Mjukgörande behandling
Vid många kroniska hudsjukdomar rekommenderas behandling med krämer och salvor för att bibehålla eller återställa hudens fukthalt.
Allmänna principer
Korrekt vård av huden är en viktig del av behandlingen vid kroniska hudsjukdomar och förhindrar även återfall. Torr hud förvärrar ofta klåda och utslag och grunden för all hudvård är därför att se till att huden inte blir uttorkad.
Förutom att tillföra fukt i form av mjukgörande krämer och oljor är det viktigt att undvika onödig uttorkning av huden. Huden blir uttorkad om man tvättar dig för ofta, särskilt i varmt vatten, och om man använder tvål.
Man kan minska uttorkningen i huden genom att begränsa handtvätt och duschning och dessutom sänka vattentemperaturen. Hand- och duschtvål ska ha lågt pH-värde, helst kring 5,5. Sådan tvål skummar oftast inte så mycket, men gör ändå rent och är mycket mer hudvänlig. Vissa syntetiska tvålsorter har tillsatt fett så att huden återfettas när man tvättar sig, och oljebaserade rengöringsmedel kan vara nog så bra som syntetisk tvål vid mycket torr hud.
Man bör alltid använda plasthandskar när man diskar eller torkar golv, så att händerna inte kommer i direkt kontakt med det varma vattnet och rengöringsmedlet.
I stället för att duscha bör man helst bada med badolja i vattnet, eller om man måste duscha bör man avsluta med att fördela lite badolja över kroppen under de sista sekunderna av duschen. Ljummet oljebad fuktar det yttersta hudlagret (hornlagret) och täpper igen porerna på ytan så att fuktigheten bevaras i huden. Efter oljebad och "oljedusch" är det viktigt att inte torka av oljan på handduken. Effekten kan förstärkas ytterligare genom att man smörjer in huden med en lämplig fet hudkräm efter avslutat bad eller dusch. Detta går snabbt när huden fortfarande är fuktig. Vid behandling med mjukkräm tillförs nytt fett som ersätter den naturliga fettfilm som förlorats.
Hos barn som inte har torr hud finns ingen effekt av att smörja huden med krämer eller använda oljebad för att förebygga eksem.
Mjukgörande preparat
Det finns många olika mjukgörande preparat på marknaden. Priset och innehållet varierar enormt, men i samband med hudvård är det främst fettinnehållet som har betydelse.
De fetaste medlen finns som salvor och oljor och har ett fettinnehåll på 90–100 %. Dessa lägger sig som en skyddande oljefilm i det yttersta hudlagret och hindrar uttorkning. De kallas därför ockluderande medel.
Feta krämer, nattkräm och lipogel tillför huden fuktighet och har 20–70 % fettinnehåll.
En rad krämer och lotioner har 10–25 % fettinnehåll och tillför fukt, samtidigt som de innehåller vattenbindande komponenter.
Hydrogel tillför fuktighet och vattenbindande komponenter, men innehåller inte fett.
Vattenbindande komponenter
Många fuktighetsbevarande krämer innehåller vattenbindande komponenter. Det är ämnen som tränger in i det yttersta hudlagret (hornlagret) och binder till sig vatten.
Karbamid är en vattenbindande komponent som används mycket. Medlet har god effekt, men kan svida på huden. Känslig hud tål endast låg koncentration av ämnet, särskilt i sura preparat.
En annan vattenbindande komponent som används till hudvård är glycerol. Glycerol används tillsammans med vatten och binder fukt från luften.
Andra exempel på vattenbindande komponenter är mjölksyra, aminosyror, hyaluronsyra och natriumklorid, som är naturligt förekommande ämnen som finns i huden. Aloeextrakt bildar en vattnig film och används mycket i kosmetika.
