Myxödemkoma
Myxödemkoma är medvetslöshet på grund av att sköldkörteln producerar för lite sköldkörtelhormon, hypotyreos. Det är mycket sällsynt och drabbar framförallt äldre personer med långvarig obehandlad hypotyreos.
Vad är myxödemkoma?
Myxödemkoma definieras som ett allvarligt fall av låg ämnesomsättning, hypotyreos som leder till medvetslöshet, låg kroppstemperatur och andra symtom. Orsaken är som regel en akut försämring av en odiagnostiserad eller obehandlad hypotyreos som utlösts av en stressfaktor. Det är ett akutmedicinskt tillstånd med hög dödlighet. Tidigt konstaterande av diagnosen och behandling är avgörande för överlevnaden.
Tillståndet är numera mycket ovanligt. Det uppträder ofta hos äldre, framför allt äldre kvinnor, med långvarig odiagnostiserad och/eller obehandlad hypotyreos.
Orsak
Myxödemkoma beror främst på en av de vanligaste orsakerna till hypotyreos, framför allt kronisk autoimmun inflammation i sköldkörteln (tyreoidit), ett tillstånd som utvecklas långsamt. Den låga ämnesomsättningen gör att funktionen i de olika organsystemen i kroppen, och aktiviteten hos många ämnesomsättningsproceser är nedsatt. Vid allvarlig hypotyreos kan detta leda till ett livshotande tillstånd.
Numera upptäcks de flesta fall av låg ämnesomsättning långt innan det finns risk för att utveckla myxödemkoma. Behandling med sköldkörtelhormon förhindrar att detta tillstånd utvecklas. Ibland inträffar det ändå att diagnosen förbises och/eller att behandlingen försummas och då finns en risk för att myxödemkoma kan uppstå.
Det akuta tillståndet myxödemkoma utlöses som regel hos en patient med mycket låg ämnesomsättning som utsätts för en stressituation. Det kan vara infektion, operation, opiatanvändning, skada, hjärtsvikt, mag- eller tarmblödning, stroke, nedkylning eller behandling med psykofarmaka.
Diagnos
Hos en del patienter är sjukdomsbilden så typisk att diagnosen kan vara enkel. Hos andra är diagnosen osäker och måste bekräftas genom mätning av mängden ämnesomsättningshormoner i blodet (TSH och fritt T4).
Huvudsymtomen är medvetslöshet och låg kroppstemperatur. Andra typiska symtom och tecken är det som generellt förknippas med låg ämnesomsättning, som lågt blodtryck, långsam puls, snabb andning och låga blodvärden med natrium och lågt blodsocker. Kramper kan förekomma.
Ofta föreligger infektion eller annan akut sjukdom som har utlöst tillståndet.
Behandling
Behandlingen måste inledas så snart som möjligt. Misstanke om diagnosen är tillräcklig grund för att inleda behandling. Den viktigaste behandlingen består av snabb tillförsel av sköldkörtelhormon som snabbt höjer hormonnivån i kroppen. En sådan behandling är dock inte helt ofarlig, då den kan utlösa hjärtinfarkt och kan leda till förmaksflimmer. Om man å andra sidan inte snabbt korrigerar hormonnivån i kroppen är risken hög för att tillståndet kan få dödlig utgång.
Behandlingen med sköldkörtelhormon ges direkt i blodet. Patienten observeras på en intensivvårdsenhet på sjukhus och övervakas noga när det gäller hjärta, andning, blodtryck och temperatur. Eventuell infektion behandlas med antibiotika och intravenös vätske- och näringstillförsel ges.
Prognos
Dödligheten är 30–40 % hos äldre patienter och de som har hjärt-kärlsjukdom löper högst risk.
