Törst och uttorkning, symtomguide

Vad är törst?

• Törstkänsla uppstår när kroppens celler innehåller för lite vätska. Törst är en mycket ändamålsenlig reaktion som bidrar till att rätt vätskenivå upprätthålls i kroppen.
• Om det finns för lite vätska i kroppen, blir salthalten i blodet och kroppens celler mer koncentrerad. 

Vad är uttorkning?

• Uttorkning beror oftast på att man förlorar mer vätska än man får i sig.
• Den vanligaste orsaken är att man förlorar mer vätska än man får i sig vid infektioner i magtarmkanalen med riklig diarré och kräkningar.
• Kroppen förlorar också vätska via svettning vid hög feber och varm väderlek.
• Vid högt blodsocker hos personer med diabetes, kan det leda till att socker utsöndras i urinen. Sockret binder vätska och drar med sig mycket vatten från blodet till urinen:
  • Vid stora urinmängder, törst och eventuell viktnedgång bör man skyndsamt kontrollera blodsockret

Vad kan vara orsaken till törst och uttorkning?

Vanliga orsaker:

• Magsjuka:
  • Magsjuka orsakad av olika virus är en vanlig orsak till diarré och kräkningar
  • Man kan då förlora mycket vätska vilket kan leda till törst och uttorkning om man inte kan få i sig tillräcklig med vätska
  • Barn är särskilt utsatta för magsjuka eftersom deras immunförsvar är mindre utvecklat än hos vuxna. Hos barn är också risken för uttorkning större
• För litet vätskeintag:
  • Särskilt äldre och sjuka kan få i sig för lite vätska och vara känsliga för vätskebrist
• Högt blodsocker vid diabetes:
  • Typ- 1-diabetes:
    • Tillståndet uppstår oftare hos barn och yngre vuxna men förekommer i alla åldrar
    • Ofta ses akuta symtom med nedsatt allmäntillstånd, ökad urinvolym, törst och viktminskning i början av sjukdomen
  • Typ 2-diabetes:
    • Betydligt vanligare än typ 1-diabetes
    • Kallas ibland åldersdiabetes, de flesta är 65 år eller äldre men förekommer även hos yngre.
    • Risken är klart ökad vid övervikt och fetma
    • Det är vanligt att man inte har några symtom alls, framförallt i början
    • Vid höga blodsockervärden förekommer diabetessymtom som törst, stora urinmängder och viktminskning
• Njursvikt:
  • Njurarna har många funktioner och njursjukdom kan påverka kroppen på ilika sätt.
  • Njursvikt utvecklas ofta under lång tid utan att ge symtom
  • Symtomen varierar betydligt. Flera av kroppens system kan påverkas
  • Om njurfunktionen är kraftigt nedsatt ses dålig matlust, kraftlöshet, illamående, klåda, hicka, psykiska förändringar, blodbrist, muskelkramper, ben- och ledbesvär, ökad törst och förändrade urinmängder.
• Läkemedel:
  • Njurfunktionen avtar med åldern vilket framförallt i kombination med vissa läkemedel kan göra att man är känsligare för uttorkning. 
• Värme och svettning:
  • Ökad svettning vid varm väderlek och fysisk aktivitet 
  • Ökad svettning vid varm väderlek och fysisk aktivitet leder till ökade vätskeförluster via huden
  • Detta kan leda till törst och uttorkning när man inte har tillgång till vätska
  • Framför allt äldre personer kan ha sämre förmåga att känna törst vilket kan leda till uttorkning

Sällsynta orsaker

• Diabetes insipidus:
  • Kroppen styr hur mycket vatten vi behöver dricka för att upprätthålla rätt koncentration av salter och andra ämnen i blodet
  • Diabetes insipidus är ett ovanligt tillstånd där styrmekanismen inte fungerar
  • Resultatet är att man kissar mycket och upplever törst som gör att man vill dricka stora mängder vatten
• Hyperparatyreoidism:
  • Hyperparatyreoidism innebär överaktivitet i bisköldkörtlarna, paratyreoidea, vilket medför hög kalciumhalt i blodet
  • Tillståndet ger ofta inga symtom men kan med tiden orsaka muskel- och ledvärk, koncentrationssvårigheter, trötthet, kraftlöshet och nedstämdhet.
  • Ökad urinvolym och uttorkning ses först vid höga kalciumhalter i blodet

Vad kan man göra själv?

