Behandling av psoriasis

Allmänt om behandlingen

Ofta får man prova en sorts behandling i taget för att se om just den behandlingen hjälper. Det är vanligt att få börja med krämer eller salvor. Ljusbehandling används om kräm eller salva inte är tillräckligt effektivt. Läkemedel i form av tabletter eller sprutor påverkar hela kroppen och är mer effektiva men kan också ge mer biverkningar. Biologiska läkemedel används om andra läkemedel inte har tillräcklig effekt eller om de av annan orsak inte är lämpliga.

Egenbehandling, som bland annat består av god hudvård och sol- och badsemestrar, är en viktig grundbehandling som bör genomföras regelbundet. Mer om egenbehandling finns i texten Egenvård vid psoriasis.

Den som har besvär av psoriasis behöver ofta regelbunden behandling som till exempel:

• Bad och mjukgörande krämer och salvor.
• Receptbelagda krämer och salvor som innehåller kortison med eller utan D-vitaminliknande ämnen.
• Ljusbehandling.
• Läkemedel i form av tabletter, kapslar eller sprutor.
• Biologiska läkemedel.
• Rehabilitering i varmt klimat med sol och salta bad (klimatterapi).

I perioder med uppblossande symtom har de flesta även behov av läkemedel. Det finns en rad olika mediciner mot psoriasis och vilken typ som ska användas beror bland annat på typen av psoriasis, var på kroppen sjukdomen finns och hur omfattande den är. Läkemedlen finns i olika varianter. En del används i form av kräm eller salva, andra i form av vätska (lösning), medan vissa tas som tabletter eller sprutor.

Målet med all behandling av psoriasis är att lindra besvären, hålla sjukdomen under kontroll och förhindra att den går ut över livskvaliteten. Samtidigt vill man att biverkningarna ska vara små eller obetydliga. Den som behandlas med samma metod under lång tid kan öka risken för biverkningar. Därför kan det vara bra att variera mellan olika behandlingar.

Vissa delar av behandlingen kan skötas av husläkaren. Ibland kan det dock bli nödvändigt att hudläkare har huvudansvaret. I mycket sällsynta fall kan det också bli nödvändigt med inläggning på specialavdelning på sjukhus.

Behandling med bad och mjukgörande kräm

För den som har lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja med kräm regelbundet. 

Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller i badkar under 20 till 30 minuter. Det kan man göra närhelst man känner behov av det. Vid bad lossnar flagor från hornlagret som tunnas ut och inflammationen i huden dämpas. Badet gör också huden lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.

Man kan få bort fjällande hudavlagringar genom att smörja med ett tjockt lager mjukgörande kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Det är bra att använda kräm och salva som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid.

Den som har psoriasis på fötterna kan må bra av regelbundna fotbad i kombination med en kräm eller salva.

Behandling med receptbelagda krämer och salvor

Den som har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga vill kanske ha en mer effektiv behandling. De krämer och salvor som då används innehåller vanligen kortison eller D-vitaminliknande ämnen.

Krämer eller salvor med starkt kortison verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandling återkommer utslagen efter bara ett par veckor. Huden kan bli tunn hos den som använder läkemedlen under flera år. Svaga kortisonläkemedel gör vanligtvis ingen nytta vid psoriasis.

D-vitaminliknande ämnen verkar inte lika snabbt som kortison. Men de har få biverkningar och gör inte huden tunnare även när de används under en längre tid. Effekten sitter i lika länge som kortison gör. Läkemedel med endast D-vitaminliknande ämnen är inte längre tillgängliga i Sverige.

Det är vanligt att använda antingen kortison eller en kombination av D-vitaminliknande ämnen och kortison. Till hårbotten används ofta ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller kortison, med eller utan D-vitaminliknande ämnen.

För att lindra besvären behövs behandling regelbundet under flera veckor. Att bada några gånger i veckan och smörja in sig varje dag brukar fungera bra utan att påverka vardagslivet alltför mycket.

Ljusbehandling

Ljusbehandling är en viktig del av behandlingen av psoriasis och ska ses som ett komplement till bad, krämer och salvor.

Vanliga UVA-solarier har ingen effekt på psoriasis. Medicinsk ljusbehandling görs i kabiner med ultraviolett ljus, UVB-ljus, i serier på ungefär 25 behandlingar och då helst tre gånger i veckan. Behandlingen inleds med cirka 20 till 30 sekunder i ljuskabinen och, vid seriens slut, omkring fyra minuter. 

Ljusbehandling kan ges på hudkliniker och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar. Behandlingen utgörs av specialkonstruerade solarier som avger så kallat UVB-ljus. Ibland ges även ett medel som kallas psoralen ihop med UVA-ljus (PUVA) med stark effekt men med ökad risk för biverkningar. Vid längre tids UVB-behandling finns risk för hudcancer och antalet behandlingar bör därför vara begränsade över tid.

