Manlig hypogonadism (testosteronbrist)

Vad är hypogonadism?

Hypogonadism är ett sällsynt tillstånd som innebär att man har för lite testosteron i kroppen. Orsakerna delas in i två grupper:

• Primär, där testosteronnivån är låg och FSH (follikelstimulerande hormon) samt LH (luteiniserande hormon) är förhöjda. Felet sitter i testiklarna. Hypofysen utsöndrar mycket FSH/LH för att försöka öka produktionen i testiklarna, men eftersom dessa inte är friska får man ingen respons. Orsakerna kan vara en virusinfektion, strålbehandling, njursvikt, yttre skador och immunologiska eller medfödda skador.
• Sekundär, där testosteronnivån är låg och FSH/LH-värdena är normala eller låga. Den här formen beror på att hypofysen producerar för lite LH/FSH vilket medför att testosteronproduktionen i testiklarna blir låg. Orsakerna kan vara dopning, anorexi, infektioner, tumörer, näringsbrist eller kronisk sjukdom. Ibland vet man inte vilken orsak som ligger bakom.

Båda formerna ger samma symtom och tecken, även om orsaken skiljer sig åt.

Testosteronbrist är ovanligt, men ökar i förekomst med åldern.

Gonader 

Gonader är ett latinskt ord för könskörtlar. Hos män syftar det på testiklarna och hos kvinnor äggstockarna. Hos män är testiklarna huvudorganet för produktionen av det manliga könshormonet testosteron. Detta hormon har många funktioner och stimulerar till exempel:

• Skäggväxt.
• Utveckling av manliga könsorgan.
• Sexuallust och erektion.
• Uppbyggnad av muskelmassa
• Starkare skelettstruktur
• Kroppsbehåring

Symtom och tecken

Symtomen beror på när i livet tillståndet uppstår. Om man föds med tillståndet innebär det att man utvecklas saktare än förväntat. Normal pubertet med utveckling av manliga drag uteblir. Det kan också vara svårt att få barn.

Om man utvecklar tillståndet efter puberteten får man andra symtom. Till exempel:

• Nedsatt sexualdrift (libido).
• Förlust av förmågan att få erektion. 
• Förlust av kroppsbehåring. 
• Huvudvärk. 
• Trötthet och orkeslöshet.
• Nedstämdhet och irritation.

Det finns även en hel del andra symtom och tecken som till exempel minskad muskelmassa och ökad fettmängd, bukfetma, bröstutveckling och svettningar. Risken för högt blodtryck, höga blodfetter och typ 2-diabetes ökar. Vid långvarig brist kan skelettet bli urkalkat.

Orsak

Testosteron ansvarar för utvecklingen av de maskulina drag som skiljer män från kvinnor. Testiklarna är huvudorganet för produktionen av testosteron. Man skulle då kunna dra slutsatsen att vid låg produktion av testosteron så finns felet i testiklarna. Men så enkelt är det inte alltid. Testiklarna regleras nämligen strikt via andra hormon.

De två viktigaste är FSH och LH. Båda dessa produceras i hypofysen, även kallad hjärnbihanget. Stora mängder av dessa hormon ger en hög produktion av testosteron. I första hand är det LH som stimulerar testosteronproduktionen i testiklarna, FSH har andra uppgifter relaterade till spermiebildning. 

Orsakerna till testosteronbrist kan antingen vara sjukdomar i testiklarna, i hypofysen eller hypotalamus eller en kombination av dessa, vilket ofta ses vid annan samtidig sjukdom (exempelvis lever-, njur-, och blodsjukdomar), medicinering (exempelvis cytostatika och starka smärtstillande mediciner), högt alkoholintag eller undernäring.

Diagnos

Diagnosen kan ställas utifrån symtom och tecken som talar för testosteronbrist i kombination med låga testosteronvärden i blodet. Brist på testosteron konstateras genom ett blodprov, som tas på morgonen. Om testosteronvärdet är lågt mäts också LH med blodprov för att se om det rör sig om primär eller sekundär hypogonadism. 

Man måste dessutom genomgå en läkarundersökning för allmän kontroll och utredning av orsaken till testosteronbristen.

Behandling

Behandlingen går ut på att tillföra de hormoner som det finns för lite av. Testosteron kan ges både som gel och injektion. Ofta börjar man med gelbehandling och om den visar sig ha effekt kan man övergå till injektionsbehandling. Målet med behandlingen är att återställa normal testosteronnivå i kroppen och oftast är behandlingen livslång.

Behandlingen kan se ut på följande sätt:

• Testosterongel som används varje dag.
• Testosteroninjektion (testosteronundekanoat) som vanligtvis injiceras var tredje månad.
• Hypofyshormoninjektion (gonadotropiner) vid barnönskan.

Vilket behandlingssätt som passar bäst diskuteras med behandlande läkare.

Behandling med testosteron kan påverka andra system i kroppen. Det kan ge "tjockare" blod, det vill säga fler röda blodkroppar. Testiklarna blir mindre, och det kan bidra till nedsatt befruktningsförmåga.

Efter påbörjad behandling sker regelbundna kontroller av blodtrycket. Dessutom kontrolleras om blodvärdet och prostata påverkats ogynnsamt av testosteronet.

Prognos

Testosteronbehandlingen förbättrar i regel tillståndet och de flesta symtomen försvinner. Testosteronbehandlingen i sig kan dock ge biverkningar och innebära vissa risker (se under Behandling) vilket innebär att man bör kontrolleras regelbundet varje år om man får testosteronbehandling. Det är inte helt utrett om testosteronbehandling ökar risken för prostatacancer.

Överdosering med testosteron ökar inte den sexuella lusten eller förmågan. Aggressiviteten ökar inte heller vid behandling till normala testosteronnivåer.

Testosteronhalten sjunker naturligt med åldern, men huruvida förändringar i kroppssammansättning och sexualitet är åldersberoende eller orsakat av ett lägre testosteron är inte fullständigt klarlagt. Mera forskning är nödvändig innan det går att säga säkert om fördelarna vid testosteronbehandling överväger nackdelarna i denna åldersgrupp.