Psoriasis, en översikt

Vad är psoriasis?

Psoriasis är en sjukdom med inflammation i huden som kan ge utslag över stora delar av kroppen. Sjukdomen varierar kraftigt från person till person, både när det gäller var på kroppen man får utslag, hur utslaget ser ut, hur ofta man får utbrott och hur länge varje utbrott varar.

Typiskt är röda utslag som är täckta av vitaktiga, fjällande skorpor. På vissa hudområden kan man ha ett mer eksemliknande utslag utan skorpor. I vissa fall kan utslaget innehålla vätskefyllda blåsor. Utslaget kan förekomma som stora, sammanhängande områden, som myntstora fläckar (plack) eller som små, utspridda "knottror". De flesta har bara lindrig klåda, men 10–20 procent upplever kraftig klåda.

Utslaget kan finnas överallt på huden, inklusive i hårbotten, på naglar, öron och könsorgan. Vanliga ställen är armbågar och knän. Psoriasis i ansiktet är ganska ovanligt. Sjukdomens intensitet växlar och man kan ha sjukdomsfria perioder som varar från veckor till år, men risken för nya utbrott finns kvar hela livet. Någonstans mellan 10 och 40 procent av alla personer med psoriasis får ledinflammation, så kallad psoriasisartrit.

Psoriasis förekommer hos cirka 2–4 procent av befolkningen. Tillståndet kan debutera i alla åldrar, men vanligast är att det ger sig tillkänna antingen runt 20-årsåldern eller när man närmare sig 60 år. Tillståndet är lika vanligt hos män som hos kvinnor.

Orsak

Utslagen vid psoriasis kan utlösas av påfrestningar på kroppen. Därför kan man få utbrott av sjukdomen efter till exempel stress, infektioner, alkoholintag, användning av vissa mediciner och irritation utifrån av huden.

Det finns också en klart ärftlig tendens att få psoriasis. Om föräldrar där båda har psoriasis får barn, är det cirka 40 procent risk att barnet får psoriasis och om en förälder har psoriasis är risken cirka 15 procent. 

Diagnos

Ofta kan läkaren ställa diagnosen utifrån sjukdomshistorien och utslagets typiska utseende. Ett vävnadsprov kan ibland tas om diagnosen är osäker.

Behandling

Det går att göra mycket själv för att lindra tillståndet. Genom att undvika stress, alkohol eller andra påfrestningar på kroppen kan man bidra till att begränsa utbrotten. Sol och salta bad, till exempel genom vistelse i sydliga länder, hjälper ofta, men man bör undvika att bränna sig i solen.

Sjukdomen har ett svängande förlopp med perioder med ökade besvär och perioder med lindriga besvär. Vissa behandlingar kan ge långvarig symtomfrihet, men sjukdomen kommer som regel tillbaka. Det finns ingen medicin som botar tillståndet en gång för alla. Däremot finns flera olika behandlingsformer som används för att minska symtomen och förkorta perioderna med hög sjukdomsaktivitet.

Hudvård och fuktbevarandebehandling är viktigt både i bra och dåliga perioder. Patienter med psoriasis bör smörja sig med fuktighetskräm och oljor dagligen, och alltid efter dusch eller bad.

Lokalbehandlingen består av kortisoninnehållande preparat som eventuellt kompletteras med D-vitaminliknande läkemedel. Preparaten finns som krämer, salvor och lösning. De flesta patienter föredrar ofta kräm eftersom det känns mindre klibbigt. Salva föredras på känslig och irriterad hud. Till hårbotten eller enstaka hudsprickor används lösning.

Psoriasis i hårbotten behandlas med särskilda schampon eller kortisoninnehållande och avfjällande preparat. 

När ovanstående behandling inte ger tillräckligt god effekt kan man som tillägg ge UVB-strålning (ultraviolett strålning). Detta görs i särskilda solarier. 

I särskilt svåra fall kan det bli tal om behandling med cellgifter. Dessa har stark och bra effekt, men ger en del oönskade biverkningar.

De senaste åren har helt nya mediciner blivit tillgängliga, så kallade biologiska läkemedel och biosimilarer som ges som injektion eller i dropp. Detta är immundämpande läkemedel som är effektiva men dyra. De försvagar immunsystemet och kan därför ge farliga biverkningar, men vid mycket svår psoriasis kan de leda till en betydlig förbättring av symtomen.

Prognos

Psoriasis är en sjukdom av kronisk karaktär. Även om den som har sjukdomen kan ha långa sjukdomsfria perioder, finns risken för nya utbrott alltid kvar. Tidig diagnos och tidig behandling förbättrar långtidsprognosen.

Man måste ställa in sig på att tillbringa en del tid på att hålla sjukdomen i schack, men detta ger utdelning i form av bättre funktion, välbefinnande och livskvalitet i vardagen.

Vid allvarliga fall kan psoriasis vara en invalidiserande sjukdom som medför täta sjukhusinläggningar och biverkningar av kraftig medicinering. För dessa personer kan psykiskt stöd både från närstående och sjukvårdspersonal behövas.

På senare tid har man blivit mer uppmärksam på att psoriasis kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Bra levnadsvanor vad gäller kost och motion och minskad vikt bland överviktiga minskar risken för hjärt-kärlkomplikationer och är bra även för hudbesvären.

Kontakt med stödgrupper för psoriasispatienter kan hjälpa psykiskt och dessutom bidra till ökad kunskap om och förståelse av sjukdomen.