Atopiskt eksem (atopisk dermatit)

Personer med atopiskt eksem har tendens till torr hud, låg klådtröskel och en ökad risk för utveckling av andra, så kallade atopiska, sjukdomar (astma och allergi). Många människor växer ifrån sina "barneksem", medan andra har eksemet mer eller mindre hela livet.

Varför får vissa eksem?

Man vet inte orsaken till att vissa utvecklar eksem, men risken att drabbas blir högre ju fler andra familjemedlemmar som lider av eksem, astma och/eller allergi. Ofta har barn med barneksem också astmatisk bronkit, astma eller någon annan överkänslighetssjukdom.

Sjukdomen börjar oftast innan barnet har fyllt fem år och vanligast vid två till sex månaders ålder. Allt fler barn i västvärlden får eksem.

Hur ser atopiskt eksem ut?

I spädbarnsåldern visar det sig som ett kliande rött utslag på kinderna. Utslaget sprider sig i ansiktet ner på halsen och i blöjregionen. Det kan också ses på yttersidan (sträcksidan) av armar och ben. Barnen är plågade av klådan, speciellt om natten och verkar griniga och irriterade. Eksemet är normalt torrt, men vid infektion med hudbakterier (impetiginisering) börjar eksemet att vätska sig - detta är en varningssignal och man bör kontakta läkare/hudspecialist.

När barnet är ett och ett halv till två år brukar sjukdomsbilden gå över till "klassiskt" barneksem. Nu finns eksemet omkring böjvecken, det vill säga i knävecken, armbågsvecken, handlederna, anklarna och halsen. Utslagen kliar mycket och huden blir därför förtjockad om man kliar sig mycket. Uppåt skolåldern är det vanligt med besvärliga eksemförändringar över stjärten och på baksidan av låren.

Sjukdomsbilden i vuxen ålder är en variant av sjukdomsbilden i barnaåren. Eksemet är torrt och finns mest på övre delen av bålen och på halsen. Infekterat eksem är relativt vanligt. 

Många atopiker har så kallade atopiska stigmata/tecken, såsom mörkare hud och dubbla veck kring och under ögonen, och ofta sprickor vid örsnibbarna samt får klåda av ullkläder och svett.

Vilka löper störst risk att få atopiskt eksem?

Barn, som har en eller två föräldrar eller syskon med atopisk sjukdom (allergi, astma eller barneksem), löper störst risk att få barneksem.

Goda råd vid eksem

• Använd bomullskläder. Undvik ylle- och syntetiska kläder, eftersom det får barnen att svettas, vilket irriterar huden.
  
  

• Tvätta kläderna med oparfymerade tvättmedel.
  
  

• Ta kalla bad, spara på tvålen. Ha gärna barnolja i badvattnet. Använd rikligt med fuktighetskräm flera gånger om dagen. Det skall vara kräm och inte lotion, och barnet bör acceptera krämen, annars kommer man att smörja för lite. Canoderm, som är bäst studerat, Miniderm och Oviderm finns att köpa receptfritt på apotekBörjar eksemet att vätska sig, eller om det bildas små gula blåsor i eksemet, ska du genast söka läkarhjälp. Eksemet är då troligtvis infekterat och kräver därför antibiotikabehandling.
  
  

• Se till att behandla eventuella allergier och undvik sådant som av erfarenhet förvärrar eksemet, som till exempel stress.

Hur ställer läkaren diagnosen atopiskt eksem?

Diagnosen ställs oftast utifrån sjukdomsbilden.

Prognos

Det är viktigt att man förstår att sjukdomen är långvarig, det vill säga att den inte försvinner och att den skall behandlas hela tiden, även om man inte alltid har symtom. Med riktig hudvård kan många allvarliga komplikationer undvikas.

Har du eller ditt barn eksem bör du vara uppmärksam på att eksemet kan infekteras av mikroorganismer. Detta är speciellt farligt vid infektion med herpes simplexvirus.

Hur behandlar man eksem och med vilken medicin?

Behandlingen går ut på att eliminera de ämnen eller förhållanden som framkallar utslag och att lindra klådan och eventuellt inflammationen.

Genom att följa ovanstående råd kan sjukdomen i många fall hållas under kontroll. Ofta är det nödvändigt att kombinera livsstilsråden med en kortisonkräm (avsvällande och inflammationsdämpande hormon). Denna behandling kräver läkarkontroll.

Vid lättare eksem: Kortisonkräm, milt verkande (grupp I).

Vid måttliga eksembesvär: Kortisonkräm, medelstarkt verkande (grupp II).

Vid svårt eksem: Kortisonkräm, starkt verkande (grupp III). Bör bara användas i kortare perioder.

Vid svår eksem (endast i undantagsfall): Kortisonkräm, extrastarkt verkande (grupp IV).

Ofta börjar man vid en försämring med kortisonkräm grupp III under några dagar för att snabbt få kontroll över klådan och därefter kan man övergå till en svagare kortisonkräm.

För bästa effekt skall man påbörja behandling med kortisonkräm så snabbt som möjligt.

Hos en del patienter med dålig effekt av kortisonkräm, kan man hos specialist prova calcineurinhämmare, framför allt vid ansiktseksem. Om man har god effekt av detta kan man också med intermittent behandling, t.ex. 2 gånger/vecka minska risken för återfall.

Vid svåra fall, med till exempel våldsamma hudinfektioner, kan det bli nödvändigt med behandling på en hudavdelning eller på barnklinik.

Behandling med ultraviolett ljus kan vara aktuellt vid besvärligt eksem hos barn från cirka 7 års ålder, finns på hudkliniker eller psoriasisanläggningar.