Solskyddsmedel kan gå ut i blodet

– Jag tycker definitivt att det här måste utredas vidare. Höjningarna var riktigt rejäla, säger Olle Larkö som är överläkare på hudkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin.

Forskare från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har undersökt om plasmakoncentrationen och vissa kemiska ämnen håller sig inom gränsvärdena i solskyddsmedel, rapporterar Dagens Medicin.

Under 2018 deltog 24 friska personer i studien som lottades till fyra olika solskyddsmedel där två sprayades på, en var i krämform och en var lotion. Under fyra dagar smörjde sig deltagarna fyra gånger om dagen. Varje kubikcentimeter hud smordes med två milligram solskyddsmedel och totalt täcktes över 75 procent av kroppen. Under sju dagar samlades totalt 30 blodprov in för varje person.

Hög nivå av ämnen gick ut i blodet

Syftet var att undersöka hur stor mängd av de fyra kemiska ämenen avobenzone, oxybenzone, octocrylene och ecamsule som gick in i deltagarnas blodomlopp. Samtliga ämnen fungerar som kemiska filter där huden skyddar genom att UV-strålning absorberas. 
Solskyddsmedel med kemiska UV-filter är vanligt i Sverige, enligt Olle Larkö.

Redan efter en dags användning passerades gränsvärdet på 0,5 ng/ml för alla fyra produkterna. Nivån höll i sig under sju dagar, förutom för krämen. Först och främst mätte man nivån av avobenzone som oftast är en av huvudingredienserna i solskyddsprodukter. 
I deltagarnas blod fann man också för höga nivåer av oxybenzone, octocrylene och ecamsule. Plasmakoncentrationen för oxybenzone låg till exempel över 20 ng/ml för en av sprayerna.

– Att gränsen överskreds så pass mycket var överraskande. Visserligen kladdade deltagarna på ganska mycket av dessa krämer och sprayer – fast det var ändå inom rekommenderade nivåer, säger Olle Larkö.

Behövs större studier

Forskare kommer framöver undersöka närmare säkerheten och effekten för den här typen av produkter. Till exempel hur stor plasmakoncentrationen är av kemiska ämnen efter endast en applicering. I studien understryker forskarna dock att man inte ska sluta med solskyddsmedel, skriver Dagens Medicin. Bara för att absorptionen är högre än vad man trott så behöver inte användingen vara osäker, menar de.

Större studier på området behövs för att veta om den här typen av fynd kan ha klinisk betydelse, det menar Olle Larkö.

– I dag saknas data om systemiska effekter av solkrämer trots att användningen har pågått under flera decennier. Så det finns kvar att göra, säger han.
Svagheten med studien är enligt forskarna själva att deltagarna inte utsattes för direkt solljus under studiens gång. Värme och hög luftfuktighet kan möjligen påverka graden av absorption.

Studiens resultat går i linje med tidigare studieresultat som talar för att ingredienser i solskyddsmedel inte stannar i huden utan tas upp av kroppen. Kemiska ämnen har bland annat påträffats i bröstmjölk.