Mjälleksem (seborroiskt eksem)

Mjälleksem förekommer antingen hos spädbarn eller hos vuxna och brukar sitta på typiska ställen på huden.

Seborré betyder talg, vilket antyder att eksemet sitter där man har mycket talgkörtlar i huden.

Hur får man mjälleksem?

Orsaken till eksemet är okänt, men eksemet sitter där man har mycket talgkörtlar och har även en koppling till en hudsvamp som finns hos alla människor, malassezia. Sannolikt finns en ökad känslighet för denna svamp hos de personer som har mjälleksem.

Det rör sig således inte om någon smitta mellan personer.

Vilka är symtomen vid mjälleksem?

Spädbarn har i första hand gulaktig fjällning i hårbotten, vilket kan sprida sig till ansiktet och även till övriga kroppen, framför allt till hudveck.

Vuxna med mjälleksem har oftast rodnad och fin fjällning i och strax utanför hårbotten och på andra typiska hudlokalisationer: öronen, ögonbrynen, näsvingarna, ögonlocken, bröstkorgen och ibland även i hudveck, såsom armhålor, ljumskar, navel och mellan skinkorna.

Klådan är oftast måttlig eller kan helt saknas. 

Vem löper särskild risk att få eksem?

Spädbarn under första levnadsåret, eventuellt upp till 2-3 års ålder, och vuxna efter 20-årsåldern löper störst risk. Däremellan förekommer inte mjälleksem, sannolikt på grund av otillräckliga hormonnivåer för att påverka talgkörtlarna

Man löper inte någon ökad risk att få mjälleksem som vuxen bara för att man haft det som spädbarn. Mjälleksem finns hos cirka 5 procent av alla unga vuxna och är vanligare hos män. Det verkar finnas en överförekomst av mjälleksem hos personer med rosacea, en annan hudåkomma som sitter i ansiktet.

Vilka andra hudåkommor liknar mjälleksem?

Hos spädbarn kan diagnosen i första hand blandas ihop med atopiskt eksem/böjveckseksem. Till skillnad mot mjälleksem finns atopiskt eksem inte vid födelsen, utan kommer oftast vid några månaders ålder och i regel ger det en intensiv klåda, som påverkar barnet. Det seborroiska barnet är oftast opåverkat och välmående.

Mellan spädbarnsåren och 20 års ålder förekommer således inte mjälleksem.

De vanligaste orsakerna till fjällning i hårbotten är mjälleksem, atopiskt eksem och psoriasis. Framförallt i barnaåren misstolkas ofta psoriasis som mjälleksem.

Atopiskt eksem ger vanligen en svår klåda och man har ofta samtidigt kliande eksemfläckar i till exempel armveck, knäveck eller händer. Personer med atopiskt eksem kan ha kliande utslag i ansiktet, men inte på så typiska lokalisationer som vid mjälleksem det vill säga ögonbryn, näsvingar, öron.

Psoriasis kan börja när som helst i livet, men vanligaste debutåldern är 10-30 års ålder. Fjällen i hårbotten blir ofta som hårda, tjocka kakor. Man har sällan utslag i ansiktet, men däremot ofta på armbågar eller knän.

I ansiktet kan man i första hand blanda ihop mjälleksem med andra eksem och rosacea. Till god hjälp kan då vara de typiska lokalisationerna av mjälleksem enligt ovan.

Goda råd:

Hos spädbarn är det i första hand aktuellt att fjälla av med någon fet mjukgörande apotekssalva, eventuellt med 1 procent Salsyvase (innehåller salicylsyra, som har en avfjällande effekt). Vid rodnader på huden kan man möjligen använda en receptfri hydrocortisonkräm. Tillståndet brukar vara lättbehandlat hos barn.

Vuxna tvättar håret med Fungoralschampo (eller synonympreparaten som heter Ketoconazol), som får sitta i 5-10 minuter innan det sköljs ur.

Vid utslag på huden kan man använda en receptfri hydrocortisonkräm.

Några allmänna förhållningsorder finns inte för mjälleksem. Man brukar inte vara känslig för olika hårvårdsmedel i hårbotten. Eksemet förbättras efter en tids behandling, men kommer sedan oftast tillbaka efter några månader. Det finns inget bra sätt att förebygga detta, varför man lämpligen försöker glömma bort åkomman dessemellan

Hur ställer läkaren diagnosen mjälleksem?

Läkaren ställer diagnosen genom att undersöka huden med utslagen på de typiska lokalisationerna. Det finns inte några speciella prover för att ställa diagnosen. Ofta kan den till och med ställas per telefon.

Hur behandlar läkare mjälleksem?

Grundbehandlingen är enligt goda råd ovan, men hjälper inte detta kan man hos vuxna i hårbotten ge ett tillägg av en medelstark till stark kortisonlösning/liniment i hårbotten och i ansiktet en svag hydrokortisonkräm med tillägg av svampmedel, Daktacortkräm (eller synonympreparatet Cortimyk, receptfria endast i små förpackningar.

Vid utslag på kroppen kan man behöva något starkare kortisonkrämer. I enstaka svårbehandlade fall kan man tänka sig ett par veckors svampantibiotika i tablettform. De utvärtes antiinflamatoriska medlen Protopic (eller synonympreparaten som heter Takrolimus) och Elidel har också effekt mot mjälleksem.

De flesta allmänläkare brukar vara duktiga på att känna igen och behandla mjälleksem och bara i enstaka fall behöver man träffa hudspecialist.

Utsikt för framtiden

Spädbarnsformen brukar läka ut innan 1 års ålder. Den vuxna formen är till sin natur kronisk, men brukar vara intensivast mellan 20 och 40 år och symtomen kan reduceras väsentligt med behandling.