Dermatitis herpetiformis, kostråd

Sammanfattning

Behandlingen av celiaki och dermatitis herpetiformis består i glutenfri kost livet ut. Sådan behandling läker tarmskadorna, motverkar bristtillstånd och infertilitet, förebygger osteoporos och förbättrar allmäntillståndet.

Glutenfri kost är mat som inte innehåller vete, råg och korn eller produkter av dessa sädesslag. Glutenfritt havre tolereras av de allra flesta barn och vuxna med celiaki. Glutenfria mjölblandningar innehåller mer stärkelse och mindre proteiner, vitaminer, mineraler och fibrer än vanliga mjölsorter. Man har nyligen upptäckt att vuxna celiakipatienter kan ha vitaminbrist och försämrad livskvalitet efter år med glutenfri kost.

För att få ett bra behandlingsresultat när man äter glutenfritt måste man vara motiverad att genomföra koständringen, ha kunskaper om matvarors sammansättning, gluteninnehåll och näringsinnehåll samt ha praktiska färdigheter. Svenska Celiakiförbundet erbjuder ett bra stöd för sina medlemmar. Dietister finns vid sjukhus och många vårdcentraler i Sverige. När diagnosen ställs, är det läkarens ansvar att se till att patienter med celiaki och dermatitis herpetiformis får bra kostvägledning och uppföljning.

Celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i västvärlden. Minst 1 av 100 personer har sjukdomen. På samma sätt som vid matallergi eller matintolerans blir patienter med celiaki symtomfria om de undviker den skadliga komponenten i kosten. Ett gott behandlingsresultat med glutenfri kost förutsätter att celiakidiagnosen är korrekt, att du har fått tillräcklig kostvägledning och att du är motiverad att ändra kosten.

Positiva effekter av strikt glutenfri kost

Livslång glutenfri kost läker i de allra flesta fall tarmen, gör patienten symtomfri, kompenserar bristtillstånd och minimerar risken för komplikationer.Det är möjligt att en strikt glutenfri kost ger ett visst skydd mot utveckling av andra autoimmuna sjukdomar. Det varierar hur väl man lyckas med att hålla sig till en strikt glutenfri kost. Minst 20 % av patienterna klarar det inte. Det finns belägg för att regelbunden uppföljning från sjukvården minskar problemen med att hålla dieten.

Utmaningen i kostbehandlingen

Du bör få kostvägledning vid flera besök. Det är viktigt att du förstår betydelsen av att hålla en konsekvent glutenfri kost, även när du inte har symtom från magtarmkanalen eller inte har märkt någon förbättring efter att ha gått över till glutenfri kost. Vägledningen omfattar bedömning av näringsstatus, ditt behov av kunskap om matvaror, varumärkning, praktiska färdigheter och fortsatt uppföljning. Många har nytta av att gå med i Svenska Celiakiförbundet (www.celiaki.se) för att få tillgång till information och aktiviteter.

Vad består en glutenfri kost av?

Rena råvaror i form av mjölk, kött, fisk, grönsaker, potatis, frukt och bär är helt fria från gluten. Det är matvarugruppen spannmålsprodukter som är begränsad i en glutenfri kost. När kosten inte får innehålla vete, råg och korn får du istället använda mindre vanliga spannmålssorter som hirs, bovete, amarant, quinoa eller teff, och du får använda majs och ris oftare. Glutenfri kost innehåller ofta linfrö, sesamfrö, solrosfrö och vallmofrö. Majs-, ris- och potatisstärkelse eller ljusa, glutenfria mjölblandningar passar bra i färser och redningar.

Den stora praktiska utmaningen är att få fram ett välsmakande och tekniskt lyckat bröd. När gluten tas bort ur bröddegen förlorar den mycket av elasticiteten som gör att jäsningen kan höja degen samtidigt som den håller ihop. Vissa typer av stärkelse, till exempel vetestärkelse, fibrer eller förtjockningsmedel används som ersättning för gluten i de glutenfria mjölblandningarna. Dessa mjölblandningar innehåller mer stärkelse än vanligt bakmjöl och det behövs mer vätska för att all stärkelse ska förklistras under gräddningen.

För dem som inte bakar själva finns det glutenfria alternativ i form av färdigbakat bröd, kakor, knäckebröd och kex i livsmedelsbutiker och specialbutiker. Kvaliteten på färdigbakade produkter varierar.

I början av kostbehandlingen kan vissa ha nedsatt tolerans för fet mat, råa grönsaker, frukt och bär. Många med celiaki har nedsatt förmåga att bryta ned mjölksocker (sekundär laktosintolerans) den första tiden de äter glutenfri kost. De mår bra av att använda laktosreducerad mjölk och syrade mjölkprodukter eller helt undvika mjölk tills dess att inflammationen i tunntarmen har gått tillbaka och förmågan att tåla mjölksocker har återkommit. Det är viktigt att du känner till detta eftersom besvär på grund av mjölkintag kan feltolkas som att den glutenfria dieten inte har effekt. Mjölk kan ge orolig mage men är inte skadlig för människor med celiaki och påverkar inte tarmluddet. De som väljer att utesluta mjölk, bör ha ost eller andra kalciumkällor i sin dagliga kost. Patienter med dermatitis herpetiformis, som har ökad känslighet för jod, får inte överdriva konsumtionen av mjölk, ost och havsfisk.

