Hyperhidros (överdriven svettning)

Vad är hyperhidros?

Svettning behövs för att reglera kroppens inre temperatur, särskilt vid ökad fysisk aktivitet. Överdriven svettning, så kallat hyperhidros, är ett tillstånd där svettningen inte står i förhållande till kroppens behov att kyla ner sig. Tillståndet kan delas in lokal (fokal) och generaliserad (allmän) hyperhidros. Beroende på orsaken kan den också delas in i primär hyperhidros, utan känd orsak, och sekundär orsak

Studier har visat att cirka 3 % av befolkningen har problem med hyperhidros. Båda könen drabbas lika ofta. Den primära, lokala formen uppstår ofta i barndomen (framför allt händer) till tidigt vuxenliv (framför allt armhålor). Generella, allmänna svettningar utan tydlig orsak uppstår ofta mellan 40–60 års ålder. Nattsvettningar, där svettningar är mest uttalade på natten, är också vanligt förekommande.

Symtom

Vanliga områden med mycket svett är händer, armhålor, fötter, ansikte/huvud och ljumske, underliv och rumpa. 25 % av alla med fokal hyperhidros har besvär från ett område, till exempel armhålorna, 50 % besväras från två, tre områden på kroppen och 25 % från fyra eller fler områden. Besvären ser olika ut beroende på varifrån man svettas.

Område	Symtom, besvär
Händer	Blöter ned papper, datormus med mera. Penna och verktyg glider ur handen. Pinsamt att hälsa, att dansa, att hålla handen. Försöker att tvätta händerna eller torka av händerna på byxorna innan kontakt. Undviker att hälsa vilket kan uppfattas som oartigt. Dåligt självförtroende efter att ha hälsat eller tagit i någon med blöt hand. Vid prov blir pappren blöta och buckliga, blyerts och bläck suddas ut av den blöta handen. Svårighet med yrken där den drabbade måste ta i andra (till exempel sjuksköterska, massör eller säljare). Problem med att inleda förhållanden och samliv. Händerna kan bli kalla med vita fingrar. Handeksem.
Fötter	Pinsamt att sätta blöta avtryck på parketten. Luktproblematik. Vågar inte ta av skorna på arbetet på grund av lukten, samtidigt svettas man mer med skorna på – moment 22! Måste kassera skor. Obehagligt med blöta fötter vid till exempel samliv, har ofta strumpor på sig. Förfryser fötter. Eksem och svampinfektioner. Halkar. Vill inte gå hem till andra utan att först byta strumpor.
Armhålor	Sätter stora fläckar på tröjor/skjortor. Kan blöta genom dubbla lager. Går ofta på toaletten för att torka av sig, stoppar papper i armhålorna, byter tröjor i skola/arbete. Bär mest svart eller vitt för att fläckarna ska synas så lite som möjligt. Har kofta/tröja/kavaj för att dölja fläckar även varma sommardagar. Får ett ändrat rörelsemönster med armarna utefter sidorna. Svårt att räcka upp handen. Rädd att det ska lukta, sätter sig en bit bort från andra människor.
Ljumskar/rumpa	Blöter ned underkläder och ibland även kjolar/byxor, framför allt sommartid. Kan sätta fläckar på stolar. Undviker att sitta på plaststolar, skinnsoffor eller material där blöta fläckar syns. Mörka byxor, gärna jeanstyg, för att dölja svettfläckar. En del patienter utreds felaktigt för inkontinens. Känner sig ofräscha. Stört samliv. Eksem och svampinfektioner kan tillstöta.
Ansikte/hårbotten	Värmekänslig. Rinnande svett från ansiktet kan uppstå redan vid liten ansträngning som att dammsuga eller gå i trappor. Svetten orsakar imma på glasögon, smink som rinner, hörapparater som förstörs etc. Ser ut som att man har kommit ut från duschen. Den drabbade upplevs som nervös, kanske oärlig eller sjuk när svetten under vanliga samtalssituationer rinner från ansiktet. Undviker möten, att hålla tal eller att på annat sätt stå i centrum. Nervositet och stress medför ännu mer svettningar. Många patienter väljer bort yrken och chefspositioner för att de inte kan med att stå i centrum med svetten rinnande från ansiktet. Tar extra tid på sig för att inte svettas, åker tidigare till arbetet, undviker cykel och annan ansträngning. Att gå från kallt till varmt som på en buss eller tunnelbana en vinterdag, är en typisk trigger för uttalad svettning från ansikte/hårbotten.
Bröstrygg	Värmekänslig. Liten ansträngning eller värme kan orsaka blöta kläder. Svetten kan blöta genom dubbla lager. Obehagligt att ha blöta kläder. Den drabbade skäms över att gå i blöta kläder i sociala situationer där alla andra är torra. Kan inte skynda eller stressa utan att svettas. Går tidigare till arbetet för att kunna röra sig långsamt och för att kunna eftersvettas. Tar med extra tröjor. Döljer med dubbla lager. Eksem eller svampinfektioner under brösten.

Uttalad svettning kan förstöra kläder och skor och kan leda till luktproblematik. Personer med hyperhidros skäms ofta över att visa blöta delar av kroppen. Det leder till ett undvikande beteende, isolering och många gånger en sämre prestation i arbete, skola eller i det sociala livet. Fokus på att dölja svetten tar energi från det som är viktigt. Samtidigt blir symtomen värre, med ännu mer svettning vid stressande situationer. Ångest över att börja svettas leder till mer stress som leder till ännu mer svettning – en ond cirkel som många personer hamnar i. Att hela tiden planera för att dölja sina svettningar är tidsödande och beskrevs av en patient som ”att leva med handbromsen i”.

