Bältros

Vad är bältros?

Bältros, också kallat herpes zoster, är smärtsamma utslag som orsakas av samma virus som vattkoppor (Varicella zoster). Sjukdomen är vanlig, men sällsynt hos unga personer. De flesta som får bältros är över 50 år.

Symtom på bältros

Den som insjuknar i bältros kan först känna lätt allmän sjukdomskänsla i några dagar. Därefter kommer obehag i ett tydligt avgränsat hudområde i form av klåda, stickningar, sveda och smärta. Det kan kännas som en brännande känsla i huden.

Utslag och blåsor

Inom cirka en till fem dagar uppstår röda utslag med grupperade små blåsor på huden i det smärtande området. Ofta bildar blåsorna ett band på kroppen, vanligen på bålen. 

Utslagen och smärtan finns på ena halvan av kroppen, oftast på bröstet, ryggen eller magen. Dubbelsidig bältros är mycket sällsynt. Till slut bildas sårskorpor på utslaget och när dessa faller av kan det uppstå ärr eller pigmentförändringar.

Smärta vid bältros

Hur ont man får vid bältros varierar från person till person, men smärtorna kan bli mycket kraftiga. I regel blir smärtan som värst inom en vecka och klingar sedan av. Vissa personer kan ha ont i flera veckor och ännu längre. Om smärtan kvarstår mer än tre månader kallas tillståndet postherpetisk neuralgi. Risken för långvariga smärtor ökar med åldern. Det är sällsynt att en person får bältros mer än en gång i livet.

Kan man få bältros flera gånger?

Det är sällsynt att en person får bältros mer än en gång i livet.

Hur får man bältros?

Bältros beror på samma virus som ger vattkoppor hos barn. Man måste ha haft vattkoppor för att kunna få bältros. Efter genomgången infektion med vattkoppor finns vattkoppsvirus vilande kvar i kroppen och kan blossa upp senare i livet. Personen får då bältros.

Man kan inte få bältros genom att ha träffat någon som har bältros eller vattkoppor.

Efter att man haft vattkoppor letar sig viruset vidare till nerver som går ut till huden. Viruset transporteras längs nerven och slår sig ned i nervknutor som ligger nära ryggmärgen. Där kan viruset ligga i åratal utan att ge några symtom.

När personen blir äldre kan viruset plötsligt börja föröka sig och vandra längs nerven ut mot huden igen. Där bildas en kraftig inflammation. I och med att inflammationen är kopplad till en viss nerv blir det angripna hudområdet ganska tydligt avgränsat. I undantagsfall kan virus från flera intilliggande nerver ge utslag vilket gör att bältrosutslaget blir lite bredare. 

I enstaka fall kan sjukdomen sprida sig från nerven och vidare till andra delar av kroppen, men detta sker vanligtvis bara om patienten har ett försvagat immunförsvar på grund av annan sjukdom.

Diagnos

Sjukdomshistorien och de typiska symtomen vid bältros gör att läkaren ofta kan ställa diagnosen snabbt, särskilt när utslagen har kommit.

Behandling mot bältros

Smärtstillande medicin

Lättare fall kan behandlas med smärtstillande läkemedel (paracetamol och liknande). Det är viktigt att hålla utslaget rent och torrt för att undvika infektion. 

Om smärtorna i det akuta skedet är kraftiga kan starkare smärtstillande medel behövas. Utslagen kan också smörjas in med smärtstillande salva, till exempel lidokainsalva.

Antivirusmedel

Hos personer med kraftiga utbrott där bältrosutslagen angriper ögat, eller hos personer med försvagat immunförsvar, kan läkaren behöva sätta in behandling med antivirusmedel som hämmar virusförökningen i kroppen.

Om patienten är över 50 år gammal, har kraftiga smärtor, intensiva utslag och kanske hade kraftiga smärtor i det berörda hudområdet ett bra tag innan utslaget dök upp, finns det en ökad risk för långvariga smärtor efter det att utslaget har försvunnit. Behandling i god tid med antivirusmedel verkar kunna förebygga eller dämpa denna typ av komplikation.

Vaccin

Det finns två typer av vaccin mot bältros:

Zostavax^® är ett levande vaccin som kan tas om man är över 50 år och har ett fungerande immunförsvar. Det ges i form av spruta vid ett tillfälle. Om man är över 60 år minskar risken att få bältros med ungefär hälften om man vaccinerar sig med levande vaccin. Framför allt minskar risken att få långdragen smärta om man ändå skulle få bältros. Det skydd som vaccinet ger minskar dock med tiden, och är mycket liten åtta år efter vaccineringen.

Shingrix® är ett adjuvanterat vaccin som kan tas om man är över 50 år, men också om man är över 18 år och har ökad risk för bältros. Det ges i form av spruta vid två tillfällen med två månaders mellanrum. Studier har visat att detta vaccin minskar risken att får bältros med över 90 procent. Än så länge vet man inte hur länge vaccinet skyddar.

Smittar bältros?

Personer som har bältros kan inte smitta andra så att de får bältros. Däremot kan blåsorna patienten får vid bältros smitta andra så att de får vattkoppor. Anledningen till detta är att det är samma virus som orsakar de båda sjukdomarna.

En person med bältros bör därför undvika att träffa människor med nedsatt immunförsvar, som inte tidigare har haft vattkoppor.

Prognos

Bältros är inte en farlig sjukdom och tillståndet går över av sig själv. Det kan dock göra mycket ont att ha bältros och det är viktigt att få bra smärtlindring.

Inflammationen i huden ger sårbildning och cirka två tredjedelar av dem som drabbas får ärr eller förändringar i hudens pigmentering.

Komplikationer vid bältros

Den vanligaste komplikationen efter bältros är ihållande smärtor i flera månader eller år efter sjukdomen. Smärtorna kan vara intensiva och till och med lätt beröring av huden kan göra väldigt ont. För att förebygga långvariga smärtor efter bältros är det viktigt med god behandling under själva sjukdomsutbrottet.

Vid utbrott i pannan, näsan eller runt ögonen finns det risk för att även ögonen angrips. Ögoninflammation med herpes zoster-virus ska behandlas av ögonläkare.