Glutenhalt i glutenfri kost

I Västeuropa varierar vuxnas dagliga glutenintag, men det genomsnittliga intaget beräknas till 13 g. Studier och kostundersökningar hos personer med celiaki visar att 100 mg gliadin per dag ger tarmskador men att tarmskador inte uppstår vid intag av 4–34 mg gliadin per dag över flera år. Det är i det närmaste omöjligt att själv pröva sig fram till en "säker" mängd gluten i kosten. Hur mycket man tål varierar kraftigt från person till person och det är svårt att bedöma hur mycket gluten olika matvaror innehåller. Vissa tål mycket lite gluten innan de får symtom. Dessa personer får använda matvaror som är så kallat naturligt glutenfria. Även om du tål en liten mängd gluten i kosten, rekommenderas du att hålla dig till en glutenfri kost med minsta möjliga innehåll av gluten.

Varuinformation

För att kunna hålla en glutenfri kost måste människor med celiaki veta vilka matvaror som innehåller gluten eller ta reda på sammansättningen hos olika livsmedelsprodukter. Det måste finnas en offentlig kontroll av att innehållet motsvarar varumärkningen. Livsmedelsverket är den myndighet som bäst känner till hur mycket gluten matvaror innehåller och vet hur kontrollen av glutenfria matvaror sköts.

Möjliga glutenkällor

De som äter glutenfri kost, väljer glutenfria varor utifrån varumärkningen, utan att detta i sig är någon garanti mot att få i sig gluten. Gluten kan vara dolt i en sammansatt ingrediens eller gruppbeteckning. Tillverkaren är inte skyldig att ange sammansättningen hos en ingrediens om den endast utgör en liten del av produktens totalvikt. Det pågår för närvarande arbete för att ändra den regeln. Om det råder tvivel om matvarans sammansättningen måste människor med celiaki skaffa nödvändiga uppgifter från tillverkaren eller låta bli att äta produkten. Om många kontaktar tillverkaren kan det förhoppningsvis leda till bättre varumärkning. Matvaror kan också förorenas av gluteninnehållande spannmål under tillverkningen, lagringen eller distributionen.

Vetegluten har ett brett användningsområde inom livsmedelsindustrin och lösliga veteproteiner säljs i Europa utan att innehållet av sådana proteiner deklareras. Efter påtryckningar från intresseorganisationer har två veteproteinprodukter tagits bort från den europeiska marknaden på senare tid. Tillverkare av glutenfria varor har ett ansvar för att varorna inte förorenas med skadliga komponenter.

Två brittiska undersökningar av kornproteinet hordein i öl och malt drar slutsatsen att maltdrycker och matvaror som innehåller malt inte är lämpliga i en glutenfri kost. Andra hävdar att nivån av skadliga proteiner i öl knappast är högre än i vetestärkelse och att intag av måttliga mängder öl kan tillåtas. En undersökning tyder på att vissa ölsorter innehåller mycket små mängder skadligt protein, men den analysmetod som användes är inte särskilt lämplig för att påvisa hordein. Erfarenheten är att vissa patienter med celiaki verkar tåla öl medan andra inte gör det. Någon studie av eventuella förändringar av tarmluddet efter ölintag har ännu inte gjorts. Det finns också en spridd vanföreställning om att öl som är bryggt på majs eller ris är helt glutenfritt. Malt tillsätts i allt öl och det är ingen större skillnad på glutenhalten i olika sorter. Mer information kan man få från Svenska Celiakiförbundet.

Merkostnader för glutenfria produkter

Glutenfria specialvaror kostar två till fyra gånger så mycket som motsvarande glutenhaltiga produkter och finns inte alltid att köpa i närmaste livsmedelsbutik.

Är glutenfri kost fullvärdig kost?

Glutenfria mjölblandningar har lägre innehåll av vitaminer, mineraler och fibrer än vanligt bakmjöl. Den näringsmässiga kvaliteten på glutenfri kost har tidigare beskrivits som något sämre jämfört med vanlig kost. Forskare har funnit att långtidsbehandlade celiakipatienter kan ha sämre vitaminstatus. Förändringarna hade samband med kosten. Det är inte klarlagt om ett eventuellt lägre fiberinnehåll i glutenfri kost har betydelse.

Havre i glutenfri kost

En studie från Finland på vuxna celiakipatienter drar slutsatsen att vuxna tål havre. Två öppna, mindre studier har visat detsamma. En välkontrollerad studie på svenska barn med celiaki visar att de allra flesta tål havre. Enligt gällande rekommendation kan rent havre ingå i den glutenfria dieten till både barn och vuxna med celiaki. Så länge som kontrollblodproverna inte förändras, har man skäl att anta att man tål glutenfri havre.

Havre innehåller en annan typ av prolamin (avenin) än vete. Mängden prolamin i ren havre är bara en tredjedel till en femtedel av den mängd vete innehåller. Därför är toleransen för havre större, oavsett graden av intolerans mot vete. Havre innehåller aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler av god kvalitet och innehållet av fibrer och antioxidanter är bra.

En måltid med havregryn är lätt att laga, och detta är mat som ingår i den "normala" svenska kosten. Rent havre kan användas i glutenfria bakverk och frukostblandningar. Ett välkänt problem är att vanliga havreprodukter ofta är förorenade med andra sädesslag. Personer med celiaki rekommenderas därför att bara äta specialtillverkade och testade havreprodukter.

Uppföljning vid celiaki

Tills nyligen har experter trott att behovet av mikronäringsämnen (vitaminer, mineraler och spårämnen) kan täckas med en konsekvent glutenfri kost och vuxna har inte rekommenderats kosttillskott, om inte brist påvisats.

Nyare dokumentation tyder på att patienterna behöver uppföljning vad gäller måltidernas sammansättning och att näringsstatus behöver kontrolleras.