Behandling av lindriga brännskador
Här beskrivs behandling av lindriga brännskador, utförd av sjukvårdspersonal utanför sjukhus.
En förutsättning för nedanstående behandling är att brännskadans utbredning och svårighetsgrad är klarlagd och att den skadade har fått första hjälpen.
Första hjälpen på läkarmottagningen
Om den skadade kommer direkt till läkarmottagningen måste normala första hjälpen-insatser med kylning av brännskadan sättas in om det har gått mindre än 20 minuter sedan skadan inträffade. Den skadade behöver ofta smärtstillande läkemedel.
Rengöring av brännskadan
En färsk brännskada är praktiskt taget steril. Det är viktigt att hålla den steril för att förhindra sårinfektion och förlängd läkningstid. Sårvård på läkarmottagning brukar därför utföras med så kallad sterildukning. Mindre blåsor lämnas ibland kvar, men kan också öppnas och blåsans tak avlägsnas. Stora blåsor kan ha spruckit av sig själva och den lösa huden tas i sådana fall bort. Död hud avlägsnas med steril sax eller nål.
Stelkramps- och difterivaccin
Påfyllningsdos av stelkramps- och difterivaccin ges till dem som behöver, beroende på tidigare antal vaccindoser och när dessa gavs.
Bedömning av skadans djup och utbredning
Det är viktigt att skilja mellan ytliga och djupa brännskador eftersom dessa ska behandlas på olika sätt. Den första bedömningen av skadans djup kan ibland vara osäker eftersom skadedjupet ibland inte kan bedömas säkert under de första dagarna efter skadetillfället.
Överhudsbrännskada
- Endast överhuden är drabbad.
- Den brända huden är rodnad och smärtande men utan blåsor.
- Hudens genomblödning är ökad.
- Vid överhudsbrännskada behövs ingen kontakt med sjukvården.
Delhudsbrännskada
- Omfattar något djupare hudskikt, och brukar delas upp i ytliga respektive djupa delhudsbrännskdor.
- Man ser vätskefyllda blåsor, som ibland brustit. Blåsornas botten är i varierande grad ilsket röd, flammig eller marmorerad, fuktig eller matt, och smärtande.
- Hudens genomblödning är ökad, normal, eller eventuellt något nedsatt.
- Orsakas oftast av varma vätskor.
- Om en delhudsbrännskada inte är större än 5–7 cm i diameter kan den behandlas som en lindrig brännskada. Om det brända området är större eller om brännskadan finns på händer, fötter, ansikte, ljumske, grenen eller över en större led ska man söka läkarvård snarast.
Fullhudsbrännskada
- Alla hudlager är drabbade.
- Huden är torr, läderaktig och oftast svart, grå, brun eller vit, och ibland svedd. Den kan vara rodnad men bleknar inte vid tryck. Det kan finnas tunnväggiga och blodfyllda blåsor.
- Området är smärt-/känsellöst.
- Det finns ingen genomblödning.
- Orsakas oftast av eldslågor, varm olja eller ånga.
- Kräver sjukhusvård.
Förband
Det finns många sätt att bandagera en brännskada. Viktigast är att säkerställa en fuktig miljö som underlättar läkningsprocessen. Närmast såret läggs oftast ett bandage/nät som är insmort med salva eller vaselin för att förhindra att bandaget fastnar i såret. Utanpå läggs kompress och flera lager absorberande bomull. Ytterst ett elastiskt bandage som håller det hela på plats. Om en arm eller ett ben är brännskadat måste armen/benet hållas högt under de första 48 timmarna för att minska svullnad som fördröjer sårläkningen.
Byte av förband
Uppföljningen av brännskador kan variera något. I regel rekommenderas att förbandet kontrolleras efter 24 timmar. Om det inte är genomfuktat låter man det vara ytterligare ett eller flera dygn innan byte sker. Brännskadans djup är då tydligare. Om såret läker utan komplikationer byter man förbandet med 3–5 dagars intervall.
Förbandet bör omedelbart bytas och skadan inspekteras om såret börjar göra ont, lukta illa, om förbandet är genomdränkt av vätska eller har rubbats, eller vid tillkomst av feber.
