Sköldkörtelinflammation, tyreoidit
Det finns olika orsaker till sköldkörtelinflammation. Tillståndet kan vara utan symtom eller leda till både förhöjd och sänkt ämnesomsättning. Ofta är det övergående.
Vad är sköldkörtelinflammation?
Sköldkörteln (tyreoidea) sitter framtill på halsen och producerar bland annat hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) vars huvudfunktion är reglering av ämnesomsättningen i kroppen. Vid sköldkörtelinflammation, också kallad tyreoidit, läcker sköldkörtelhormon ut i blodcirkulationen. Sköldkörtelinflammation är ett ganska vanligt tillstånd. Det är vanligast bland kvinnor.
Symtom
Symtombilden varierar beroende på vad orsaken till tillståndet är. En del kan ha lokala symtom i form av svullnad och ömhet på halsen. En del kan bli sjuka med feber och nedsatt allmäntillstånd. De allra flesta har dock måttliga besvär.
Ämnesomsättningen påverkas hos de flesta. Hos de flesta ger tillståndet förhöjda nivåer av sköldkörtelhormon i blodet i ett tidigt skede. Detta kan ta sig följande uttryck:
- Viktminskning
- Darrningar
- Svettning
- Rastlöshet
- Snabb puls
Senare kan tillståndet präglas av för låga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet. Det kan leda till:
- Oregelbunden menstruation
- En tendens att frysa
- Heshet
- Förstoppning
- Smärtor i leder
- Svullnad i huden
Hos andra finns det inte något typiskt mönster.
Orsak
Det kan finnas flera orsaker till inflammationen.
Den vanligaste orsaken till tyreoidit är autoimmun reaktion vilket innebär att kroppens eget immunsystem påverkar cellerna i körteln.
Tillståndet kan bero på flera olika typer av reaktioner och man kan dela in dem i undergrupper:
- Infektioner, ofta orsakade av virus, men även bakterier kan i sällsynta fall vara en orsak.
- Efter genomgången graviditet.
- Olika andra kroniska sjukdomar, efter strålbehandling eller i samband med viss läkemedelsbehandling.
Diagnos
Diagnosen baseras på symtom och blodprover. Nivåerna av av tyroxin (T4) och tyreoideastimulerande hormon (TSH) i blodet är oftast avvikande – tyroxinhalten kan vara förhöjd, för låg eller normal.
Hos många förekommer antikroppar mot sköldkörteln i blodet. Ibland är sköldkörteln öm när läkaren trycker på den.
Blodsänkan kan vara förhöjd vid en viss form av tyreoidit (subakut tyreoidit).
Behandling av sköldkörtelinflammation
Behandlingen beror på vilken typ av sköldkörtelinflammation det är och vilka symtom som finns. Vanliga sköldkörtelbromsande läkemedel fungerar inte eftersom det är lagren som töms utan att produktionen är ökad. Om det är låga värden av tyroxin i blodet och om det orsakar besvär, får man tillskott av levotyroxin (T4-preparat). Har man stora problem med darrningar och snabb puls kan man få läkemedel som lindrar dessa besvär.
Vid uttalade allmänsymtom ges ibland kortison.
Övergående smärtor eller obehag i sköldkörteln behandlas med vanliga smärtstillande medel som inte är receptbelagda.
Prognos
Prognosen är god. Beroende på vilken form av sköldkörtelinflammation man har kan förloppet se olika ut. Många varianter går över av sig själv. Andra varianter ger varaktigt nedsatt ämnesomsättning som kräver livslång behandling med levotyroxintabletter.
I en del fall tar det cirka ett år innan man kan avgöra om tillståndet går tillbaka av sig självt eller inte, men oftast tar det ett halvår att komma igenom de olika faserna av en tyreoidit.