 Lagom mängd vätska 

• Det är viktigt att lyssna på kroppens signaler och dricka när man känner törst.
Normalt sett behöver en vuxen människa 30 mL vätska per kilo per dygn och 20–30 procent kommer från mat vilket ger ett behov på 1,5–2 L per dygn hos i övrigt friska:
• Det är inte bra att dricka alltför mycket och vid vissa sjukdomar som hjärtsvikt kan det finnas skäl att begränsa vätskeintaget
• Vätskebehovet kan öka vid olika sjukdomar, feber, magsjuka, fysisk aktivitet och varm väderlek

Vid risk för uttorkning

• Minskade urinvolymer kan vara ett tecken på för litet vätskeintag.
• Barn, äldre och sjuka kan ofta behöva hjälp att få i sig tillräckligt med vätska.
• Äldre människor med risk för uttorkning bör uppmanas att dricka mer och kan behöva praktisk hjälp och påminnelse att göra det.
• Vid akuta och övergående tillstånd, till exempel diarrésjukdom, är det viktigt att dricka rikligt med vätska.
• Det är bra att försöka ge lite och ofta, framförallt vid kräkningar.
• Det är lämpligt att samtidigt se till att den sjuka får i sig extra salt men bra att undvika mycket söta drycker.

 

Vätskeersättning:

 

• Vätskeersättning innehåller lämplig mängd socker och salt. Man kan blanda själv men det är viktigt att vara noggrann med mängderna. Färdig vätskeersättning från apotek innehåller anpassad mängd. För barn under 1 års ålder är det säkrast att ge färdig vätskeersättning.
• Recept på vätskeersättning (från 1177.se):
  • 1 liter rent vatten. Om man man inte är säker, till exempel vid utlandsresa, kan man koka och låta vattnet svalna först.
  • 6 strukna teskedsmått (30 mL) strösocker
  • 0,5 teskedsmått (2,5 mL) vanligt salt 
• Blanda vatten, socker och salt, rör till det löst sig och är klart.
• Smaksätt eventuellt med 2 teskedsmått juice eller saft (inte mer).

När ska man söka vård?

• Barn blir lättare allvarligt uttorkade än vuxna. Barn som uppvisar tecken på kraftig vätskebrist eller uttorkning samt barn under 2 månaders ålder med diarréer och kräkning bör bedömas akut.
• Vid ökad törst, ökade urinmängder eller ofrivllig viktnedgång bör man söka vård.
• Rådgör med sjukvården angående läkemedel. Vissa läkemedel för till exempel diabetes, blodtryck och hjärta samt vätskedrivande kan behöva justeras eller sättas ut vid risk för uttorkning.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har tillståndet varat?
• Hur började det?
• Hur är allmäntillståndet? Orkar du/personen vara uppe eller är trött eller slö? 
• Hur mycket har du/personen druckit?
• Hur ofta och hur mycket har du/personen kissat? Hos barn med blöja; har den behövt bytas?
• Föreligger kräkningar och diarré?
• Läkemedel?
• Andra kända sjukdomar?
• Andra symtom än törst?
• Viktnedgång?

Undersökningar

• I akuta situationer bedömer man särskilt graden av uttorkning.
• Vid uttorkning kan man bli torr i munnen, huden blir mindre elstisk, blodtrycket sjunker, pulsen går upp och ju mer uttorkad man blir desto mer påverkad blir man men allt mer trötthet och påverkat medvetande.
• Vid mindre akuta men långvariga besvär görs i regel en allmän undersökning där vätskelista och miktionslista kan ingå. Då får man anteckna hur mycket och hur ofta man dricker och kissar under två separata dygn.
• I allvarliga akuta fall och vid långvariga symtom tas blodprover, i regel kontrolleras blodsocker, njurfunktion och blodsalter.

Remiss

• Vid allvarlig uttorkning kan sjukhusinläggning vara nödvändig för att få vätska och salter direkt i blodet via dropp eller via sond, en slang via näsan till magsäcken.

Vill du veta mer?

• Magsjuka (virus)
• Vätskebrist och uttorkning hos barn - 1177
• Typ 1-diabetes
• Typ 2-diabetes
• Hyperparatyreoidism
• Diabetes insipidus
• Ökade urinmängder
• Vätskeintag vid uthållighetsidrotter
• Polydipsi, törst och dehydrering - för vårdpersonal