Onormal hårväxt hos kvinnor, symtomguide

Vad är onormal hårväxt?

Onormal hårväxt hos kvinnor, även kallat hirsutism, är ökad förekomst av hår på andra ställen än huvudet, armhålorna och runt könsorganen. En del besväras av onormal behåring i ansiktet. Cirka fem procent av alla kvinnor antas ha onormal hårväxt.

Normal förändring av hårväxt genom livet

Behåringen ändrar sig genom livet. Det är särskilt i perioder med förändringar av hormonmängden i kroppen som detta sker. Under puberteten utvecklas behåring under armar och runt könsorgan. Hos de flesta håller sig denna behåring någorlunda jämn fram till klimakteriet. Efter klimakteriet bidrar förändringar i hormonbalansen till att vissa får förändrad behåring. Det kan till exempel handla om tunnare hårväxt på huvudet och ökad behåring i ansiktet. Sådana förändringar räknas som normala.

Vad kan orsaken vara?

Allmänt

Alla kvinnor producerar en viss, men liten mängd manligt könshormon (androgener). Hormonerna produceras i binjurarna och till viss del i äggstockarna. Om mängden manligt könshormon är högre än vanligt ökar behåringen.

Vanliga orsaker

• Hirsutism utan känd orsak:
  • En kvinna kan ha ökad behåring utan att någon orsak kan påvisas. Det är den vanligaste formen av hirsutism och utgör cirka hälften av alla fall.
  • Uppträder ofta familjärt eller i vissa etniska grupper.
  • Ofta finns inga menstruationsrubbningar.
  • Äggstockarna är normala, till skillnad från polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
• Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS):
  • Är den näst vanligaste orsaken till hirsutism.
  • Cirka 20 procent av kvinnor i fertil ålder får flera små cystor i äggstockarna, så kallade polycystiska ovarier, PCO. Om det samtidigt finns en hormonrubbning kallas tillståndet för PCOS, polycystiskt ovariesyndrom.
  • Många har PCO och PCOS utan att märka det. Vid PCOS finns förhöjda nivåer av manligt könshormon, som kan ge ökad behåring på kroppen, akne, glesa menstruationer, övervikt och svårighet att bli gravid. I symtombilden ingår även minskad insulinkänslighet.
  • Tillståndet är delvis ärftligt, men livsstilsfaktorer spelar också in.
• Kortisonbehandling:
  • Behandling med kortisontabletter kan leda till ökad hårväxt:
    • Användning av kortisonsalvor eller inhalerade kortisonpreparat leder dock inte till ökad hårväxt
• Andra läkemedel:
  • Användning av anabola steroider (dopning).
  • Vissa p-piller har starkare androgena effekter än andra och kan leda till ökad hårväxt.

Sällsynta orsaker

• Förstorade binjurar (binjurehyperplasi):
• Kan ge betydande hirsutism, akne, menstruationsrubbningar och nedsatt fertilitet.
• Tillståndet kan vara medfött eller debutera i vuxen ålder.
• Hyperprolaktinemi (hypofyssjukdomar):
• Orsakas av överproduktion av ett hypofyshormon som kallas prolaktin.
• Ger ofta menstruationsrubbningar och kan leda till bildning av mjölkliknande vätska i brösten som kan tryckas ut.
• Trycksymtom som synfältsbortfall och huvudvärk kan förekommer om hypofysen växer mycket.
• Tumör i binjurarna eller i äggstockarna:
  • Vissa tumörer kan producera manligt könshormon. Över hälften av dessa tumörer är elakartade.
  • Ett av de första tecknen är snabba förändringar i hårväxten.
  • Andra förändringar kan vara akne, förstorad klitoris, mörkare röst, ökad sexlust, ökad muskelmassa, uteblivna menstruationer, förlust av bröstvävnad eller normala kvinnliga kroppsformer, illaluktande svett, förlust av behåring vid tinningarna och skallighet.
• Akromegali:
  • Akromegali är en sjukdom som beror på överproduktion av tillväxthormon.
  • Nästan alltid är orsaken en godartad tumör i hypofysen.
  • Symtomen kommer långsamt och smygande. Typiskt är tillväxt av pannben, underkäke, tunga, händer och fötter.
  • Det är vanligt med karpaltunnelsyndrom och sömnapné till följd av tillväxt av händer respektive tunga.
• Cushings syndrom:
• Cushings syndrom uppkommer till följd av långvarigt förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol.
• Den vanligaste orsaken är långvarigt intag av kortisoninnehållande läkemedel. En annan orsak är hormonproducerande tumör, ofta i hypofysen.
• Det finns stor variation i symtombilden vid Cushings syndrom. Viktuppgång, trötthet, benskörhet är några av symtomen som förekommer.

Vad kan man göra själv?

Om man vill bli av med hårväxt på vissa delar av kroppen finns olika alternativ. Hårborttagningsmedel eller rakning kan ta bort håret tillfälligt. Om man önskar mer bestående effekt finns laserhårborttagning, IPL (intensivt pulserande ljus) eller elektrolys som alternativ. Sådan behandling får man bekosta själv på privat mottagning.

När ska man söka vård?

• Vid misstanke om någon av de sällsynta orsakerna till hirsutism, vilket kan visa sig som:
  • Onormalt hår som utvecklas under en kort tidsperiod, till exempel mindre än ett år
  • Vid påtagligt ökande besvär
  • Om problemen börjar efter 20 års ålder
• Om man misstänker polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, och önskar få hjälp för det.
• Om man önskar behandling och har måttliga till uttalade besvär, se Ferriman-Gallwey poäng (mFG):
  • Det finns då vissa läkemedel som kan minska besvären, exempelvis p-piller eller spironolakton

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• När började besvären?
  • Debut i ung ålder talar för polycystiskt ovariesyndrom, PCOS.
• Finns det andra i familjen med liknande besvär?
• Har du regelbundna menstruationer varje månad, eller kommer de mer sällan och oregelbundet?  
• Är du ofrivilligt barnlös? Har du länge försökt att bli gravid?
• Har du andra symtom eller besvär?
• Vilka läkemedel eller tillskott tar du?

Undersökningar

Om man söker vård för onormal behåring blir man vanligen först undersökt av en läkare på vårdcentral. Läkaren tittar på hela kroppen för att se hur behåringen ser ut. Ibland undersöks magen genom att läkaren trycker på den och ibland görs en gynekologisk undersökning.

Remiss

Om läkaren misstänker att den onormala hårväxten beror på polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, brukar remiss skickas till en gynekolog för vidare utredning med blodprover och ultraljudsundersökning. Om läkaren misstänker några av de sällsynta orsakerna till onormal hårväxt, såsom Cushings syndrom eller prolaktinemi, brukar remiss skickas till en endokrinolog, det vill säga en läkare som är specialist på hormonella sjukdomar.