Orsak

Primär hyperhidros (utan annan sjukdom som förklarar tillståndet) beror på en ökad aktivering av svettkörtlarna. Det beror på att de delar av hjärnan som reglerar svettförmågan är ”felkalibrerade” och enkla stimuli som att dammsuga, att gå in i en varm buss eller att ta i hand renderar i ett onormalt stort antal nervsignaler till svettkörtlarna. Denna ”felkalibrering” eller sårbarhet är delvis ärftligt (genetiskt) betingad. Många personer med hyperhidros vet att de har en anhörig med samma problem.

Sekundär hyperhidros kan bero på många olika sjukdomar. Exempel är infektioner, diabetes, hypertyreos, hjärtsvikt, KOL, övervikt, cancersjukdomar, ångest, alkoholintag och användning av vissa läkemedel. 

Personer med hyperhidros har inte fler eller sjuka svettkörtlar än personer utan hyperhidros.  

Diagnos

Diagnosen ställs ofta med hjälp av en noggrann sjukdomshistoria. Primära, lokala former av hyperhidros är ofta ärftliga, symmetriska, långvariga, med minskad svettning under natten och uppstår vanligen under 25 års ålder. 

Om det finns symtom eller tecken på en andra sjukdomar, eller om förloppet talar emot en primär form av hyperhidros, bör en mer noggrann utredning göras. Ofta ingår blodprover och röntgen eller annan bilddiagnostik.  

Nattsvettningar, särskilt om de är uttalade (blöta sängkläder) bör utredas mera noggrannt eftersom de ibland kan förklaras av bakomliggande sjukdomar. 

Behandling av hyperhidros

Idag finns möjlighet att förbättra livskvalitén hos de flesta med hyperhidros med följande behandlingar:

• Aluminiumklorid liknar deodorant, är receptfritt och finns på apotek. Det kan provas i huvudsak vid hyperhidros på begränsade områden såsom händer, fötter och armhålor. Aluminiumklorid interagerar med protein i svettkörtelns utförsgång vilket leder till ett mekaniskt hinder som svetten inte kan passera. Preparatet måste appliceras på torr hud, innan sänggående och kan sköljas bort på morgonen därpå. Om huden är fuktig ökar risken för biverkningar i form av sveda, klåda och eksem. I början kan det appliceras varje dag, men vid biverkningar och/eller god effekt kan det minskas i frekvens.
• Botulinumtoxin typ A fungerar utmärkt vid behandling av mindre områden som till exempel händer, fötter, armhålor eller ljumskar/rumpa. Botulinumtoxin verkar i huden och hindrar nervsignalen från nervändslutet att nå fram till svettkörteln. Under två till fem månader har tre av fyra patienter god effekt. Lokal temporär muskelsvaghet ses vid behandling av händer och pannan.
• Botulinumtoxin typ B fungerar utmärkt vid behandling av flera kroppsdelar eller stora områden som huvudet, bröstet eller ryggen. Verkar på liknande sätt som typ A men har få biverkningar i de doser som behövs för att behandla hyperhidros på stora ytor.
• Tabletter med antikolinergika, betablockerare eller kalciumblockerare kan provas vid helkroppssvettning eller för att förlänga effekten av botulinumtoxin. Antikolinergika är medicin för magbesvär eller inkontinens men hjälper också mot hyperhidros genom att hindra nervimpulsen att nå fram till svettkörteln. Biverkningar såsom muntorrhet gör att läkemedlen inte kan användas hos alla. Betablockerare kan prövas vid stressutlösta svettningar. Kalciumblockerare används i huvudsak vid hjärtsjukdomar men blockerar också signalsystemet inne i svettkörteln vilket kan minska svettproduktionen.
• Jontofores är en tidskrävande men ibland välfungerande behandling vid framför allt hyperhidros från händer och fötter, men även armhålor. Händer eller fötter stoppas ned i måttligt strömledande vatten i 20–30 minuter. Sannolik mekanism är att joner som OH – (hydroxidjon) tar sig in i svettutförsgångarna och orsakar ett mekaniskt hinder som svetten inte kan passera (liksom med aluminiumklorid). Behandlingen måste upprepas, initialt varje till varannan dag och sedan varje till varannan vecka. En variant av behandling finns också för armhålor.
• Axillär utrymning är en operation där svettkörtlarna opereras bort i armhålorna. Mer eller mindre invasiva operationstekniker finns tillgängliga.

Prognos

Hyperhidros orsakar framför allt ett psykiskt lidande men också ett fysiskt. Hyperhidros är en kroppslig (somatisk) sjukdom som ger psykiska besvär, och beror inte på psykisk sjukdom (social fobi/panikångest), tonårsproblem eller klimakteriet. Exempel på fysiska symtom som kan uppstå är eksem, svampinfektioner och vita fingrar/tår (Raynaudfenomen).

Prognosen är oklar men tillståndet kan både förbättras, försämras och förändras över tiden. Om tillståndet beror på en annan sjukdom är prognosen beroende på behandlingen av den bakomliggande sjukdomen.