Psoriasisartrit (PsA)

För vissa kan dock sjukdomen innebära ökade besvär i form av stelhet, värk och minskad rörelseförmåga men allvarliga ledförändringar är mindre vanliga.

Vad som utlöser psoriasisartrit (PsA) och varför vissa patienter med psoriasis får inflammation som påverkar kroppens rörelseförmåga är oklart. Omkring 40 procent av alla med psoriasis får ont i leder men ett mindre antal (cirka 15 procent) får psoriasisartrit. Andra vanliga sjukdomar vid psoriasis är artros och gikt. Sannolikt är det många faktorer som samspelar för att ledsjukdomen ska bryta ut. Kvinnor drabbas lika ofta som män, och debuten av sjukdomen sker vanligtvis cirka tio år efter debuten av psoriasis. Tidig debut av sjukdom är förknippad med risk för allvarligare sjukdomsbild.

Psoriasisartrit - kombination av ledbesvär och hudpsoriasis

Psoriasisartrit innebär alltså en kombination av led-/ryggsmärta och hudpsoriasis. Av dem som drabbas av psoriasisartrit har 70 procent redan en känd hudpsoriasis, hos 15 procent debuterar hud- och ledsmärtan samtidigt, och hos resterande 15 procent börjar ledsmärtan och stelheten innan man kan ställa diagnosen hudpsoriasis. För den sista gruppen utgör sjukdomsbilden ett diagnostiskt problem, men typiska ledförändringar och släkthistoria för psoriasis kan vara vägledande. Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och hur uttalad psoriasis i huden som man har.

Symtom vid psoriasisartrit

Med artrit menas en inflammation i en led, vilket kan ge besvär som rodnad, svullnad, stelhet och rörelsesmärta samt även en varierande grad av funktionsnedsättning. En eller flera leder kan drabbas, vanligen smålederna i händer och fötter. Många gånger får man även en inflammation i sen-/ledkapselfästen eller muskelfästen (benämns entesit) runt leder, vilket kan vara minst lika besvärligt. Allmänna symtom som ökad trötthet och sjukdomskänsla är också vanligt vid psoriasisartrit. Tio procent av de som har psoriasisartrit har inflammation i ryggraden (axial spondylartrit), med värk i fogleder och begränsad rörelseförmåga i ryggrad och nacke. Vid ryggsymtom startar symtomen i tidig ålder, före 40 år, och medför störd nattsömn samt morgonstelhet.

Diagnostisering vid psoriasisartrit

Diagnosen bygger på en klinisk undersökning utförd av läkare, där kombinationen av hudpsoriasis och de speciella ledbesvären upptäcks. Diagnosen kräver minst tre månaders led-/rygginflammation eller entesit. Psoriasis (eller psoriasis hos en nära släkting) krävs för diagnosen. Några av följande företeelser krävs för diagnosen: negativ reumatisk faktor, ”korvfinger” eller ”korvtå” (daktylit) eller typiska röntgenfynd. Klassifikationskriterier enligt Caspar används. Det finns dock inget blodprov som är specifikt för diagnosen. I det typiska fallet är lederna/knogarna svullna och ömma. Många gånger kan diagnosen vara svår att ställa vid ett första läkarbesök, framför allt om man ännu inte fått sin hudpsoriasis eller om ledbesvären är diffusa och blodproven är helt normala.

Behandling av psoriasisartrit

Någon botande behandling för psoriasisartrit finns inte, men däremot kan man med moderna behandlingsmetoder väsentligen minska besvären, förbättra ledfunktionen och förhindra komplikationer.

NSAID

Många har nytta av så kallade icke-steriod antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).  Dessa medel syftar till att lindra inflammation och värk i och runt lederna samt minska stelheten. NSAID antas även motverka stelhet i ryggraden och foglederna.

Kortisoninjektioner

Kortisoninjektioner i en drabbad led är en mycket viktig behandlingsform. Denna behandling är bra när enstaka leder är angripna, vid inflammation av fogleder eller som ett komplement till annan behandling.

Funktionsbehandling

Har man psoriasisartrit är det viktigt att hålla sig i form och träna muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att överbelasta lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en mycket viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit, då de ger smärt- och funktionsbehandling, information om stretching och kan utprova hjälpmedel och ledskydd, för att patienten lättare ska klara vardagliga uppgifter.

Antireumatiska medel

Vid aktiv ledinflammation, när NSAID:s inte har tillräcklig effekt, brukar man använda läkemedel med bromsande effekt på immunsystemet, så kallade DMARDs. Det kan vara vissa sulfapreparat, vissa malariamedel, cellhämmande läkemedel eller immundämpande preparat som metotrexat och leflunomid samt ett nytillkommet läkemedel, apremilast. Dessa läkemedel förbättrar inte bara ledbesvären, utan även i vissa fall psoriasisförändringarna i huden.

Sedan tio år tillbaka finns även biologiska läkemedel, de så kallade TNF-alfa-hämmarna. Dessa nya läkemedel har ett specifikt syfte: att minska den inflammatoriska aktiviteten genom att blockera överskott av proteinet TNF-alfa, som är involverat i den inflammatoriska processen både i hud och leder. Det finns för närvarande sex olika läkemedel som motverkar inflammation på grund av TNF-alfa, men andra mekanismer kan idag via biologiska läkemedel påverkas för minskad inflammation. Läkemedlen ordineras till patienter med hög inflammatorisk aktivitet, där andra antireumatiska läkemedel inte haft förväntad effekt eller gett biverkningar. Effekten är i de flesta fall mycket tillfredställande för både patient och läkare.

Är du sjukvårdspersonal? Läs mer om psoriasis på NetdoktorPro » Läs mer om psoriasisartrit på NetdoktorPro » Visa ICD-10/diagnoskoder för psoriasisdiagnoser »