Sårinfektion
Sårinfektion karakteriseras av en allt bredare rodnad zon runt skadan – en smal sådan zon som är några millimeter bred är normalt – ofta ökande smärtor, samt feber.Vid sårinfektion tas en odling från sårkanten. Eventuellt ändras omläggningsrutinerna med tätare omläggningar, alternativt behandlas såret "öppet".
Behandling vid olika grader av brännskador
- Överhudsskada:
- Läker inom 2–3 dagar utan särskild behandling. Huden mår bra av att smörjas med fuktighetskräm
- Delhudsskada:
- En ytlig delhudsskada läker på <2 veckor. Den efterlämnar vid okomplicerad läkning inga eller endast obetydliga ärr. En djup delhudsskada behöver >2 veckor för att läka och kan medföra betydande ärr. Vid en större djup delhudsskada kan men behöva operera brännskadan.
- Fullhudsskada:
- Vid fullhudsskada opereras brännskadan ofta bort. Om skadan är liten kan den slutas direkt, men vid större skador krävs hudtransplantation. Mycket små och obetydliga fullhudsskador kan dock behandlas med vanlig sårvård
Mer om behandling av delhudsskada
Vid en delhudsskada är djupet ibland svårbedömt de första dagarna. Vid minsta tveksamhet om djupet måste därför ny bedömning av skadedjupet göras andra och tredje dagen. De första dagarna kommer det mycket vätska från de brännskadade ytorna. Därför brukar ett förband med god uppsugningsförmåga väljas, samtidigt som sårytan hålls fuktig. I denna fas är oftast olika typer av polyuretanplattor ett bra val. Dessa byts var 3:e–4:e dag. När vätskan från såret minskar fortsätter man antingen med polyuretanplatta eller byter till en så kallad hydrokolloidplatta.
Få koll på bältros – behandling, vaccination och samsjuklighet
Idag finns ingen botande behandling mot bältros, däremot finns det behandling som kan lindra den smärtan och förkorta sjukdomsperioden. Man kan även förebygga bältros genom vaccination.
Smärtlindring
I många fall är smärtstillande behandling nödvändig. Förstahandsvalet är paracetamol, som i fulldos ger tillräcklig smärtlindring för de flesta. Ibuprofen är ett annat preparat som ofta används. Förutom att verka smärtstillande dämpar detta eller liknande läkemedel den inflammation som alltid uppkommer.
Brännskador i ansiktet
Om det inte rör sig om en bagatellartad brännskada i ansiktet får man behandling på, eller i samarbete med, ett specialiserat brännskadecentrum som del i rikssjukvård. Ansiktsbrännskador behandlas ofta utan förband eftersom det är svårt att få förbandet att sitta kvar. Flera behandlingsmetoder används. En rutin kan vara att rengöra såret dagligen med utspädd klorhexidinlösning och sedan täcka det med en mild lösning, till exempel flytande paraffin. Denna bör påföras upprepade gånger de första dygnen för att undvika sårskorpor. Män bör raka sig dagligen för att minska infektionsrisken. Patienten bör sova med höjd huvudände de första dygnen för att minska svullnaden i ansiktet.
Brännskador på armar eller ben
Vid brännskador på armar eller ben är det viktigt att röra armarna/benen för att bevara ledrörligheten. När patienten vilar måste skadad extremitet hållas högt. Dessa åtgärder minskar svullnaden och tendensen till nedsatt rörlighet i leden.
Enkät om kronisk urtikaria (nässelfeber)
Lever du med kronisk urtikaria (nässelfeber)? Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att skapa en djupare förståelse för de känslor och upplevelser som patienter med kronisk urtikaria står inför. Genom att ta del av dina erfarenheter kan vi identifiera områden där förbättringar och stöd behövs mest.
Uppföljning
Alla större brännskador bör kontrolleras inom 24 timmar för kontroll av förbandet och efter 48–72 timmar för ny bedömning av djup och utbredning.
De läkta brännskadorna är känsliga och har torr och fjällande hud som eventuellt får pigmentförändringar. Fuktighetskräm bör användas dagligen. Läkta områden bör skyddas med solskyddsmedel i minst 6–12 månader.
Klåda är ett vanligt problem. Den kan förvärras av värme, stress och fysisk aktivitet. Massage med vattenhaltig kräm lindrar. Eventuellt kan det bli aktuellt med klådstillande läkemedel som skrivs ut av läkare.