börjar håravfallet före 20-årsåldern. Vid 60 års ålder har 40 % av kvinnorna ett håravfall som upplevs som kosmetiskt generande.
Normal hårväxt
- Håret på huvudet växer cirka 0,35 mm varje dag.
- Vi tappar cirka 100 hårstrån om dagen och fler när vi schamponerar håret.
Orsak
Vanliga orsaker
-
Ärftligt håravfall och androgen alopeci:
- Utgör de allra flesta fall av håravfall och drabbar halva befolkningen i större eller mindre grad
- Håravfallet medför att hårfästet flyttas bakåt på huvudet och mindre hår högst upp på huvudet
- Skallighet kan även drabba kvinnor. Hos dessa kvinnor kan det föreligga en hormonrubbning. Den här formen av håravfall leder hos kvinnor till att håret tunnas ut över hela hårbotten
- Efter skada:
- Till exempel hårrullar eller för hög värme
- Psykiska besvär:
- Till exempel anorexia nervosa
- Kronisk psykisk stress:
- Kan medföra håravfall
- Läkemedel:
- Cytostatika (cellgift) leder ofta till håravfall
- Efter avslutad behandling med p-piller eller kortisonpreparat kan en del uppleva ett övergående håravfall
- En rad andra läkemedel kan medföra håravfall
- Strålbehandling mot huvudet:
- Ger håravfall i de flesta fall
- Efter graviditet:
- Vissa upplever övergående håravfall
- Långvariga infektionssjukdomar:
- Kan ge håravfall
Förlopp
- Vid dessa tillstånd, förutom androgen alopeci, uppträder vanligtvis håravfallet tre till fyra månader efter den utlösande sjukdomen eller stressbelastningen. Hos de flesta växer håret ut igen efter ett tag.
Vanliga orsaker till fläckvis eller avgränsat håravfall
- Fläckvist håravfall, alopecia areata:
- Okänd orsak
- Håravfall på grund av hård frisering:
- Uppstår av frisyrer där håret tvinnas och binds hårt, till exempel rastaflätor
-
Trikotillomani:
- Upprepad nervös utdragning eller tvinning av hår
- Infektioner i hårbotten, svamp i hårbotten eller bakterieinfektioner.
Mer sällsynta orsaker
- En del hormonrubbningar kan leda till håravfall:
- Låg ämnesomsättning, hypotyreos
- Hög ämnesomsättning, hypertyreos
- Diabetes mellitus typ 1 eller typ 2
- Polycystiskt ovariesyndrom
- Andra mycket sällsynta tillstånd
- Bristtillstånd, till exempel vitaminbrist eller järnbrist.
- Tallium- eller arsenikförgiftning.
Utbildning för dig med BÄLTROS
Till utbildningen »
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Vad kan man göra själv?
- Håravfall kan behandlas med läkemedel, hårtransplantation eller peruk beroende på orsak och personens egna önskemål.
- Även om det finns åtgärder mot vanlig skallighet, androgen alopeci, är behandlingsresultaten inte särskilt bra och behandlingen blir snabbt dyr. För män är det klokt att acceptera tillståndet som det är – hundratusen andra lider av samma sak.
När ska man söka vård?
- Vanligt håravfall hos män, det vill säga ökande vikar vid tinningarna och ökande flint på bakhuvudet, har inga egentligen effektiva åtgärder.
- Ovanligt stort håravfall hos kvinnor kan vara en god anledning att kontakta vården. I vissa fall förekommer en underliggande sjukdom som kan behandlas.
- Fläckvis håravfall är också en anledning att kontakta vården. Orsaken kan ibland vara ett tillstånd som kan behandlas.
Utredning
Sjukdomshistorien
Vanliga frågor
- Har du ärftliga anlag för håravfall?
- När började håravfallet?
- Tappar du lika mycket hår nu som i början?
- Hur tar du hand om ditt hår? Kan hårvården skada håret?
- Har du varit utsatt för stor fysisk eller psykisk stress före håravfallet?
- Använder du eller har du använt läkemedel den senaste tiden?
- Har du andra symtom och tecken?
- Har du ätstörningar?
Undersökningar
- Det görs en bedömning av hårbottnet. Man tittar på till exempel sårbildning,
- Vid misstanke om underliggande sjukdom genomför man en grundlig kroppsundersökning.
- Vid androgent håravfall finns det inga behov av ytterligare undersökningar.
- Vid misstanke om lokal sjukdom, infektion, kan det vara aktuellt att skrapa av lite hud och skicka in för odling på ett sjukhuslaboratorium (mikrobiologi).
- I undantagsfall behövs ett vävnadsprov (biopsi).
- I vissa fall görs ett så kallat dragtest. Det görs genom att undersökaren drar i en grupp hårstrån (10–20 stycken) med ett måttligt och jämnt ryck för att se hur många av hårstråna som lossnar. Om mer än 40 % av hårstråna lossnar föreligger ett onormalt stort håravfall, medan under 20 % anses som normalt.
- Blodprover tas även av och till för att utreda eventuell underliggande sjukdom. Mineralanalyser av hår har inget diagnostiskt informationsvärde.
Remiss
- Är sällan nödvändigt.