Torr hud
Under höst och vintern är problemen med torr hud som värst. Ibland spricker den och ger klåda och eksem. Som tur är finns det saker att göra för mjuka upp huden igen.
Torr hud är ett hudtillstånd, som delvis är subjektivt, karakteriserat av fjällande, fnasig hud med "känsla av torrhet". Med ökande torrhet kan huden bli sprucken och oelastisk. Förutom det rent kosmetiska obehaget kan även klåda och eksem uppstå. Problemet tilltar i takt med stigande ålder och är vanligtvis mest påtagligt under höst och vinter.
Hur uppstår torr hud?
Den exakta mekanismen för uppkomst av torr hud är inte känd, men man tror att fetthalten och vatteninnehållet i huden är av stor betydelse. Antalet talgkörtlar i huden, och förmågan att hålla kvar fukten, minskar ju äldre vi blir. Fetterna bildas främst i talgkörtlarna och i hudens egna ytceller. Två viktiga orsaker till att huden med åren blir alltmer torr är att talgkörtelaktiviteten minskar och att huden får en sämre vattenbindande förmåga.
Ärftlighet spelar också en roll. Finns det en tendens till torr hud i släkten är sannolikheten stor att man också själv lider av det eller kommer att göra det.
Cirka 30 procent av ungdomar i övre tonåren har idag eller har haft så kallat atopiskt eksem eller böjveckseksem, vilket vill säga att de har ärftliga anlag för torr känslig hud. Denna proportion av befolkningen har ökat i västvärlden de senaste 30-40 åren utan att man riktigt vet varför. Teorierna är många och går för närvarande ut på att vi kanske lever för renligt och därför får för få "normala" infektioner under barnaåren. Däremot finns inget som i nuläget bevisar att det vanliga vaccinationsprogrammet till barn skulle ha någon avgörande betydelse för den ökade förekomsten av atopi och allergier.
Överdriven tvätt med vatten och tvål, torrt och varmt klimat inomhus (luftfuktigheten minskar när vi värmer upp våra bostäder vintertid), torrt och kallt vinterväder samt överdrivet solande är några faktorer som har stor betydelse för uttorkning av huden.
Vad kan jag göra själv?
-
Man bör undvika att duscha/bada flera gånger om dagen. Många personer med torr hud klarar inte av att duscha oftare än cirka 2-4 gånger/vecka.
-
Undvik överdriven användning av tvål. Använd tvål med hudvänligt lågt pH-värde.
-
Använd mjukgörande medel, åtminstone efter dusch/bad. Välj någon av apotekets produkter, som är billiga och välkontrollerade och vanligen minst lika effektiva som dyrare märkesprodukter. Prova dig fram till vilken kräm som känns lagom fet för din hud. Rent teoretiskt är fetare krämer eller salvor effektivare än lotioner och mindre feta krämer, men den effektivaste lotionen/krämen/salvan är den som känns såpass behaglig på att huden att du använder den tillräckligt ofta. Det är en myt att man "skämmer bort" huden genom att smörja för ofta - man kan inte överdosera mjukgörande krämer/salvor vid torr hud!
-
Sol ska avnjutas i små doser. I alltför stora mängder kan solljus ge torr hud och dessutom öka risken för rynkor och olika typer av hudcancer.
-
Mindre fet kräm eller lotion på dagen och fetare på natten. Ofta kan man välja en mindre fet beredning under dagtid (lotion/kräm), medan det på natten kan vara lättare att acceptera en fetare salva. Nattetid kan det dessutom vara ett bra knep att sätta på sig ett par bomullsvantar eller plasthandskar på händerna, alternativt sockor på fötterna efter insmörjningen. Förutom att man minskar risken att kladda ner i sängen, eller halka på golvet, görs huden även mer genomsläpplig av ocklusionen, vilket ökar den mjukgörande effekten.
Enkät om kronisk urtikaria
Lever du med kronisk urtikaria (nässelfeber)? Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att skapa en djupare förståelse för de känslor och upplevelser som patienter med kronisk urtikaria står inför. Genom att ta del av dina erfarenheter kan vi identifiera områden där förbättringar och stöd behövs mest.
Vilka typer av mjukgörande medel finns?
Mjukgörande medel finns som lotioner, krämer eller salvor, där lotioner är minst feta (innehåller mycket vatten) och salvor fetast (innehåller lite/inget vatten).
En lotion kan ofta vara lämplig på kroppen om man inte har för torr hud eller om man är "rädd" för att smörja in sig med något som känns för fett (ett vanligt fenomen inte minst hos barn och vuxna män!).Krämer är oftast det mest lämpliga och mest kosmetiska alternativet, framför allt på händerna, medan salvor av de flesta personer upplevs som kladdiga.
Salvor kan vara ett alternativ till natten eller på torra fläckar hos personer med mycket torr hud. Rent allmänt är dock den mjukgörande effekten på huden effektivare ju fetare beredning man använder, det vill säga salva är effektivare än kräm, som är effektivare än lotion. Beträffande tillsatser så är mjukgörande medel innehållande ämnet karbamid 4-10 procent bäst dokumenterade och kan ofta vara effektivare än en fetare beredning, som inte innehåller detta ämne.
Vilka övriga behandlingsmöjligheter finns det?
Först och främst finns det mjukgörande lotioner/krämer/salvor enligt ovan. Tala med din läkare eller apoteket, som kan rekommendera några bra, relativt billiga, produkter. När den torra huden ingår som ett delfenomen i en hudsjukdom, till exempel vissa kroniska eksem och psoriasis (avgörs av läkaren), är man även berättigad till mjukgöraren som ett rabatterat läkemedel.
Är din torra hud ett stort problem, kan din läkare under en period behandla dig med kräm som innehåller inflammationsdämpande kortison förutom din vanliga mjukgörande kräm. Svagare hydrokortisonkräm kan du köpa receptfritt på apoteket.
Om du har svårt att sova på grunda av klådan kan din läkare hjälpa dig med sövande antihistaminer. De har ingen specifik effekt mot klåda, men gör att du blir trött och därmed känner av klådan mindre, så att du kan sova och är icke beroendeframkallande sömnmedel. Antihistaminer som man inte blir trött av hjälper bara mot klåda i samband med utikaria/nässelutslag.