D-vitaminbrist

Vad är D-vitaminbrist?

Det skiljs mellan D-vitaminbrist och D-vitamininsufficiens. Vid D-vitamininsufficiens finns något högre nivåer av D-vitamin i blodet än vid D-vitaminbrist, men nivåerna är ändå sänkta.

• Uttalad D-vitaminbrist:
  • 25-hydroxyvitamin D <12 nmol/L
• D-vitaminbrist:
  • 25-hydroxyvitamin D <25 nmol/L
• D-vitamininsufficiens: 
  • 25-hydroxyvitamin D 25–50 nmol/L

Förekomsten av D-vitaminbrist, definierat som 25-hydroxyvitamin <30 nmol/L, har på befolkningsnivå i Europa uppskattas till 13 procent. Vissa grupper har troligen högre prevalens, exempelvis äldre, mörkhyade, personer som inte exponerar huden för solljus och personer med fetma.

Symtom

Långvarig D-vitaminbrist drabbar i första hand muskler och skelett. Muskelbesvär visar sig genom svaghet och värk. I uttalade fall kan muskulaturen bli så svag att man inte klarar att gå i trappor eller resa sig från en stol. Smärtor i skelettet är mer sällsynt och börjar ofta i ländryggen för att senare sprida sig till bäcken, höfter, lår, rygg och bröstkorg. Symtomen åtföljs ibland av koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. De symtom som orsakas av D-vitaminbrist försvinner med D-vitaminbehandling i tillräcklig dos.

Hos barn kan brist på D-vitamin orsaka rakit (engelska sjukan) som leder till tillväxthämning och försenad skelettutveckling.

Orsak

D-vitamin bildas i huden när man är ute i solen. Det kan också tas upp i tarmen från livsmedel och kosttillskott som innehåller D-vitamin.

D-vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet även under vinterhalvåret. Om man äter fisk regelbundet, särskilt fet fisk som lax, sill och makrill, och D-vitaminberikade produkter, som mager mjölk och margarin, får de flesta i sig tillräckligt med D-vitamin även under vintern. De som riskerar att få för lite är de som inte äter denna typ av mat. I Sverige är numera även havre-, soja- och risdrycker D-vitaminberikade.

Mörkhyade personer som bor i Skandinavien har ökad risk för D-vitaminbrist eftersom solljus har svårare att tränga igenom mörk hud och eftersom D-vitamin inte bildas i huden under vinterhalvåret om man vistas i Skandinavien.

Uttalad D-vitaminbrist är sällsynt och beror då oftast på tarmsjukdom som försämrar upptaget av näringsämnen (malabsorption) eller mycket ensidig kost.

Diagnos

Diagnos ställs genom ett blodprov som mäter mängden D-vitamin i blodet. 

Behandling

Vid påvisad D-vitaminbrist eller vid D-vitamininsufficiens med symtom rekommenderas behandling med D-vitamin. I vissa fall ges även kalciumtillskott som komplement. 

Vitamin D i kombination med kalcium minskar risken för frakturer hos framför allt sköra äldre med otillräckliga D-vitaminnivåer och lågt kalciumintag. Vitamin D utan tillägg av kalcium har ingen sådan visad effekt.

Förebyggande behandling

Livsmedelsverket rekommenderar att följande riskgrupper tar D-vitamintillskott (finns receptfritt på apotek) för att förhindra D-vitaminbrist/insufficiens:

• Alla barn upp till 2 år (10 µg/dag).
• Barn och vuxna som inte äter fisk och/eller D-vitaminberikade produkter (10 µg/dag):
  • Särskilt viktigt under vinterhalvåret, uppehåll kan göras maj–augusti, men det går bra att ta tillskott hela året
• Barn och vuxna med mycket begränsad solexponering (10 µg/dag om man äter fisk och D-vitaminberikade produkter, annars 20 µg/dag):
  • För att bilda D-vitamin motsvarande 5–10 µg per dag räcker det i juni och juli att vara ute barärmad 15 minuter 2–3 gånger/vecka
• Personer som är äldre än 75 år (20 µg/dag).

Prognos

Prognosen är god vid behandling. Behandling med D-vitamin har en snabb och god effekt hos yngre. Hos äldre fungerar behandlingen för det mesta också bra, men för dem som haft en D-vitaminbrist i många år kan i vissa fall ett kroniskt smärttillstånd utvecklas som inte går att behandla med D-vitamin.