Vägglöss

Vad är vägglöss?

Vägglöss är insekter som letar efter människor eller djur på natten för att suga blod, precis som många myggarter. De lämnar bettmärken som kan ge klåda och allergiska reaktioner.

Förekomsten av vägglöss är utbredd över hela världen och har ökat avsevärt de senaste åren, särskilt i USA och Australien. Även i Europa ökar förekomsten, men det finns inga pålitliga siffror eftersom man inte måste anmäla angrepp av vägglöss. Den ökade förekomsten tycks bero på en ökad migration, att vi reser mer och att många löss har blivit okänsliga för insektsdödande medel. 

Symtom

Symtomen uppstår när vägglöss tränger igenom huden för att leta efter blod. Ofta utvecklas kliande hudförändringarna timmar, dagar eller till och med en vecka efter bettet.

Ofta ger betten bara små blodiga punkter på otäckta hudregioner. Ofta uppstår cirka en halv centimeter stora, ljusröda, kliande hudförändringar. Vanligtvis kan det punktformiga röda stickstället fortfarande ses. Eftersom lössen ofta sticker flera gånger för att leta efter blod, är hudskadorna ofta linjära – som små gator över huden. Hos vissa människor finns det röda, stora hudsvullnader, som kan flyta samman till en stor rodnad eller till och med orsakar en allergisk reaktion i huden. Hudförändringarna kan också ha små hårda delar eller se ut som finnar (utan var). 

Det är typiskt att de tidigare bettmärken börjar klia igen vid nya bett. Hudförändringar kvarstår ofta i cirka sju till tio dagar. 

Orsak

Det finns två typer av vägglöss som huvudsakligen äter människoblod: Cimex lectularis och Cimex hemipterus. Den absolut vanligaste i Sverige är Cimex lectularis, en ovalformad, rödbrun insekt. Honorna har en storlek på cirka 4 till 8,5 mm medan hanarna är vanligtvis lite mindre. De liknar en äppelkärna i sin färg och något långsträckta form.

Vägglössen lever främst på blod från däggdjur, helst människor, men kan också sticka husdjur, fåglar eller fladdermöss. De kan leva året runt i bebodda rum och är mycket motståndskraftiga mot värme, kyla och även mot vissa bekämpningsmedel (insektsmedel). De kan, särskilt om de precis har ätit, överleva i upp till två år utan att få någon ny mat.

Diagnos

Det är svårt att påvisa att hudförändringarna kommer från vägglöss. Först och främst kan det finnas tecken som talar för att det handlar om bett, såsom hudförändringar på otäckta områden, grupperade bett eller bett som finns i linjer. Om undersökaren tror att det kan handla om bett, finns det en del uppgifter som talar för vägglöss. Exempel är blodfläckar på sängkläderna, små svarta prickar på till exempel madrass, bäddsoffa, mattor, träramen, ljusströmbrytare eller sängbordet, rester av löss som har bytt skal eller till och med levande löss på jakt efter mat. De svarta fläckarna består av avföring från lössen, som innehåller gammalt blod. 

Små bett i huden med hudförändringar kan också orsakas av andra stickande eller bitande insekter. Utslag som vattkoppor, nässelutslag och läkemedelsutslag kan se likadant ut. 

Behandling 

Hudförändringarna kan behandlas med en starkare kortisonkräm. Ibland har menthol gel en god klådstillande effekt. Vid svår klåda rekommenderas antihistaminer såsom desloratadin eller cetirizin som tablett. 

Förebyggande åtgärder

Angrepp av vägglöss har inget att göra med hygien – insekterna trivs också i välstädade rum. Rum där olika människor sover över har en större risk för att få vägglöss. Om man sover över någonstans kan det vara bra att kontrollera sängen, möbler och väggar för att se om det finns spår av insekterna. Resväskor hålls bäst så långt borta från sängen som möjligt för att minska risken att lössen tar sig in i dem.

Om man köper eller får begagnade föremål kan det vara bra att undersöka dem i ett badkar. Vid tveksamhet ska föremålen behandlas med kyla eller värme. Vägglössen är nämligen känsliga för mycket kalla eller varma temperaturer. En tvätt på 50–60 °C dödar djuren och äggen. I frysen kan föremålen placeras i plastpåsar och vara kvar i minst 3 dagar (minst 18 minusgrader, -18 °C). Om det finns misstanke om att det finns ägg kan man använda tejp för att samla dem och frysa ner dem (i en plastpåse). 

Vid misstänkt angrepp bör man alltid att ta kontakt med en skadedjursspecialist för att utföra en sanering. Det finns olika metoder för att ta bort vägglöss, som till exempel insektsdödande medel och användning av värmeprocedurer.

Prognos

I vanliga fall försvinner symtomen inom en vecka till tio dagar, om man inte blir biten igen. De lämnar inga ärr och är därmed ofarliga, precis som myggbett. 

Komplikationer är ovanliga och det finns inga sjukdomar som överförs av att man blir biten av vägglöss. Om man river mycket kan hudskadorna leda till en bakteriell hudinfektion med ökad rodnad och varbildning. Om det finns många vägglöss som ger många bett kan man få lågt blodvärde. Man kan också få psykiska besvär, såsom mardrömmar, ökad ångest eller rädsla av att smittas igen eller smitta andra personer. I mycket sällsynta fall kan betten leda till en akut försämring av astma eller en allvarlig allergisk reaktion.

Vill du veta mer

• Information om loppor
• Skabb
• Vattkoppor
• Vägglöss – för vårdpersonal