Ljusbehandling är inte lämplig vid den sällsynta form av psoriasis som kallas ljuskänslig psoriasis. Detta är en form av sjukdomen som försämras av solljus och ljusbehandling.

Läkemedel i form av tabletter, kapslar eller sprutor

Den som inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån kan få pröva att ta tabletter, kapslar eller sprutor. Behandlingen är ofta enklare och effektivare men risken för biverkningar är oftast större. Man kan behöva gå på regelbundna kontroller av till exempel levervärden under behandlingen.

De verksamma ämnen som används är:

• metotrexat
• acitretin
• ciklosporin
• apremilast

Metotrexat

Metotrexat har använts mot psoriasis i många år och är det vanligaste läkemedlet. Metotrexat är cellhämmande och dämpar inflammationen. Det finns som tabletter och sprutor.

En biverkan som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att regelbundet lämna blodprov kan eventuell leverpåverkan upptäckas i ett tidigt och ofarligt skede och doseringen ändras.

Metotrexat kan skada foster. Därför bör man använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst sex månader efter att behandlingen avslutats. Det gäller både kvinnor och män. Amning ska undvikas under behandlingen.

Acitretin

Acitretin dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart. Därmed minskar fjällningen. Acitretin finns som kapslar.

Om acitretin kombineras med receptbelagda krämer eller salvor och ljusbehandling blir behandlingen mer effektiv. Halten blodfetter kan öka en aning och behöver kontrolleras under behandlingstiden.

Acitretin kan skada foster. Därför bör fertila kvinnor som tar acitretin använda säkra preventivmetoder under en månad före och tre år efter att behandlingen avslutats.

Ciklosporin

Ciklosporin dämpar immunförsvaret. På så sätt motverkas att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Läkemedlet används oftast under en kortare tid när psoriasissjukdomen plötsligt försämras kraftigt. Läkemedlet tas det då i perioder på tre till sex månader. 

Ciklosporin är ett effektivt läkemedel för korttidsbehandling. Det används sällan under längre tid eftersom det kan ge mycket kraftiga biverkningar. Man kan bland annat få högt blodtryck och njurarnas funktion kan bli sämre. För att undvika dessa biverkningar behöver blodtrycket och njurarnas funktion kontrolleras regelbundet.

Den som är gravid bör undvika ciklosporin, men i vissa fall ges det ändå om det är viktigt att få immundämpande behandling. 

Apremilast

Apremilast hjälper till att minska inflammation och är ett alternativ om andra läkemedel eller ljusbehandling inte har fungerat. Den som är gravid eller ammar bör inte använda apremilast.

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel är proteiner som är så stora och komplexa att de inte kan tillverkas kemiskt. De måste produceras i levande celler, och därför kallas de biologiska.

Biologiska läkemedel består oftast av så kallade antikroppar. De binder till ett annat protein i kroppen som orsakar inflammation och blockerar dess aktivitet. Då minskar inflammationen som är förknippad med sjukdomen.

Biosimilarer är läkemedel som liknar ett godkänt biologiskt läkemedel, men som inte är identiskt med det.

Biologiska läkemedel och biosimilarer används om andra läkemedel inte har tillräckligt effekt eller om de av någon orsak inte är lämpliga. Läkemedlen ges som sprutor. Behandling med biologiska läkemedel kombineras ibland med andra läkemedel, framför allt metotrexat.

Den som är gravid eller ammar ska inte använda biologiska läkemedel.

Biologiska läkemedel och biosimilarer som är godkända för behandling av psoriasis är:

• TNF-alfa-hämmare:
  • adalimumab
  • etanercept
  • certolizumabpegol
  • infliximab
• Interleukinhämmare:
  • Ustekinumab
  • Guselkumab
  • Risankizumab
  • Secukinumab
  • Ixekizumab
  • Brodalumab
  • Tildrakizumab
  • Bimekizumab

Buckybehandling

Den som har psoriasis i hårbotten kan erbjudas mjukröntgen, så kallad Buckybehandling. Man blir då behandlad med en svag röntgenstrålning. Det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan även användas vid svårbehandlad psoriasis på små hudytor på till exempel öronen eller i underlivet.

Behandling ges på en hudklinik en gång i veckan i en period på sex veckor. För att undvika biverkningar får man sällan behandling i mer än totalt åtta perioder.

Klimatterapi

Vanligt solljus har, särskilt i kombination med bad i saltvatten, oftast en läkande verkan på psoriasis. Det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Klimatterapi innebär att man vistas cirka tre veckor i ett varmt och soligt klimat för att ge huden en naturlig ljusbehandling. Vid denna behandling ingår även patientutbildning, fysisk träning, och bättre möjlighet att lära känna sin sjukdom.